%20(2)%20IMG_9577%20(1).webp)
Fäktning
Fäktning är en klassisk inomhussport som ställer särskilda krav på den yta som ska användas för att sporten ska kunna utövas på ett säkert och professionellt sätt. Vi beskriver här hur man anlägger fäktpister (banor), både på tävlingar och i träningshallar och vad man bör tänka på när man bygger eller hyr en träningshall för fäktning.
Tänk på att
Informationen ska läsas som en vägledning. Det är inte en komplett funktionsbeskrivning för nybyggnation. Kontakta förbundet för mer information.
Vår idrottsmiljö
Fäktning är en inomhusidrott som normalt bedrivs i vanliga sporthallar och i undanstagsfall i speciella fäkthallar som har fast utrustning, helt anpassat för fäktning. I speciella fall kan vissa evenemang anordnas utomhus med det tillhör undantagen. Sporten utövas året runt då den inte är väderberoende.
Sporten utövas normalt i kommunala hallar och lokaler, vanligt är till exempel gymnastiklokaler i skolor, men vissa klubbar har även längre hyreskontrakt på privata hallar som då ofta är specialanpassade för sporten, särskilt med tanke på stödjande ytor (se nedan).
Sporten utövas av både män och kvinnor och utövas på tre separata vapen, florett, värja och sabel. Alla grenarna är OS-grenar. Sporten utövas normalt inom åldrarna sju år och äldre. Generellt sätt är fäktning en individuell idrott där två fäktare möter varandra i en match men det finns även ett lagmoment. Det finns även en paragren inom Fäktning som också beskrivs nedan under aktivitetsytan. Ett antal fäktklubbar i Sverige kan erbjuda parafäktning.
För att bygga upp en klubb krävs det speciellt kunnande från minst en person som benäms fäkttränare eller fäktmästare (examinerad fäkttränare), en lämplig lokal samt en grunduppsättning av utrustning som klubben initialt kan låna/hyra ut.
Träningshallen där sporten utövas bör ha en takhöjd på 4-5 meter för att ge tillräckligt utrymme för fäktarnas rörelser. För större tävlingar rekommenderas en takhöjd på 7-8 meter för att undvika begränsningar och skapa en bättre miljö för både tävlande och publik.
Nedan en bild från en större ungdomstävling i Paris. Fäktpisterna är de metallfärgade banorna ni ser utlagda i hallen. Materialet är normalt aluminium.
Begreppsdefinitioner
Fäktpist: Själva banan där en fäktmatch utövas
Jordning: Begreppet syftar på att pister vid tävlingar behöver vara jordade för att leda bort stötar som går i golvet. Materialet i pisterna gör att strömmen kan jordas så att stötarna inte registreras på fäktapparaten.
Vinda: Fäktvinda är en del av den utrustning som leder strömmen mellan fäktaren och själva fäktapparaten. Den är fjäderbelastad och följer med fäktaren när denne rör sig fram och tillbaka på pisten.
Fäktapparat (eller stötapparat): Den elektroniska utrustning som krävs för att kunna fäkta en match med elektrisk stötmarkering. Inställningar finns för florett, värja eller sabel.
Fäktvapen: De fäktvapen som används är florett, värja och sabel. Det finns utförliga regler hur dessa skall se ut och alla vapen testas före större internationella tävlingar. Klingan är av en speciellt stål och viss typ av klingor krävs om man vill ställa upp på internationella stortävlingar. Det finns även plastvapen som kan användas för att undervisa yngre ungdomar.
Mask: Vid all fäktning krävs att fäktarna har en godkänd mask.
Fäktkläder: Speciella godkända kläder finns för fäktning. Dessa är speciellt utformade för att klara de internationella säkerhetsföreskrifter som finns.
Aktivitetsytan
Fäkthallen
En rekommenderad storlek på en träningshall är minst 10 x 20 meter. Varje pist kräver ett utrymme av ca 1,0-1,5 m bredd och 18 m längd, inklusive extrautrymme bakom pisten. Höjden i träningshallen bör vara 4-5 m för att ge utrymme för vapenrörelser. Höjden i tävlingshallar bör vara 7-8 m. Storleken på tävlingshallar varierar kraftigt. I en stor tävling med drygt 200 deltagare krävs drygt 30 pister.
