Bandy

Klimatförändringar gör naturliga isar allt mer osäkra. För bandy och skridsko innebär det att inomhushallar är fundamentala för att sporten ska kunna bedrivas på lång sikt. En bandyhall skapar stabila och rättvisa förutsättningar för träning, tävling och allmänhetens åkning. Den bidrar också till folkhälsa, gemenskap och idrottsutveckling.

Med modern teknik kan hallar byggas energieffektiva och hållbara. Det innebär minskad miljöpåverkan, lägre driftskostnader och ett viktigt steg i kommunens klimatarbete.

En modern bandyhall behöver mer än bara isyta. För att anläggningen ska fungera som en mötesplats och vara hållbar på sikt behövs även ytor för omklädning, socialt umgänge och driftutrymmen för slipning av skridskor och andra maskiner.

Handbok

För att hjälpa kommuner och föreningar att bygga och driva moderna, energisnåla ishallar har Svenska Bandyförbundet tagit fram en handbok. Vill du fördjupa dig i kunskapen som presenteras på den här sidan hittar du handboken för nedladdning under rubriken bilagor.

Inom ramarna för bandy så är det inte några specifika begrepp som behöver förklaras djupare.

En bandyhall ska ge rättvisa sportsliga förutsättningar, hög säkerhet, funktionalitet och tillgänglighet för alla. Hallar kan byggas för olika syften:

Träningshallar: mindre publikytor, fokus på föreningsverksamhet och ungdomsidrott.

Regionhallar: anpassade för både bredd och elit, med läktare och sociala ytor.

Arenor för elitspel: större kapacitet, medieservice, VIP-ytor och kommersiella funktioner.

Mått och utformning

• Rekommenderade mått för spelytan är 105 x 60 meter vid nybyggnation.
• Säkerhetszoner: minst 2 meter på långsidorna och 7 meter bakom målen.
• Befintliga rörbäddar kan ibland vara smalare (t.ex. 60 meter) – i så fall bör nyproduktion följa dagens standard.
• Isen ska hålla hög kvalitet och kunna nyttjas även för andra issporter.
• Säkerhetsutrustning som sarg, glidytor och skyddskuddar är obligatoriska.
• Målställningar och reservmål ska uppfylla Svenska Bandyförbundets tävlingsbestämmelser och regelbok.
• Avbytarbänkar, utvisningbås samt bås/hytt för sekretariat och speaker behöver finnas.

Belysning

Arenan ska vara utrustad med belysning som uppfyller följande krav: 1200 lux, vitt sken. Detta gäller nybyggda hallar med byggstart 2022 och senare. Vid byte eller uppdatering av belysning i en befintlig hall gäller också kravet om 1200 lux, vitt sken.

Armaturer i LED-utförande är självklara då dessa är giftfria, flexibla, energieffektiva och med de längsta livslängderna.

En modern bandyhall behöver mer än bara isyta. För att anläggningen ska fungera som en mötesplats och vara hållbar på sikt krävs:

Omklädningsrum för spelare, domare och funktionärer

Minst ett omklädningsrum för respektive lag med duschar, toaletter, sittplatser för minst 20 personer och taktiktavla. Ett omklädningsrum för domare med dusch, toalett, fem sittplatser och ett bord. Arenan måste vara utformad så att den kan garantera ett direkt eget, avskilt tillträde för båda lagen och domarna från deras omklädningsrum till spelplanen samt en säkrad väg till och från arenan.

Sliprum

Sliprum ska finnas i direkt anslutning till omklädningsrummen. Det ska finnas plats för minst fyra arbetsplatser för slipmaskiner och varje arbetsplats ska ha utsug och belysning.

Sociala ytor

Dessa ytor ska vara till för barn och ungdomar som väntar på sin aktivitet samt medföljare som är på plats under aktiviteten för sina barn och ungdomar. Även en plats för allmänheten bör finnas att träffas i en varm miljö. Kan med fördel vara ett café med utsikt över arenan. Denna del ska prioriteras i anläggningen. Det är också viktigt med ytor där möten och utbildningar kan genomföras.

Isskötsel

Det ska finnas två (2) fordon för skötsel av is, varav en ska vara utrustad med laser för att kunna ha en jämn isyta. Vid internationella matcher ska det finnas tre (3) ismaskiner. Utrustning för att mäta isens yttemperatur ska finnas. Utrustning för att mäta isens tjocklek skall finnas.

Driftutrymmen för ismaskiner och teknisk service

Driftutrymmen skall ha nära till ispisten och nå den utan att behöva backa eller korsa andra flöden med ismaskinen. Driftspersonal ska helst kunna ha god uppsikt över arenan. Uppställning av ismaskin och verkstad nära till ute och praktisk gård och andra anläggningar i närområdet. Snögrop och snötipp är två sätt att bli av med isskrapet. Vid snögrop kan läggvatten återanvändas vilket naturligtvis är miljöriktigt men det måste tas med i planeringen för det kräver sin teknik och tar också sin plats.

För att arrangera matcher på högre nivå krävs bland annat:

• Sjukvårdsrum
• Dopingkontrollrum
  
• Publikplatser med god tillgänglighet, även för rullstolsburna
• Servering/kiosk samt eventuella VIP-ytor
• Mediaytor och kameratorn för matchbevakning
  
• Separata flöden för publik, aktiva och driftpersonal
• Tekniska lösningar för belysning, akustik, ventilation och energiåtervinning

Katrineholm

Katrineholm byggde en modern bandyhall på endast sju månader. Hallen rymmer stående publik, serviceytor och omklädningsrum, och har hög energieffektivitet.

Den tidigare utomhusanläggningen genererade is i cirka fyra månader. Med den nya bandyhallens energisystem kan klubben ha is året runt till lägre energikostnad. De har byggt en ”kylbox” och slipper påverkan av yttre faktorer, vind, sol, regn med mera. All värme som flyttas bort ifrån hallen återvinns och distribueras till områdets alla byggnader där det finns värmebehov. Finns det därefter fortfarande värme kvar så distribueras det vidare till ett geoenergilager, som man kan hämta ifrån vid behov.

Bara i november och december 2020 gick det åt cirka 40 procent mindre el för att göra is jämfört med att göra is utomhus, jämfört med motsvarande period utomhus året innan.

För att göra en bandyanläggning hållbar är en av de viktigaste åtgärderna att göra den energieffektiv. Detta är samtidigt till fördel för ägaren då en hållbar anläggning i de allra flesta fallen även förbättrar dess ekonomiska prestanda och komfort.

En bandyanläggning har ofta speciella förutsättningar: ifall det är frågan om en utebana behöver man alltmer aktivt kyla banan pga milda vintrar. Om man däremot bygger in anläggningen till en bandyhall blir det än mer utmanande: inom samma arenarum finns det ett istäcke som behöver hållas fruset samtidigt som det i allmänhet också finns krav på värme och luftkvalitet för besökarnas komfort. Luftfuktigheten i arenarummet måste också kontrolleras för att undvika problem, såsom skador på strukturer. Sist men inte minst bör utrymmet också vara väl upplyst av komfort- och säkerhetsskäl.

Med passiva tekniska lösningar som t.ex. ett välutformat klimatskal och luftslussar kan man märkbart underlätta arbetet att upprätthålla önskade förhållanden. Trots detta behövs alltid ändå aktiva tekniska lösningar, dvs energisystem, för att funktionerna ska uppnås. Fokus läggs här på energisystemen då de står för den absolut största besparingspotentialen i en bandyanläggning.

Energisystemen i en inbyggd bandyhall kan benämnas ”The Big Five” – och omfattar:

• Kyla
• Värme
• Avfuktning
• Ventilation
• Belysning

Tillsammans svarar ”The Big Five” för 90 % av anläggningens totala energianvändning. De olika systemen påverkar varandra. Det är därför viktigt att förstå hur energisystemen fungerar och interagerar med varandra innan man går vidare med driftoptimering och energieffektivisering.

En bandyhall ska vara en mötesplats för alla. Tillgänglighet är därför en central del i både planering, byggnation och drift.

Fysisk tillgänglighet

• Entréer och gångstråk utformas utan hinder, med ramper och automatiska dörrar.
• Hissar och lyftlösningar ger tillgång till alla nivåer.
• Tillgängliga toaletter, omklädningsrum och duschar är obligatoriska.
• Rullstolsplatser placeras på flera läktarsektioner, med ledsagarplatser intill.

Sensorisk och kommunikativ tillgänglighet

• Hörslingor eller motsvarande ljudstöd i publika delar.
• Skyltning med god kontrast och tydlig typografi.
• Digitala tjänster som bokning och matchinformation följer tillgänglighetsdirektiv (WCAG).

Generella anpassningar för tillgänglighet

Under avsnittet Drift och utveckling finns mer information om generella anpassningar för tillgänglighet kopplat till anläggningar och idrottsmiljöer:

Länk till Drift och utveckling - Tillgänglighet