Utforma ett projekt

Att bygga eller utveckla en anläggning eller idrottsmiljö är ett stort och viktigt steg, inte bara för föreningen utan för hela samhället. En plats för idrott är mer än en plats för träning och tävling, den kan vara en mötesplats, en motor för rörelse och en symbol för inkludering och gemenskap. För att möta detta behöver vi, i vissa fall, våga tänka nytt.

Oavsett om ni planerar ett nybygge, en renovering eller en utveckling av befintlig idrottsmiljö, kan denna sida ses som ett stöd. Den kan hjälpa er att tänka nytt och tänka tillsammans, med målgruppen, samhället och framtiden i fokus. Genom att utmana gamla mönster och ta vara på människors behov och idéer kan vi skapa idrottsmiljöer som är levande, inkluderande och hållbara. Platser där fler vill vara, röra sig och mötas.

1. Börja med nuläget – hur ser vår situation ut?

Innan ni går vidare med idéer om nybyggnation eller utveckling är det viktigt att få en tydlig bild av nuläget. Genom att kartlägga hur er förening använder sina anläggningar idag, vilka behov som finns och vilka utmaningar ni möter, skapar ni en stabil grund för framtida beslut.

Riksidrottsförbundets dialogduk Föreningens anläggningssituation nu och i framtiden pdf, 135.4 kB, öppnas i nytt fönster. är ett konkret verktyg som hjälper er att:

• Samtala om hur platsen fungerar idag.
• Synliggöra vilka behov som inte täcks.
• Reflektera över hur platsen påverkar er verksamhet och utveckling.

Genom att samla föreningens olika perspektiv, från styrelse, ledare, aktiva och andra engagerade, får ni en gemensam förståelse för vad som fungerar bra och vad som behöver förändras. Det ger också möjlighet att lyfta fram olika gruppers behov, till exempel barn och unga, äldre, personer med funktionsnedsättning eller nya målgrupper.

Att börja med nuläget är inte bara ett sätt att analysera, det är också ett sätt att engagera. När fler får vara med och bidra med sina erfarenheter och idéer skapas en bredare förankring och större samsyn kring vad som är viktigt att ta med in i nästa steg.

2. Framtida behov – vad vill vi uppnå?

När nuläget är kartlagt är nästa steg att blicka framåt. Vad vill ni uppnå med en ny eller utvecklad idrottsmiljö? Vilka behov ser ni i framtiden, både för föreningen och för samhället runt omkring?

RF:s lärgruppsplan Anläggningen vi idrottar på nu och i framtiden pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster. är ett stöd för att diskutera:

• Föreningens mål med platsen.
• Huridrottsmiljön kan bidra till ökad rörelse och inkludering.
• Hur ni kan tänka kring hållbarhet, tillgänglighet och samverkan.

Genom att utgå från föreningens långsiktiga vision och involvera medlemmar, ledare och andra aktiva i processen skapas en gemensam riktning. Det handlar om att tänka nytt, men också att tänka tillsammans.

3. Utformning – vad behöver vi tänka på?

För att möta framtidens behov räcker det inte att bygga som vi alltid har gjort. Idrottsanläggningar och idrottsmiljöer är inte bara platser för träning och tävling, de är sociala nav, mötesplatser och motorer för rörelse i hela samhället. Därför behöver vi våga tänka nytt.

Nytänkande handlar om att skapa platser som är flexibla, inkluderande och inspirerande, där människor kan mötas, röra sig och trivas, hela dagen, året runt.

När ni har en tydlig bild av nuläge och framtida behov kan ni börja skissa på utformningen. Några viktiga frågor att ta med:

• Funktionalitet: Vilka aktiviteter ska platsen rymma? Hur kan ytorna användas flexibelt?
• Tillgänglighet: Hur säkerställer ni att alla kan ta del av idrottsmiljön – oavsett ålder, kön, funktionshinder eller bakgrund?
• Hållbarhet: Hur kan ni bygga och driva anläggningen på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt?
• Samverkan: Finns det andra föreningar, skolor eller aktörer som kan vara med och använda eller utveckla idrottsmiljön?

Utformningen bör spegla föreningens värderingar och mål. Det handlar om att skapa en plats som fungerar i vardagen, men också inspirerar till framtidens idrott.

Planera för flexibilitet och nyttjande

Skapa ytor som kan användas för flera aktiviteter och fundera på hur platsen kan vara attraktiv hela dagen och året runt. Flexibilitet handlar både om fysisk utformning och om att tänka brett kring användning. Genom att skapa idrottsmiljöer som enkelt kan anpassas för olika idrotter, åldersgrupper och behov, ökar ni möjligheten att fler kan ta del av anläggningen – både inomhus och utomhus.