Pisten
Fäktningen utövas i en gymnastikhall där utövarna fäktar på så kallade pister (banor) som har definierade mått. Se nedanstående bild. Pisten är 14 m lång och 1,5 m bred. I samband med träning kan man ibland ha smalare pister för att få plats med fler fäktare.
Schematisk bild på pist
Det optimala är att pisterna är byggda av ett elektriskt ledande material för att stötar i glovet ska jordas och inte registreras under pågående fäktning. Många träningshallar saknar jordade pister. På tävlingar använder man alltid jordade pister. Där det saknas jordade pister rekommenderas att man målar linjer i golvet som pekar ut pistens gränser.
Golvet ska vara plant, halkfritt och ge bra grepp. Vanliga material inkluderar sportgolv av trä, gummi eller syntetiska material som Taraflex. Viktigt att underlaget inte är för stumt. För tävlingar krävs ofta en upphöjd pist (podium) för finaler.
För en riktig tävlingspist behöver man reservera utrymme bakom varje pist för att göra det möjligt att snabbt retirera bakåt utan att riskera att gå in i väggen. Det måste också finnas utrymme mellan pisterna för att domare ska kunna döma de matcher som pågår. Detta gäller framförallt i tävlingssammanhang. Inga exakta regelmått finns men en rekommendation är 4 m mellan pisterna.
Avståndet mellan fäktapparaten och pisten ska vara 1,0-1,5 m. Apparaten får inte stå fär nära pisten då fäktarna kan träffa apparatbordet eller hindras av bordet.
Fäktvindorna (två per pist) är placerade längst bak utanför pisten, bakom varje fäktare. I en träningshall kan antingen vindorna plockas fram i samband med varje träning eller så finns vindorna fast monterade i hallen. Vid fast monterade vindor finns två huvudprinciper. I den första är vindan placerad på väggarna bakom varje pist på en hylla eller i en korg på mellan 2,0-2,5 m höjd. I den andra varianten är vindan placerad i en inbyggd låda i golvet, Se skissen ovan.
Belysning
Ljusstyrka: Belysningen ska vara jämn och tillräckligt stark, med en ljusintensitet på minst 300–500 lux för träning och upp till 800–1000 lux för tävlingar, särskilt för TV-sändningar.
Placering: Ljuskällor ska placeras så att de inte bländar fäktare eller domare och inte skapar skuggor på pisten. Takmonterade eller indirekta lampor är att föredra.
Färgtemperatur: Neutralt vitt ljus (ca 4000–5000 K) är optimalt för att tydligt urskilja rörelser och markeringar.
Ventilation och klimat
Luftkvalitet: God ventilation är viktigt för att hålla luften fräsch, särskilt eftersom fäktning är fysiskt krävande och utrustningen (masker, dräkter) gör det varmt och svettigt. Luftkonditionering eller fläktar behövs ofta.
Temperatur: En temperatur på 18–22 °C är idealisk för komfort och prestation.
Akustik
Ljudmiljön bör vara kontrollerad för att underlätta kommunikation mellan fäktare och domare. För stora salar kan akustiska paneler behövas för att minska ekon.
Specifika krav för tävlingar
För internationella tävlingar enligt FIE:s regelverk (t.ex. världscuper eller OS) är kraven striktare. Nedan nämns några exempel:
- Minst 8 pistar för större evenemang.
- Upphöjda finalpistar (ca 1 m höga).
- Dedikerade områden för uppvärmning, vapenkontroll och medicinsk personal.
- Tillgång till teknisk utrustning för videodomarsystem (VAR).
Specifika krav för parafäktning
Aktivitetsytan för parafäktning (rullstolsfäktning) skiljer sig från vanlig fäktning, eftersom utövarna sitter i rullstolar som fixeras i golvet. Det är viktigt att säkerställa att rullstolar på ett enkelt sätt kan ta sig in i hallen. Här är en beskrivning på aktivitetsytan:
Mått och uppställning
- Rullstolarna fixeras i särskilda ställningar som är fastsatta på en plattform.
- Plattformen är ungefär 4 x 4 m.
- Rullstolarna ställs in så att avståndet mellan fäktarna blir korrekt – det görs genom att mäta så att båda kan nå varandra med sina vapen.
- Vinkeln mellan rullstolarna kan också justeras för att ge en likvärdig utgångsposition samt att den tar hänsyn till om det är högerhänta eller vänsterhänta fäktare som möts.
Ytan runtomkring
- Själva aktivitetsytan är den yta som plattformen och rullstolarna upptar.
- Till skillnad från vanlig fäktning rör sig inte fäktarna framåt och bakåt längs en bana – hela striden sker med överkroppens rörelser.
Säkerhet och regler
- Plattformen är stabil för att undvika rörelse.
- Domare, funktionärer och eventuella assistenter har utrymme runt plattformen.
- Tävlingar sker under samma vapenklasser (florett, värja, sabel) som i stående fäktning, men anpassade regler gäller.
Exempel på skiss för byggande av fäkthall
I nedanstående skiss har man placerat in totalt 11 pister, fyra stycken som har full bredd på 1,5 m och sju stycken med 1 m bredd för att optimera antalet aktiva som kan fäkta samtidigt. Alla pister har fullängd på 14 m med extrayta bakom varje pist.
Stödjande ytor
För att optimera träningsupplevelsen och för att motivera de aktiva, särskilt ungdomar, att komma till klubben och träna regelbundet, krävs det vanligtvis fler utrymmen än själva träningslokalen. Huvuddelen av de största klubbarna i Sverige har idag har utvecklat ett koncept med mer än träning.
Ombytesrum med duschmöjligheter
Tillgång till omklädningsrum och duschar för olika kön och behov är grundläggande. Samtliga ska vara tillgänglighetsanpassade.
Verkstad
Ett meckarrum där fäktarna har möjlighet att fixa sin fäktutrustning. Lokalen skall utrustad med skruvstäd, verktyg och testutrustning för både vapen och annan utrustning såsom sladdar och elvästar.
Förvaringsrum för fäktarnas och klubbens utrustning
Det kan vara ett förråd med klubbens material i form av fäktvapen, masker och kläder såväl som personliga skåp som medlemmar lånar/hyr av klubben.
Kontor/Mötesrum
Kontor för administration av klubben samt mötesrum för styrelse eller andra grupperingar. Rummet kan även användas som studierum för ungdomar som tillbringar mycket tid på klubben där man även kan läsa läxor etc.
Kök/lounge
Möjlighet för tränare samt medlemmar att tillaga och äta enklare måltid eller mellanmål.
Tvätt/Torkrum
Utrymme för att kunna tvätta fäktutrustning, både klubbens gemensamma utrustning samt medlemmars fäktutrustning.
Gym
Tillgång till utrymme för styrketräning och smidighetsträning.
Goda exempel
Fäkthallen i Åkeshovshallen
Det optimala för sporten då det gäller hallar är att ha en hall som är förberedd för fäktning så att inte all utrustning måste sättas upp i samband med varje träningstillfälle. I Stockholmsområdet finns det några kommunla hallar som är utrustade på detta sätt, exempelvis fäkthallen i Åkeshovshallen. Ett annat exempel i Stockholmsområdet är fäkthallen i Hjorthagshallarna.
De två bilderna nedan är från Åkeshovshallen i Stockholm. Vi ser här att fäktvindorna är placerade lite högre upp på väggen bakom fäktarna.
Exempel på klubbar som använder stödjande ytor
En del klubbar hyr lokaler för fäktning där de även har anpassat hallen i enlighet med vad som beskrivs som stödjande ytor ovan. Det är svårare att få till dessa stödjande ytor i kommunala hallar. Ett exempel på en klubb som skapat en fäkthall med bra stödjande ytor är Göteborgs FK. Här har man samtliga stödjande ytor som nämns under avsnittet stödjande ytor. Fokus är att skapa en plats för ungdomar att vara efter skolan där man både kan träna, plugga och äta.
Även klubbarna FFF, DIF, EGF och ÄFK i Stockholm har bra lösningar med stödjande ytor som varierar lite beroende på klubb.
ACF Paris
Vi bjuder även på en bild från klubben ACF i Paris för inspiration. Det är en mindre hall men i mycket fin miljö i hjärtat av Paris. Vi ser exempel på fasta pister, bra belysning och vapenställning.
