Idrottsrörelsens behov

En stark idrottsrörelse bidrar till att bygga social hållbarhet i samhället, såväl i de växande städerna som på landsbygden. Föreningslivet hjälper till att hålla oss friskare, skapar möten mellan människor, bidrar till demokratisk skolning och ger möjlighet för individer att växa. För att kunna göra det måste föreningslivet ha någonstans att vara. Plats för idrott där det pågår träning, tävling och en social verksamhet runt om. Det kan vara den lokala idrottsplatsen, idrottshallen, idrottslokalen, ridhuset eller simhallen. Det kan vara skogen, vägen, luften och vattnet.

Men arbetet är också större än idrottsrörelsen. Att planera och bygga för idrott och rörelse har en central inverkan för att uppnå flera av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Inte minst mål 3: god hälsa och välbefinnande och mål 11: hållbara städer och samhällen. WHO har slagit fast att fysisk aktivitet har potential att påverka 13 av de 17 globala målen.

För att lyckas behöver idrottsrörelsen hjälp. För att aktivera så många som möjligt behöver anläggningar och idrottsmiljöer finnas tillgängliga och vara anpassade för föreningslivets behov. Riksidrottsförbundet beskriver här övergripande önskemål där olika aktörer har möjlighet att bidra till ett starkare föreningsliv och mer fysisk aktivitet i samhället.

Tillgång till idrottsanläggningar

Idrott ska vara en naturlig del i byggandet av den hållbara staden och det hållbara samhället. Idrottsanläggningar- och miljöer ska vara ett givet inslag i samhällsplaneringen för att alla ska ha möjlighet att idrotta och röra på sig. Det är också viktigt att idrottsföreningar får tillgång till alla typer av anläggningar till en rimlig kostnad oavsett vem som äger eller ansvarar för driften av anläggningen. Riksidrottsförbundet vill att:

• Idrott läggs till i plan- och bygglagens 2 kap §7 för att kommunerna ska ta med anläggningar och idrottsmiljöer vid planläggning.
• Idrott och motion läggs till i plan- och bygglagens 8 kap §9 för att det ska ställas krav på entreprenörer att planera för idrott och motion när tomter exploateras.
• Staten vidareutvecklar arbetet med en anläggningsfunktion och tillför långsiktiga resurser för kunskapsutveckling och möjlighet att stötta enskilda projekt.
• Boverket inkluderar idrott som en del i myndighetens vägledningar till kommunerna.
• När en idrottsanläggning eller -yta som nyttjas av föreningslivet tas bort eller används för annat ändamål ska den ersättas i närområdet.
• Vid utveckling av nya skolmiljöer ska hänsyn tas till föreningslivets behov.
• När översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner tas fram ska kommunen samråda med RF-SISU distriktet samt att övergripande riktlinjer för idrott ska framgå i planerna.
• Idrottsanläggningar och -miljöer ska finnas med i de regionala utvecklingsplanerna.
• Kommunerna samverkar regionalt vid planering av idrottsanläggningar samt att dialog förs med RF-SISU distrikt.
• Stat, region och kommun tar vara på idrottsplatsens samlande kraft för en levande landsbygd.
• Staten satsar på forskning kring planering av idrottsytor med utgångspunkt i nyckeltal, mätmetoder och mellan policy och praktik inom dessa frågor.

Idrott i skog och luft, på vatten och väg

Tillgången till idrottsanläggningar i form av mark, väg, skog, luft och vatten måste säkerställas och tillståndshanteringen förenklas. Utemiljöer för idrott måste få en naturlig plats i planeringsprocesser. Riksidrottsförbundet vill att:

• Myndigheter, kommuner och markägare ska ge idrottsrörelsen tillgång till luft, väg, mark, skog och vatten för träningar och tävlingar.
• Allemansrätten behålls i sin nuvarande form.
• Tydligare hänsyn tas till idrottsrörelsens och föreningslivets betydelse för lokalsamhället, vid riktlinjer för ljud och miljöpåverkan.
• Naturvårdsverket ges i uppdrag att harmonisera de allmänna råden om buller kopplat till motorbanor mot övrig vägtrafik och införa en ekvivalent mätmetod.

Trygga och säkra idrottsmiljöer

Säkerhetsföreskrifterna och ansvarsförhållandena på idrottsanläggningar och i idrottsmiljöer behöver tydliggöras. Riksidrottsförbundet vill att:

• Anläggningar och idrottsmiljöer planeras på platser som möjliggör för olika målgrupper att enkelt ta sig till platsen samt utformas och placeras med särskilt fokus på läge och öppenhet i den kommunala planeringen.
• Det klargörs vem som ansvarar för säkerheten kring utrustning i idrottshallar och på idrottsplatser.