Bangolf

Oavsett vem du är, vilka förutsättningar du har eller vilken nivå du befinner dig på har bangolfen plats för dig. Du kan spela för nöje, delta i lokala tävlingar eller satsa på en elitkarriär. Det är en lågtröskelidrott med ett starkt socialt sammanhang, där gemenskap möter precision och teknik. En idrott för alla helt enkelt.

Bangolf kan spelas på flera olika typer av anläggningar. Utomhus, inomhus eller som kombinationslösningar. Utformningen skiljer sig inte nämnvärt mellan tränings- och tävlingsanläggningar, men byggnationens kvalitet och noggrannhet avgör hur väl den lämpar sig för tävlingsspel.

Bangolf spelas på banor med förutsägbara hinder. Målet är att få bollen i hålet på så få slag som möjligt och för varje bana räknas högst sju slag. Vi spelar både individuellt och i lag och spelarna använder klubba och ett urval av bollar som kan prepareras för olika temperaturer och spelunderlag. En tävlingsanläggning består som standard av 18 banor och vi tävlar på fyra olika spelunderlag som kallas system.

Filt: Det vanligaste typen av anläggning i Sverige. Filtmatta med sarger av trä eller metall.

Europabana: Kallas för EB och hette förr Eternit. Metallstomme med fibercementplattor som spelyta.

Betong: Det finns 18 bantyper som ligger i en förbestämd spelordning. Gjutna banor i betong med metallsarg.

Adventuregolf: Hette tidigare Minigolf Open Standard (MOS). Banorna är gjutna med konstgräsmatta som spelyta.

Alla fyra godkända system Filt, Europabana, Betong och Adventuregolf kan byggas både inomhus och utomhus. Valet av system påverkas främst av pris, tillgänglig yta och markens eller golvets bärighet. Svenska Bangolfförbundet (SBGF) besiktigar anläggningar regelbundet för att säkerställa att de uppfyller de krav som ställs på säkerhet, mått och spelbarhet.

Från familjens spontana nöjesrundor till tävlingar på elitnivå

Minigolf och bangolf engagerar spelare i hela Sverige:

• Anläggningar runt om i landet har uppskattningsvis 1 000 000 besökare per år.
• Av det totala antalet spel sker knappt hälften på anläggningar som drivs av föreningar anslutna till SBGF.
• Det finns närmare 2 000 anläggningar i landet, varav många drivs i privat eller kommunal regi.
• Cirka 110 anläggningar är besiktigade av SBGF och godkända för tävling.
• De flesta godkända anläggningarna ägs av en förening som oftast arrenderar mark eller lokal från kommun eller privat aktör.
• Anläggningarna finns i 72 kommuner. Majoriteten utomhus men även ett mindre antal inomhus.

Placeringen av anläggningen påverkar verksamhetens förutsättningar

Anläggningar med god tillgång till besökare, kollektivtrafik och parkering får ofta en högre nyttjandegrad och bättre ekonomi. Välj en plats med naturlig ström av människor, gärna nära gångstråk, parker eller idrottsområden.

En nybyggd anläggning ger vanligtvis en tydlig effekt i form av:

• Fler besökare.
• Fler medlemmar.
• Ökade intäkter från spelavgifter och försäljning.
• Ökad synlighet i lokalsamhället.

En renovering är oftast billigare än ett nybygge, men ger sällan samma genomslag i tillväxt, mediegenomslag och rekrytering av nya spelare.

Samverkan och samnyttjande

Bangolfanläggningar kan med fördel samnyttjas med andra idrotter, som till exempel precisionsidrotterna boule, biljard, casting, dart och frisbee. Det ger ekonomiska fördelar, stärker anläggningens attraktivitet och skapar en naturlig mötesplats för kommunens invånare.

Exempel på gemensamma lösningar:

• Delade caféytor, toaletter, parkering och personalresurser.
• Gemensam utrustningsuthyrning och driftsytor.
• Evenemang som kombinerar idrott, kultur och turism.
• Samnyttjande med skolor, äldreboenden eller fritidsverksamheter för ökat nyttjande över året.

Bangolfens bredd, med spelare i alla åldrar, gör sporten idealisk för samdrift och gemensamma aktivitetsytor.

Bilagor

Som bilaga hittar du dokumentet "Från idé till färdig bangolfanläggning" där kan du läsa mer om planeringsprocessen för att få till en anläggning.

Bangolf: Det officiella namnet på sporten, även känd som minigolf.

Minigolf: Det vardagliga namnet för sporten bangolf.

Anläggning: En komplett anläggning består av flera banor, vanligtvis 18 stycken.

Bana: En enskild bana med hinder och kopp. Flera banor tillsammans utgör en anläggning.

Kopp: Målet på banan där bollen ska slås i.

System: Godkänt spelunderlag för tävlingsspel. De fyra olika systemen är Filt, EB, Betong och Adventuregolf.

Besiktning: En kvalitetskontroll och ett intyg utfärdat av SBGF som krävs för att en anläggning ska bli tävlingsgodkänd.

Förening: En ideell idrottsförening som bedriver bangolfverksamhet och utvecklar sporten på lokal nivå.

En välplanerad bangolfanläggning ska vara funktionell, säker och attraktiv både för spelare, publik och föreningens drift.

Utomhusanläggningar

Utomhusanläggningar används både för träning och tävling och är det vanligaste alternativet. Det erbjuder stor tillgänglighet under vår, sommar och höst.

Mark och konstruktion

För en hållbar anläggning:

• Stabilt bärlager och dränering med god avrinning.
• Eventuell markundersökning innan byggstart.
• Förberedda tomrör för eldragning, framdraget vatten och ytor för belysning.
• Platser för sittbänkar, skugga och solskydd.
• Området bör inhägnas, särskilt mot trafikerade vägar, för både säkerhet och trygghet.
• Aktivitetsbelysning som förlänger speldagar, skapar trivsel och minskar risken för skadegörelse.

Inomhusanläggningar

Inomhusanläggningar används både för träning och tävling och möjliggör spel året runt. Det skapar förutsättningar för kontinuitet i föreningsverksamheten. De vanligaste systemen inomhus är Filt och Europabana.

• Takhöjd bör vara minst 4 meter.
• Plant och stabilt golv.
• Aktivitetsbelysning minst 300 lux, jämnt över banorna.
• Akustisk dämpning för en behaglig ljudmiljö.
• God ventilation och jämn temperatur.

Kombinationsanläggningar

Flera klubbar väljer att kombinera olika system på samma område. Detta ger större flexibilitet för träning och tävling och lockar fler besökare. Kombinationsanläggningar är också eftertraktade för internationella mästerskap då de speglar hur sporten spelas globalt.

Banornas mått och utformning

För tävlingsbanor gäller fastställda mått enligt World Minigolf Sport Federation (WMF). De fyra internationellt godkända systemen:

Filt:

• Kräver en yta på ca 1000-1500 kvm för att rymmas.
• Banorna är 7-18 meter långa och 80-90 centimeter breda.
• Ligger på bäddar av grus utomhus och direkt på fast golv inomhus.
• Byggs på plats alternativt i fabrik och monteras ihop på plats.
  

Europabana:

• Kräver en yta på ca 500-1000 kvm för att rymmas.
• Banorna är 6,25 meter långa och 90 centimeter breda.
• Kompakt format och yteffektivt.
• Marken eller golvet behöver vara jämnt och fast.
• Byggs i fabrik och monteras ihop på plats.

Betong:

• Kräver en yta på ca 1300-2000 kvm för att rymmas.
• Banorna är 12 meter långa och 110 centimeter breda.
• Tung konstruktion som kräver stabilt bärlager eller golv som tål tyngden.
• Robust med lång hållbarhet.
• Byggs på plats.

Adventuregolf:

• Kräver en yta på ca 800-2000 kvm för att rymmas.
• Banorna är 3-40 meter långa och minst 100 centimeter breda.
• Stor flexibilitet i utformning och längd.
• Mest populär vid nybyggnation.
• Byggs på plats.

Bantillverkarna rekommenderar i regel en slinga med 18 banor som anpassas till markens förutsättningar och kupering. Att skapa en bra anläggning handlar dock om mer än att placera 18 banor på en yta. Här är det viktigaste att ta hänsyn till:

• Logik: Lägg spelordningen på banorna så det känns som en naturlig slinga. De bör vara lätt och intuitivt att förflytta sig till nästa bana.
• Säkerhet: Placera inga banor i farliga bollriktningar eller så trängsel kan uppstå nära en bana. Planera för ytor där folk kan uppehålla sig, vänta och köa.
• Variation: Blanda banor av olika längd och hinderkombinationer. Där det är möjligt, variera mellan platta banor och banor med lutning.
• Tillgängligt: Gör breda gångar med fast markmaterial. Start och avslutning bör vara tydligt markerade. Undvik kanter och avsatser som försvårar för folk att ta sig fram.
• Utseende: Banorna tillsammans med området runtomkring bör se inbjudande ut för att skapa trivsel och en bra helhetsupplevelse.
• Skötsel: Tänk på framkomlighet med utrymmen och ytor som underlättar för drift och underhåll. Det är smart att bygga en lättskött anläggning.

Endast banor som uppfyller WMF:s regelverk kan besiktigas och godkännas för tävlingsspel. SBGF med partners erbjuder stöd och rådgivning under hela processen, från idé till färdig och godkänd anläggning.

Serviceytor och driftstöd

En komplett bangolfanläggning bör innehålla:

• Toalett och gärna enklare omklädningsrum.
• Förråd för klubbor, bollar, redskap och maskiner.
• Kiosk eller café med sittplatser för besökare och spelare.
• Samlingsplats för möten, prisutdelningar och sociala aktiviteter.
• Goda parkeringsmöjligheter.
• Närhet till kollektivtrafik.
• Möjlighet till publikytor.

Digital teknik och framtidssäkring

• Fast resultattavla med digital rapportering.
• Möjlighet till live-streaming och kamerafästen.
• Eluttag för utrustning, stabilt nätverk och resultathantering online.

Drift och underhåll

En välskött anläggning är en investering i framtiden. Regelbunden skötsel och besiktning säkerställer att banorna behåller sitt tävlingsgodkännande och ger ett seriöst intryck.

• Håll anläggningen ren, välvårdad och trygg.
• Följ WMF:s regler för besiktning och ändringar.
• Genomför regelbundna kontroller, det stärker kvalitet och trovärdighet.

Askims Bangolfklubb - tillgänglighet i fokus

Askims Bangolfklubb i Göteborg har byggt sin Adventuregolf-anläggning med särskilt fokus på tillgänglighet och inkludering.

”Banorna är anpassade för rörelsehindrade och det finns rullstolsingångar vid varje green, utformade så att de inte påverkar spelet vid tävling,” berättar klubbens ordförande Robert Majlöv.

Detta är ett tydligt exempel på hur en klubb kan bidra till en mer inkluderande idrottsmiljö och samtidigt höja anläggningens kvalitet för framtida aktiviteter.

Hållbarhet inom bangolf handlar både om miljö, sociala värden och ekonomi. En välplanerad anläggning kan bidra till minskad klimatpåverkan genom energieffektiva lösningar, god avrinning, solenergi och återvunna material.

Exempel på hållbara lösningar

• Energi: LED-belysning, solceller, rörelsestyrd belysning.
• Vatten: Effektiv bevattning och dagvattenhantering.
• Material: Hållbara, giftfria och långlivade material.
• Biologisk mångfald: Gröna zoner som gynnar pollinatörer.
• Återbruk: Använd återvunna och lokalt producerade material.

Koppling till RF:s mål 3 och 4 klimat och miljö

Riksidrottsförbundets mål 3 och 4 för miljö och klimat ger idrottsrörelsen en tydlig riktning mot mer hållbara anläggningar. För bangolfen innebär det möjligheter att bidra konkret till klimatomställningen genom energieffektiva, resurssnåla och naturvänliga anläggningar.

Mål 3 handlar om smart energi- och vattenanvändning.
För bangolfen betyder det:

• Installation av solceller och energieffektiv belysning.
• Smarta styrsystem som minskar elförbrukningen.
• Uppsamling och återanvändning av regnvatten till bevattning.
• Hänsyn till energikrav redan i projekterings- och upphandlingsfasen.

Renoveringar kan ofta vara ett mer klimatsmart alternativ än nybyggnation, förutsatt att materialval och driftlösningar uppfyller moderna miljökrav.

Mål 4 fokuserar på att skydda ekosystem och biologisk mångfald.
Bangolfanläggningar kan bidra genom att:

• Integrera grönområden i miljön runt banorna.
• Skapa ytor för pollinatörer och insekter.
• Använda miljövänliga bevattningsmetoder.
• Minimera avrinning som riskerar övergödning.
• Undvika kemikalier och plast som sprider mikroplaster.

Tillsammans innebär dessa mål att bangolfens anläggningar ska utvecklas i balans med naturen med lägre klimatpåverkan, högre kvalitet och ökad hållbarhet.

En modern bangolfanläggning ska vara öppen, tillgänglig och trygg för alla. Tänk på följande vid planering:

• Tydlig skyltning och välkomnande entré.
• Ramper och breda gångar som möjliggör tillgänglighet för rullstolsburna.
• Anpassade toaletter och omklädningsmöjligheter.
• Sittplatser och skuggade ytor för publik.
• God belysning och överblickbarhet som skapar trygghet.
• Sociala ytor som främjar gemenskap mellan spelare och besökare.

Generella tillgänglighetsanpassningar

Under avsnittet Drift och utveckling finns mer information om generella tillgänglighetsanpassningar kopplat till anläggningar och idrottsmiljöer:

Länk till Drift och utveckling - Tillgänglighet