Curling

Curling utövas till största delen i curlinghallar som är byggda för curling. Det finns hallar med 2, 3, 4, 6 och 8 banor i Sverige. De flesta curlinghallar ligger i tättbebyggt område med möjlighet att nå med kommunala transporter. Det finns cirka 60 föreningar som spelar i 32 curlinghallar och 10 ishallar. De flesta curlinghallarna drivs av kommuner men det finns även några som byggts och drivs av curlingklubbar.

Curlinghallen är en tekniskt komplicerad byggnad som kräver att man kan styra temperatur både på isen och i luften samt styra luftfuktigheten i hallen. Det finns många äldre curlinghallar som har behov av att förbättra de tekniska förutsättningarna för driften.

Den vanligaste spelformen är lagspel om 4 spelare, men även den nya olympiska spelformen Mixed Doubles utövas där man spelar en kvinna och en man. Däröver spelas även figurspel, som är en spelform för singlar, där man kan mäta sig mot andra spelare genom att alla spelar 8 figurer med poängberäkning.

Nybörjare lånar ofta skor, kvast och hjälm medan de som fastnat för sporten har egen utrustning.

Stenen: Stenen tillverkas av en speciell granit som tål att knackas mot andra stenar utan att spricka. Man kan säga att stenen är elastisk, dessutom tät för att undvika att is som smälter av kapillärkraften tränger in i stenen med frostsprängning som följd.

Ice Boss: Ice Boss är en ishyvel med ett blad på 1,5 meters bredd som är vasst som en rakkniv och som drivs av batterier. Under drift är bara 2 hjul och kniven i kontakt med isytan. Maskinen är avsedd att planhyvla bort gammal pebbel och efter att ny pebbel applicerats nippa denna.

Pebbla: När isytan är planhyvlad tar man först bort alla snörester med hjälp av skrapa och matta, därefter tar man på sig en vattendunk på ryggen med en slang och ett munstycke med små uppåtvända hål. Därefter backar man över banans hela längd på cirka 45 sekunder med en hastighet på armen av minst 18 dubbelslag på 10 sek. medan man duschar isen med vattnet.

Nippa: För att åstadkomma en önskvärd curl på mellan 4 till 5 fot hyvlar vi bort toppen på pebbeln (vattendroppe). Banan är knappt 5 meter bred varför hyveln tar hela banans längd och bredd i 3 drag, på bladet skall det då ligga mellan 35 och 80 gram snö, beroende på hur mycket curl som finns i stenarna.

Matta: En matta 2,5 meter bred som tar bort små snörester på banan efter nippning och hyvling.

Curl: Curlen är själva sidledsförflyttningen av stenen när det glider fram över banan. Curlen påverkas av glidytans bredd, normalt mellan 6 och 9 mm, dess grepp eller ytbeskaffenhet samt hur mycket man pebblar.

Hack: Fotstöd på isen varifrån man skjuter ifrån, finns för både höger och vänsterhänta.

Sopning: Man sopar för att stenen skall gå rakare och eller längre, kaptenen och soparna samarbetar för att uppnå det önskade resultatet.

HOGG: Se banbeskrivning; före denna första Hogg måste spelaren släppa sin sten, efter att helt ha passerat den andra är stenen i spel. Avståndet mellan de båda linjerna är 22 meter.

Fart: Bra fart är 14 sek mellan Hogg linjerna och 24–26 sek för stenen att ta sig från första hogg och sedan till tee. Därtill vill vi att glidtiden från andra hogg till tee skall vara mellan 10 och 11 sek. Elitspelare har tidtagarur och klockar både egna och motståndarnas stenar för att upptäcka förändringar i glidet på isen.

Scratchning: är en uppruggning av glidytan på stenen för att öka greppet i isen och med detta curlen. Den utföres enligt speciellt schema med sandpapper av kisel 60 eller 80 korn. Scratchning utföres oftast med en mall i form av en låda anpassad efter måttet på sandpappret.

Kylmaskin: Kompressor är en kylmaskin som levererar kyla som via värmeväxlare går ut i rörsystem i betongbädden under isen vid cirka minus 7 -10 grader för att generera en isyta på minus 5 grader. Många curlinghallar får sin kyla från angränsade ishall. Detta är bra ur en drifts ekonomisk synvinkel men ställer stora krav på styrsystem för att säkerställa en temperatur på kylmedlet som skall vara möjligt att styra på en tiondels grad Celsius. Curling går inte att jämföra med is för hockey eller konståkning.

Avfuktningsanläggning: För att undvika frost på isen behövs avfuktaren för att få optimal is under alla väderförhållanden. Även en full hall med spelare genererar rätt mycket fukt. Säsongen varar från september till maj – i början och slutet av säsongen är behovet som störst. Vid riktig vinter är luften oftast torr.

Sporten uppfanns i Skottland på 1500 talet varför måtten på banan ursprungligen är i tum och fot. Här har måtten dock omvandlats till meter.

• Längd cirka 45 meter
• Bredd cirka 4,75 meter

Beroende på typ av aktivitet, träning, klubbspel eller större tävlingar, så behöver någon preparera isytan, hyvla-pebbla-nippa. Ofta utförs detta av en erfaren och utbildad klubbmedlem, några hallar har anställd ismakare.

Spelplan

En modern curlinghall byggs med en mycket plan betongplatta +/- 5 mm på 45 meters längd, för att möjliggöra en mycket plan spelyta utan att bygga tjock is. Alla planmarkeringar kan målas på betongen vilket underlättar starten och avslutningen av säsongen.

Äldre curlinghallar är ofta byggd med en grusbädd som måste planas och vägas av inför varje säsongsstart, därefter skall linjer i form av garn och band läggas ut och sist bona, ofta i form av färdiga bon av papper eller plastmaterial, frysas in i isen.

De som spelar på is lagd för ishockey har ibland linjerna och boet målade. Det går även att ritsa boets olika diametrar i isen samt frysa fast hacken i isen. Stenarna behöver därtill kylas ner vilket kan ta ett par timmar beroende på hur de förvaras mellan speltillfällena. I dedikerade curlinghallar ligger stenarna redo på banorna när spelarna kommer till hallen.

Omklädningsrum

För dam och herr med tillhörande toaletter plus extra toaletter i anslutning till spelytan är bra. Antalet styrs av hallstorleken. Vid större tävlingar spelar ofta ett gäng på banorna för att lösas av till nästa spelpass av lika många nya spelare vilket innebär att utrymmena behöver vara anpassade för dubbelt så många spelare som det finns plats för på banorna.

Snickarbod

Där man kan underhålla utrustning och förvara verktyg m.m.

Samlingslokal

Behövs för att förstärka klubbkänslan med måltider, prisutdelningar, teknikaftnar m.m. Den bör även kunna fungera som sekretariat.

Publikplats

Kan Läktare eller klubblokal placeras en trappa upp ger det en bra uppfattning om spelet.

Parkering

Är nödvändig, kollektivtrafik likaså för att bl.a. möjliggöra för skolungdomar att använda hallen under skoltid.

Jönköpings Curlinghall

Hallen byggdes 2010 och har sex banor med en god teknisk utformning vad gäller kyla, avfuktning och ventilation. Dispositionen av funktionella ytor som underlättar arbetet med banorna och driften av hallen är föredömlig.

På övervåningen finns sekretariat för spelledning, sammanträdesrum för styrelsen och kafé samt åskådarplatser. Bottenvåningen innehåller toaletter och omklädning/ WC/ dusch samt teknikutrymmen för underhållsarbeten och parkering av ishyvlar.

Hallen ligger nära mässområdet Elmia med hotell och service inom gångavstånd. Hallen är sammanbyggd med hotell RC, som är inriktat på Racketsport, ett stort plus när det spelas större tävlingar i curlinghallen. Rullstolscurling spelas regelbundet och hissen är en förutsättning för detta. Se ritningar på båda planen nedan.

Svenska Curlingförbundet arbetar för att hjälpa klubbarna att uppdatera sina kylanläggningar så att de uppfyller aktuella krav på kylmedel i kompressorerna. Det är framför allt freonbaserade kylmedel som skall fasas ut, i många fall byter man till Co2 = R 744 eller R 290 i kompressorerna.

För att möjliggöra för rullare att spela curling behövs det en ramp att rulla ner från sargen som är cirka 15 cm ovanför isen. Dessutom behöver utövaren bra isförhållanden och hjälp med att åstadkomma detta. Dörröppnare underlättar också möjligheten att utöva sporten. Rullare och ibland även gående använder sticks (förlängning) för att skicka iväg stenen.

Generella anpassningar för tillgänglighet

Under avsnittet Drift och utveckling finns mer information om generella anpassningar för tillgänglighet kopplat till anläggningar och idrottsmiljöer:

Länk till Drift och utveckling - Tillgänglighet