Tillgänglighet

Frågor om tillgänglighet kan omfatta flera olika perspektiv. I det här fallet avser det anpassningar som möjliggör för fler att delta eller vistas på platsen. Vi utgår här från olika målgrupper som har någon form av funktionsnedsättning. Perspektivet kan likväl utvidgas till att möta behov för en åldrande befolkning.

Att arbeta med perspektivet tillgänglighet är viktigt oavsett om det gäller nybyggnation eller renovering och ombyggnation av en plats. Vid nybyggnation hjälper regelverk till, men regelverken är samtidigt minikrav och det finns många gånger fler aspekter som kan vara bra att tänka på för att möta olika målgruppers behov.

Ansvar och information kring dessa frågor är fördelade på flera aktörer. Det mer övergripande ansvaret finns på två myndigheter:

• Boverket är den centrala myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende. De ansvarar för att ta fram och uppdatera byggreglerna, inklusive krav på tillgänglighet och användbarhet.
• Myndigheten för delaktighet arbetar för att främja ett samhälle där personer med funktionsnedsättning kan vara fullt delaktiga. De ger vägledning och stöd om hur tillgänglighet kan uppnås i praktiken.
  

Inkludera tillgänglighet hela vägen

För att skapa en tillgänglig idrottsplats är det viktigt att utgå från målgruppen och tänka hela vägen. I vissa fall kan vägen till och från platsen vara viktigare att arbeta med än själva idrottsmiljön. På samma sätt är det viktigt att inte bara tänka på ytan där idrotten utövas, utan även de stödjande ytor som hör till platsen, såsom omklädningsrum och sociala ytor. Här har vi därför valt att lyfta upp olika utrymmen som kan vara viktiga att arbeta med för att skapa en plats som möter fler målgrupper.

Entré

Entrén behöver vara plan och utrustad med dörröppnare för enkel åtkomst. Vid behov av utrymning behöver det vara möjligt att ta sig ut från anläggningen med både rullstol och elrullstol. Det ska vara enkelt att hitta tydlig information kring uppsamlingsplats.

För att säkerställa full tillgänglighet ska det finnas ramper vid alla nivåskillnader, både utomhus och inomhus. Alla ramper ska vara utrustade med avåkningsskydd och räcken, och ha en fri bredd på minst 1,3 meter. Lutningen bör vara högst 8,3 %, vilket innebär en höjdskillnad på 1 meter som man tar ut på 12 meters längd. Detta gör att personer i rullstol kan ta sig upp självständigt.

För döva och hörselskadade är det viktigt med visuella signaler. Vid entrén bör ringklockan vara kopplad till en varsellampa så det syns tydligt i hallen när någon ringer på. Vid en hänvisning till telefonnummer till hallens eller jourhavande personal så ska man även kunna SMSa eller ha andra alternativa lösningar för de som inte kan höra i telefonen, som till exempel en QR-kod till en chatt.

Omklädningsrum

Dörrarna till omklädningsrummen ska vara tydligt skyltade (nummer, dam/herr eller liknande) och tydligt kontrasterad mot ytterväggen för att underlätta orientering. Dörrar ska ha en fri passage på minst 84 cm och vara tillräckligt breda för att rymma en elrullstol av utomhustyp. Inne i omklädningsrummen ska det finnas duschstol att tillgå samt lift som stöd för personer med rörelsenedsättning.

Förvaringsskåp, klädkrokar, speglar och hårtorkar bör vara placerade på olika höjder för att vara tillgängliga oavsett längd eller om man använder rullstol.

Det är även önskvärt att det finns ett separat RWC-rum med dusch och ombytesmöjlighet, vilket underlättar om en person har medföljare/assistent av motsatt kön.

RWC (universaltoalett)

Toalettdörrens utsida behöver vara tydligt kontrasterad mot ytterväggen för att underlätta orientering. Dörren ska öppnas utåt och vara lätt att öppna, stänga och låsa, gärna med handtagslås som inte kräver stor styrka eller greppförmåga.

Rummet bör vara minst 2,20 x 2,20 meter, vilket ger gott om golvyta och vändutrymme även för elrullstolar. Tvättställ, tvålbehållare, pappershanddukar eller tork och papperskorg är placerade så att de kan nås från sittande höjd.

Toalettstolen är centrerad i mitten av rummet för att möjliggöra förflyttning från båda sidor, och toalettpappret kan nås utan att man behöver förflytta sig. På båda sidor om toaletten finns uppfällbara armstöd med integrerade toalettpappershållare.

Toaletten ska vara utrustad med ett fungerande larm som kan nås från toalettsitsen. Tvättställets blandare behöver vara enkel att hantera och manövreras med hela handen eller armbågen (engreppsblandare).

Läktare

Anläggningen ska ha platser avsedda för elrullstolar och manuella rullstolar, där även medföljande kan sitta och följa idrottsevenemang. Antalet rullstolsplatser bör vara anpassat i förhållande till det totala antalet sittplatser.

Åskådarytorna för rullstolar behöver vara rymliga och utformade så att en person som sitter längst in kan ta sig därifrån, till exempel vid toalettbesök, utan att alla andra behöver flytta på sig. Platserna behöver vara placerade så att personer i rullstol kan sitta tillsammans med sina vänner som använder vanliga sittplatser.

Läktare bör utrustas med hörseltekniska hjälpmedel som hörselslingor, så att personer som använder hörselhjälpmedel kan ta del av information och presentationer under evenemang. Det bör finnas närhet till RWC-toalett från läktare avsedda för personer med funktionsnedsättning.

Parkering och angöring

För att underlätta för alla besökare, och särskilt för personer med rörelsenedsättning, bör angöring och parkering planeras med fokus på tillgänglighet. I direkt anslutning till entrén ska särskilda parkeringsplatser reserveras för de som har parkeringstillstånd för personer med rörelsenedsättning. Dessa platser är strategiskt placerade för att minimera gångavståndet och ge enkel åtkomst till byggnaden.

I anslutning till entrén bör det även finnas en tydligt skyltad angöringsplats, avsedd för exempelvis färdtjänst. Detta möjliggör smidiga av- och påstigningar nära entrédörren.

Både parkerings- och angöringsytorna ska vara asfalterade och helt plana, utan lutning, vilket minskar risken för olyckor och underlättar för personer som använder rullstol, rollator eller andra hjälpmedel. Den jämna underlagsytan gör det även enklare att manövrera barnvagnar och bagage.

Vägen till och från

God belysning och asfalterade trottoarer från en närliggande busshållplats. Taktila ledstråk i kontrastfärg som går att känna både med fötterna och med en vit käpp.

I eventuella trappor är kanten på det första och det sista trappsteget markerat. Skyltarna på anläggningen behöver vara tydliga, ha stor text och vara taktila samt kontrastrika. Bra färgkontrast innebär motsats i färg, exempelvis mörkt mot ljust (svart mot vitt).

Säkerhet

Det behöver finnas två oberoende utrymningsvägar som är tillgängliga och anpassade för personer med funktionsnedsättning. Det ska vara enkelt att hitta tydlig information kring uppsamlingsplats.

Utrymningsrutiner bör står med i anläggningens säkerhetsföreskrifter. Det ska vara lika lätt och säkert att ta sig ut som det var att ta sig in i anläggningen. Säkerställ att alla nödutgångar är tydligt skyltade och att underlaget utanför nödutgången är plant. Grus och större stenar är inte att föredra.

Säkerställ rutiner kring snöröjning så att inga stora snöhögar lämnas utanför nödutgångar. Det behöver finnas minst en hjärtstartare som är placerad så att personer i rullstol kan nå den.

Utrymningslarm ska alltid vara båda ljud- och ljusbaserade, med varsellampor i alla utrymmen där personer vistas. I hissar behöver det finnas möjlighet att kontakta journummer via SMS, inte enbart via röstkommunikation.

Det individuella perspektivet

De individuella behoven och kraven på tillgänglighet ser väldigt olika ut beroende på typ av funktionsnedsättning, vilken aktivitet som ska utövas och individens övriga förutsättningar – en individ kan tillhöra flera olika målgrupper.

Utöver de fyra målgrupper vi nämner nedan finns det en rad andra funktionsnedsättningar som exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller astma och allergi, som kräver specifika åtgärder för att göra anläggningarna tillgängliga. Hos Myndigheten för Delaktighet (MFD), Funktionsrätt Sverige och andra intresseorganisationer finns mer information att hämta.

Rörelsenedsättning

Personer med rörelsenedsättning har varierande behov beroende på funktionsnivå och hjälpmedel. Gruppen inkluderar både personer med gångsvårigheter som använder käpp eller krycka, och de som använder rullator, rullstol eller elrullstol. Även personer med nedsatt funktion i armar och händer – exempelvis till följd av förlamning, stelhet, reumatism, amputation eller dysmeli – ingår.

• Anpassad och säker framkomlighet
  • Jämnt underlag: Gångytor bör vara jämna, halksäkra och utan kraftig lutning. Ojämnheter eller trösklar kan skapa hinder och fallrisk.
  • Anpassade lutningar: Ramper bör ha låg lutning och vara försedda med räcken för att ge stöd och trygghet.

• Individuellt varierande behov
  • Olika hjälpmedel kräver olika lösningar: En person som går med käpp har andra behov än någon som använder elrullstol. Därför krävs flexibla lösningar som fungerar för olika typer av rörelsehjälpmedel.

• Rätt placering av funktioner
  • Tillgängliga knappar och reglage: Manöverdon, knappar och andra styrfunktioner måste vara placerade inom räckhåll – både utomhus och inomhus. De ska kunna nås av personer med begränsad rörelse i armar, nedsatt greppstyrka eller balanssvårigheter.
  • Ergonomisk höjd och avstånd: Placering av funktioner bör ta hänsyn till sittande användare samt personer med nedsatt rörelseförmåga i överkroppen.

Intellektuell funktionsnedsättning

En intellektuell funktionsnedsättning innebär nedsatt intellektuell förmåga i kombination med begränsad förmåga att anpassa sig till vardagliga situationer. Behovet av stöd varierar mycket inom gruppen, vilket gör det viktigt att skapa en miljö som är tydlig, förutsägbar och lätt att förstå.

• Visuellt stöd och tydlig information
  • Symboler och bildstöd: Många har behov av bilder eller symboler för att förstå information. Bildstöd kan bestå av enklare illustrationer, fotografier eller symbolsystem som exempelvis pictogram.
  • Förtydligande av text: Genom att kombinera text med bilder blir instruktioner och vägvisning mer begripliga för fler.

• Tydlig och konkret kommunikation
  • En sak i taget: Information bör ges steg för steg, med ett konkret budskap åt gången.
  • Avskalad utformning: Undvik överflödig information, krångliga formuleringar och visuellt stök. Enkel och tydlig presentation underlättar förståelsen.
  • Säkerställ förståelse: Fråga gärna om informationen uppfattats korrekt, istället för att bara förutsätta det.

• Personligt stöd och vägledning
  • Tillgänglig personal: Personlig service är ofta avgörande. Att någon erbjuder sig att följa med och visa vägen skapar trygghet och gör det lättare att hitta rätt.
  • Tydliga rutiner: Förutsägbara strukturer i miljön – som samma rutiner, skyltning och bemötande – underlättar orientering och minskar oro.

Synnedsättning

Personer med synnedsättning har olika behov, eftersom gruppen inkluderar både personer med synsvaghet och personer som är helt blinda. För att skapa en trygg och tillgänglig miljö krävs därför flera anpassningar som minskar osäkerhet och underlättar orientering.

• Förutsägbar och säker miljö
  • Fri passage: Gångar och rum bör hållas fria från hinder. Oväntade föremål mitt i en passage kan skapa oro och stress.
  • Förutsägbara placeringar: Det ska vara tydligt var exempelvis skyltar och informationspunkter är placerade. Konsekvent placering ger trygghet.
  • Tydlig trappmarkering: Trappor och nivåskillnader ska alltid markeras på samma sätt. Särskilt viktigt är att tydligt märka första och sista trappsteget med kontrasterande färg eller struktur.

• Visuell och taktil information
  • Skyltar: Använd stora skyltar med god kontrast mellan text och bakgrund. Ett enkelt och läsbart typsnitt som Arial är att föredra. Komplettera med punktskrift för att inkludera blinda personer.
  • Färgkontraster: Inredning, möbler och föremål bör ha färger som kontrasterar mot golv och väggar för att synas bättre.

• Möblering och orientering
  • Placeringsprinciper: Möbler och andra fasta objekt bör stå längs väggarna för att undvika att skapa hinder i gångytor. Detta minskar också risken att snubbla.

• Personlig service
  • Bemannad reception: Tillgång till personlig hjälp är en viktig resurs. En bemannad reception kan bistå med vägledning och svara på frågor för personer med nedsatt syn.

Hörselnedsättning

En hörselnedsättning kan innebära allt från lätt nedsatt hörsel till att inte uppfatta ljud alls. Det finns därför olika former av hörselnedsättningar och därmed olika behov. En del använder hörselhjälpmedel medan andra inte gör det, och kommunikationen sker med teckenspråk, tal eller en kombination av båda – alltid utifrån individuella förutsättningar. Samtidigt är det en osynlig funktionsnedsättning, vilket gör att behovet av anpassningar lätt glöms bort. För att en anläggning ska vara tillgänglig behöver miljön utformas med visuella lösningar och tekniska hjälpmedel som kompletterar ljud.

• Tillgänglig information
  • Entréer ska ha varsellampor kopplade till ringklockan. Utrymningslarm ska vara både ljud- och ljusbaserade med varsellampor i alla utrymmen, och hissar ska ge möjlighet att kontakta journummer via SMS.

• Tekniska lösningar
  • Anläggningen bör vara utrustad med hörslingor i hallar, läktare och mötesrum. Där hörslingor finns installerade ska mikrofon samt skylt med instruktioner också finnas tillgänglig. God belysning och tydligt placerade informationsskärmar underlättar visuell kommunikation. Hall- och gymmiljöer bör ha god akustik med ljudabsorberande material för att minska eko och bakgrundsbuller, vilket underlättar användning av hörhjälpmedel.

• Personal och bemötande
  • Anläggningens personal bör ha grundläggande kunskap i bemötande av döva och hörselskadade. En SMS-lösning till reception, vaktmästare eller jourpersonal är en viktig del i att skapa trygghet och tillgänglighet för besökare.

Söka stöd för tillgänglighet

Det finns flera stöd att söka för att göra idrottsanläggningar och idrottsmiljöer mer tillgängliga, både vid nybyggnation och vid anpassning av befintliga anläggningar. Nedan hittar du länkar till RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer samt till andra möjliga bidragsgivare.

• Läs mer om RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer.
• Läs mer om andra möjliga bidragsgivare.

Många kommuner erbjuder dessutom egna bidrag för att stödja föreningar i deras arbete med tillgänglighet. Kontakta gärna din kommun för att ta reda på vilka lokala möjligheter som finns.