• Multifunktionella ytor: Utforma golvytor, gräsytor och öppna platser så att de kan användas för olika aktiviteter – exempelvis genom linjemarkeringar, flyttbar utrustning, zonindelning eller naturliga inslag som kullar och träd.
• Tidsmässig variation och säsongsanpassning: Planera för att platsen ska kunna användas året runt, med belysning, väderskydd, vindskydd och beläggningar som fungerar även vid regn eller kyla och ytor som fungerar lika bra för vinterlek som sommaridrott.
• Anpassningsbar infrastruktur: Möblering, teknik och utrustning bör vara flexibel och lätt att anpassa för olika behov, från barnverksamhet till seniorträning, från idrott till möten och sociala aktiviteter. Tänk också på att skapa ytor som fungerar för både organiserad träning och spontanidrott.

Välkomnande idrottsmiljö

Utforma miljön så att den aktivt uppmuntrar till rörelse, även för dem som inte är del av organiserad verksamhet. Det kan handla om att placera rörelsevänliga element synligt och tillgängligt, skapa inspirerande miljöer som väcker nyfikenhet, eller att erbjuda ytor där människor spontant kan börja röra sig.

• Utforma entrén på ett sätt som bjuder in och inkluderar. Skapa en entré som lockar till rörelse redan på vägen in, både utanför och innanför anläggningen.
• Skapa mjuka gränser. Skapa en mjuk övergång med olika typer av element som leder in i anläggningen och gör övergången mellan ute och inne naturlig och inbjudande.
• Skapa sociala ytor som främjar möten. Lekfulla inslag som ramar in idrottsmiljön kan bidra till att människor stannar kvar, samtalar och rör sig tillsammans.

Arbeta med zoner

Att tänka i zoner kan hjälpa er att skapa en anläggning som är både funktionell och trivsam. Genom att dela upp ytorna efter olika behov och användningssätt kan ni skapa en miljö som stödjer både organiserad idrott och spontan rörelse. Zonerna kan också bidra till att olika grupper känner sig välkomna och hittar sin plats. Tänk på att zonerna inte behöver vara strikt avgränsade, mjuka övergångar och visuella kopplingar mellan dem kan skapa en mer inkluderande och inspirerande helhet.

• Plats för Aktivitet: Aktivitetsytor är centrala för rörelse och träning. De bör vara flexibla och inspirerande för att kunna användas av olika grupper och för olika ändamål.
• Plats för återhämtning: Återhämtningsytor skapar balans i miljön och ger möjlighet till paus, samtal eller reflektion. Dessa ytor är viktiga för att skapa en helhetsupplevelse där rörelse och vila samspelar. Tänk på att placera dem nära aktivitetsytor men med viss avskildhet, så att de känns lugna och trygga. De kan också fungera som sociala zoner där människor möts före eller efter aktivitet.
• Plats för publik: Publikytor är viktiga för att skapa sociala mötesplatser och stödja engagemang. De bör vara tillgängliga, bekväma och utformade så att de fungerar både vid tävlingar och vardagsaktiviteter. Tänk på att skapa ytor som ger god sikt, skydd mot väder (om utomhus) och möjlighet till samtal. Publikytor kan också fungera som en del av den sociala infrastrukturen, där föräldrar, anhöriga och besökare känner sig välkomna.
• Plats för spontanidrott: Spontanidrottsytor sänker trösklarna till fysisk aktivitet och uppmuntrar till rörelse i vardagen. Här finns möjlighet att tänka kreativt och skapa ytor som är tillgängliga, inspirerande och användbara för många olika grupper, även utanför föreningens ordinarie verksamhet.

4. Synliggör föreningens önskemål

Att ha en tydlig vision är avgörande för att kunna förmedla vad ni vill uppnå med ert projekt – både internt i föreningen och externt till samarbetspartners, finansiärer och kommunen. En tydlig vision gör det lättare att skapa engagemang, förståelse och samsyn kring projektets mål.

Ett effektivt sätt att konkretisera visionen är att visualisera den. Genom skisser, ritningar eller enkla illustrationer kan ni visa hur idrottsmiljön är tänkt att se ut och användas. Det behöver inte vara färdiga arkitektritningar – ibland räcker det långt med en handritad skiss eller en digital modell för att väcka intresse och skapa en gemensam bild av framtiden.

Nedan kommer några exempel på hur föreningen kan visualisera sina idéer: