Basket

Basket är en inkluderande och dynamisk sport som engagerar människor i alla åldrar och på olika nivåer. Den traditionella spelformen 5 mot 5 spelas på fullstor plan och är grunden för tävlingsverksamhet nationellt och internationellt. Den växande grenen 3x3, som spelas på halv plan med tre spelare per lag, är sedan 2021 en OS-gren och har snabbt blivit en global tävlingsform.

Basket utövas på en mängd olika typer av idrottsytor, vilket bidrar till sportens tillgänglighet och bredd. Den mest etablerade formen spelas inomhus i fullstora idrottshallar, ofta i skolor, kommunala sportanläggningar eller specialbyggda basketarenor. Dessa hallar är anpassade för tävlingsspel och träning, med rätt golvtyp, belysning och utrustning enligt gällande regelverk.

3x3-formatet, som oftast spelas utomhus, är mycket populärt både i organiserad form och som spontanidrott. Spontanytor med öppna basketplaner i bostadsområden, parker eller på skolgårdar erbjuder låg tröskel för deltagande och främjar rörelse och gemenskap. Dessa ytor kan vara fristående eller en del av större multifunktionella anläggningar där flera idrotter samsas, vilket kräver smart planering och utformning för att möta olika behov.

Basket är också en sport för alla – rullstolsbasket erbjuder personer med rörelsenedsättning möjlighet att delta på lika villkor, och kräver särskild hänsyn i anläggningens utformning, såsom tillgängliga entréer, ramper, tillräcklig golvyta och anpassade omklädningsrum. Det finns även en stor och växande verksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning, där inkluderande miljöer och pedagogiskt stöd är centralt.

För barn används den anpassade spelformen Easy Basket, där regler, planstorlek och utrustning är justerade för att främja lärande, rörelseglädje och utveckling i tidig ålder. Dessa aktiviteter sker ofta i skolmiljöer eller mindre hallar, där flexibilitet i utformningen är viktig.

För att kunna stödja denna bredd av spelformer krävs att anläggningar utformas med flexibilitet, tillgänglighet och funktionalitet i fokus. Det innebär att både befintliga och nya idrottsytor bör planeras med hänsyn till olika målgrupper, spelformer och användningssätt – från elitnivå till spontanidrott.

Framtidens idrottshall

Sveriges fem största inomhusidrottsförbund har tillsammans med White Arkitekter tagit fram konceptet Framtidens idrottshall – en modern mötesplats för idrott, skola och rörelseglädje. Fokus ligger på barn och ungdomar inom både skola och idrottsrörelse.

Genom en inkluderande process har perspektiv från förbund, kommuner, ledare, barn och föräldrar samlats in. Konceptet fungerar som inspiration och mall för kommuner och privata aktörer vid byggnation av idrottshallar för träning, undervisning och tävling på lägre nivå.

Projektet är ett samarbete mellan Gymnastik-, Volleyboll-, Handboll-, Basketboll- och Innebandyförbundet. Se bilaga Framtidens Idrottshall för mer detaljerad beskrivning.

Spelplan: 28 meter x 15 meter, med extra säkerhetsyta på 2 meter runt om vid hög nivå (totalt 32 meter x 19 meter).

Golv: Trägolv/parkett krävs vid internationell och hög nationell nivå.

Linjering: 5 cm breda linjer, vit färg vid internationella matcher.

Takhöjd: Minst 7 meter fritt från spelplan till tak.

Basketkorgar: Ringen på 3,05 meter höjd (2,60 meter för barn), stoppbräda 1,80 meter x 1,05 meter, helst golvfast. För lägre nivåer kan korgar vara takhängda och ska då ha montering med supportarm utanför planen.

Skottklocka: 24-sekunders display ovanpå korg, synlig från alla håll.

Resultattavla: Synlig från hela arenan, på båda kortsidor.

Sekretariat: Bord med plats för tidtagare, poängställning, skottklocka och kommissarie.

Foulmarkeringar: Skyltar för individuella fouls (1–5), lagfouls (0–5), samt Game Disqualification.

Possessionpil: Digital eller analog markering av bollinnehav.

Belysning: 2000 lux för internationell nivå, 1500 lux för lägre nivå.

Easy Basket: Anpassad barnbasket med sidokorgar, sänkbara korgar och linjering för spel på tvären.

Utrustning: Basketbollar, matchklocka, protokoll, signalhorn, LED-lampor, skyddspadding.

För att skapa goda förutsättningar för träning och tävling krävs att aktivitetsytan anpassas efter deltagarnas och spelformens specifika behov. Nedan följer en översikt över de vanligaste spelformerna – 5 mot 5, 3x3, rullstolsbasket och Easy Basket – och deras krav på spelplanens utformning och funktion. Mer detaljerad information kring mått, utrustning etc. finns via länkar till FIBA (internationellt förbund) samt i bilagan Riktlinjer anläggning för basket.

Inomhusbasket – 5 mot 5

• Spelplan: 28 meter x 15 meter.
• Säkerhetsyta: Minst 2 meter fri yta runt planen, vilket ger en total yta på 32 meter x 19 meter.
• Underlag: Trägolv/parkett vid hög nivå, annars även plast eller syntet.
• Takhöjd: Minst 7 meter fritt från spelplan till tak.
• Utrustning: Två golvmonterade korgar, skottklocka, resultattavla, sekretariat.
• Tillgänglighet: Ytan ska vara tillgänglig för både träning och tävling, med plats för domare, sekretariat och publik.

Utomhusbasket – 3x3

• Spelplan: Halvplan – 15 meter x 11 meter (enligt FIBA-standard).
• Underlag: Asfalt, betong eller specialbeläggning för utomhusbruk.
• Utrustning: En korg med stoppbräda, skottklocka, resultattavla (digital eller mobil).
• Säkerhetsyta: Minst 1 meter runt planen fri från hinder.
• Tillgänglighet: Ytan bör vara tillgänglig för spontanidrott, tävling och evenemang.

Rullstolsbasket

• Spelplan: Samma mått som 5 mot 5 – 28 meter x 15 meter.
• Säkerhetsyta: Viktigt med extra utrymme runt planen för rörelse med rullstol.
• Underlag: Slätt och halkfritt trägolv eller syntetgolv.
• Tillgänglighet: Ramper, breda dörrar, tillgängliga omklädningsrum och domarrum krävs.
• Utrustning: Samma som traditionell basket, men med särskild hänsyn till placering och höjd.

Easy Basket (anpassade spelformer för barn)

• Spelplan: Spel på tvären – två planer på en fullstor plan (två korgar på respektive långsida).
• Linjering: Bruna linjer, 2 cm breda.
• Korgar: Höj- och sänkbara till 2,60 meter.
• Utrustning: Sidokorgar på långsidor, mindre bollar, förenklade regler.
• Tillgänglighet: Anpassad för rörelseglädje, lek och lärande.

För att basketverksamhet ska kunna bedrivas på ett säkert, funktionellt och professionellt sätt krävs ett antal stödjande ytor utöver själva spelplanen. Dessa ytor är avgörande både för spelarnas välmående, domarnas arbetsmiljö och hallens logistiska funktion.

Grundläggande behov:

• Omklädningsrum: Ska finnas för både kvinnor och män. Separata och tillräckligt stora för hemmalag, bortalag och domare. Utrustade med duschar, toaletter och sittplatser.
• Domarrum: Ett avskilt utrymme där domare kan förbereda sig, förvara sina tillhörigheter och vila mellan matcher. Även här bör det finnas separata alternativ för kvinnor och män.
• Förråd: För förvaring av bollar, tränings- och matchutrustning samt städmaterial. Bör vara lättillgängligt från spelplanen.
• Toaletter i anslutning till utomhusplaner: vid etablering av utomhusplaner är tillgång till toaletter en viktig funktion.

För högre nivåer och tävlingsverksamhet:

• Sekretariat: Med teknisk utrustning
• Första hjälpen-rum: Ett rum utrustat för akut omhändertagande vid skador, inklusive bår och kylutrustning.
• Hjärtstartare: Ska finnas lättillgänglig och tydligt markerad i hallen.
• Rum för provtagning (antidoping): Ett krav vid elitnivå, där sekretess och hygien kan upprätthållas.

Övrig utrustning:

• Bord och stolar: För sekretariat och statistikförare.
• Lagbänk/stolar: För spelare och ledare vid sidan av planen, med tillräckligt utrymme för hela laget. Antal stolar vid match ska vara 16 + 2 stolar på respektive sida om sekretariatet i lagbänkdsområdet.

Sociala ytor:

I anslutning till idrottsanläggningar är sociala ytor av stor betydelse, särskilt för barn och unga. Dessa platser fungerar inte bara som en naturlig förlängning av den fysiska aktiviteten, utan också som viktiga mötespunkter där nya vänskaper kan formas och gemenskap byggas. Genom att skapa tillgängliga, trygga och inkluderande miljöer för samtal, vila och lek främjas det sociala samspelet och stärker känslan av tillhörighet. Sociala ytor bidrar därmed till att idrottsanläggningen blir mer än bara en plats för träning – den blir en levande arena för social utveckling och samhörighet.

Utomhusplaner

Goda exempel på utomhusplaner finns t.ex. i Vendelsö, Haninge kommun samt i Långviken, Kalmar kommun.