Bildkollage med tre idrottsutövare varav några har synliga hörselhjälpmedel

Foto: Paulina Lindberg Nyberg

Dövidrott

Svenska Dövidrottsförbundet (SDI) organiserar idrott för döva och hörselskadade. Vår målgrupp är barn, unga och vuxna som använder teckenspråk, tal, hörselhjälpmedel eller en kombination av tal och teckenspråk. Vi strävar efter att skapa en miljö där kommunikationen är tillgänglig och anpassad för alla.

Tänk på att

Informationen ska läsas som en vägledning. Det är inte en komplett funktionsbeskrivning för nybyggnation. Kontakta förbundet för mer information.

Dövidrotten är en del av hela idrottsrörelsen och finns överallt inom normidrotten. För att våra aktiva ska kunna vara fullt delaktiga behövs ibland mindre anpassningar. Det kan handla om visuella signaler vid start och larm, tillgång till hörslinga, eller att miljön är tydligt belyst. Med dessa insatser kan döva och hörselskadade idrotta sida vid sida med andra. Vårt mål är att ge fler möjlighet att idrotta på lika villkor och att bygga gemenskap genom idrott.

Utöver deltagandet inom normidrotten organiserar vi också egna tävlingar och evenemang för döva och hörselskadade. Dessa mötesplatser stärker gemenskapen, lyfter fram förebilder och gör det möjligt att tävla i en miljö där teckenspråk och visuella lösningar är en självklar del av idrotten.

Generella anpassningar för tillgänglighet

Under avsnittet Drift och utveckling finns mer information om generella anpassningar för tillgänglighet kopplat till anläggningar och idrottsmiljöer:

Länk till Drift och utveckling - Tillgänglighet

Hörslinga: Teknisk utrustning som trådlöst överför ljud från mikrofon till hörapparat eller cochleaimplantat. En hörslinga bör finnas i mötesrum, hallar och samlingslokaler för att göra tal och instruktioner tydligare.

Cochleaimplantat (CI): Ett elektroniskt hjälpmedel som opereras in i innerörat och omvandlar ljud till elektriska signaler. Hjälpmedlet ger personer med grav hörselnedsättning möjlighet att uppfatta ljud och tal, men ersätter inte normal hörsel.

Hörapparat: Ett elektroniskt hjälpmedel som förstärker ljud så att de delar av hörseln som fortfarande fungerar kan uppfatta ljud tydligare. Moderna hörapparater är digitala och kan anpassas efter individens hörselgrad, men de ersätter inte normal hörsel och fungerar bäst i miljöer med god akustik.

Varseblivningssystem: System som gör det möjligt att uppfatta viktiga händelser via ljus, vibration eller andra visuella signaler. Det bör finnas lösningar som visar när någon ringer på dörren, när ett brandlarm aktiveras eller när ett meddelande inkommit. I idrottsanläggningar bör det finnas varsellampor kopplade till ringklockor och utrymningslarm.

Visuella signaler: Ljus- eller bildbaserade signaler som används som komplement till ljud. Det bör finnas visuella alternativ, till exempel startlampor vid tävlingar, blinkande lampor vid larm eller skärmar för att alla ska kunna ta del av samma information.

SMS-kommunikation: En kommunikationsväg som gör det möjligt att kontakta personal, reception eller jour via textmeddelande i stället för telefonsamtal. Möjlighet till SMS-kontakt bör finnas som en del av tillgänglig kommunikation för personer som inte kan använda taltelefoni eller i situationer där ljudmiljön är svår.

Bildstöd: Visuella symboler eller bilder som används för att förtydliga information och underlätta förståelse. Bildstöd bör finnas som komplement till text och tal i skyltning, informationstavlor och digitala system.

För att idrottsanläggningar ska fungera för döva och hörselskadade krävs anpassningar som gör miljön tydlig och trygg. Det kan handla om varsellampor kopplade till ringklockor och brandlarm, hörslingor i hallar och mötesrum samt SMS-lösningar för att nå jourpersonal och hissjour, exempelvis sätta upp QR-koder som leder direkt till en chatt i de fall problem uppstår under obemannade tider.

Tydlig belysning är en grundläggande tillgänglighetsfaktor som gör det lättare att uppfatta teckenspråk och visuella signaler. Jämn och tydlig belysning bör finnas utan starka skuggor eller bländning. Jämn belysning och tydliga informationsskärmar underlättar också delaktighet. Tillsammans med personal som har grundläggande kunskap om bemötande skapas en idrottsmiljö där alla får möjlighet att delta på lika villkor.

Ovanstående gäller självklart även för stödjande ytor som förråd, omklädningsrum, kaféer etc.

Vill du ta del av goda exempel på platser för den specifika idrotten, vänligen kontakta förbundet för mer information.