Friidrott

Arenafriidrott delas in i teknikgrenar så som sprint, medeldistans, långdistans, gång, hopp, kast och mångkamp. Friidrottens internationella standardprogram omfattar 32 grenar, i det ingår maraton och terränglöpning.

För att utöva friidrott, såväl träning som tävling, krävs ändamålsenliga anläggningar. Friidrott bedrivs utomhus och inomhus på anläggningar som kan skilja sig i utformningar beroende på det lokala behovet.

Svenska Friidrottsförbundet ser gärna att det finns variationer av friidrottens miljöer fördelat över hela landet för en god tillgänglighet och attraktiv användning, gärna i samexistens med annan idrott eller rörelseaktivitet.

Svenska Friidrottsförbundet har tagit fram en arenaplattform med anläggningskoncept som exempel på anläggningsutformningar för vägledning med avsikt att fungera som ett utvecklingsstöd i projektplaneringen. Mer information om plattformen finns i avsnittet om aktivitetsytan.

Anläggningskommitté

De som planerar friidrottens miljöer, utför anläggningskontroller, underhåller och levererar utrustningar till friidrottsanläggningar bör ha specifik sakkunskap och dokumenterad erfarenhet av friidrottens miljöer för att säkerställa de friidrottsspecifika behoven samt dess utformningar.

För att stödja och stimulera utvecklingen av friidrottens anläggningar har Svenska Friidrottsförbundets Anläggningskommitté i uppdrag att vara en källa till kompetens och rådgivning för föreningar, offentliga- och privata aktörer som behöver stöttning i att utveckla friidrottsanläggningar.

Mer information om kommitténs arbetsuppgifter samt kontaktuppgifter finns på Svenska Friidrottsförbundets hemsida.

Här följer ett urval av grundläggande anläggningsbegrepp:

Anläggningscertifikat: World Athletics certifikat, hanteras genom Svenska Friidrottsförbundet

Banmarkeringar: Banmarkeringar enligt aktuell banmarkeringsritning, Svenska Friidrottsförbundet. Utföres av sakkunnig banmarkör

Tävlingsregler: "Tävlingsregler för Friidrott" fastställda av Svenska Friidrottsförbundet

Tävlingscentral: Sekretariat / Speaker / Målkamera eltidtagning

Måltorn: För målkamera, placeras i linje med målgång

Elektro-optisk mätning: Mätutrustning teknikgrenar

Avprickning: Område för anmälan och avprickning tävlande

Invägning / kontroll: Invägning och kontroll av utrustning och redskap

Hängräcke: Begränsar friidrottens aktivitetsyta

Banlängd: Mäts 0,3 meter in i bana 1 (t ex 400 meter respektive 200 meter)

Syntetbeläggning: Stötupptagning / Jämnhet / Tjocklek. Stötupptagningsförmågan ska vara mellan 35 och 50 procent enligt gällande mätmetoder.

Det finns tre grundkonstruktioner på bantyper; 1- Spraycoating (42-50%), 2- Sandwishsystem (40-45%), 3- Solida sandwichsystem (35-40% hårda tävlingsbanor).

Kurvdosering: Vid inomhus 200 meter rundbanor utföres dosering i kurvor av löparbanor

Tryckta bankurvor: Utomhus förekommer det anläggningar med så kallade tryckta kurvor vid banvarv mindre än 400 meter. I dessa utförs två olika radier som övergår till den andra.

Eftersom friidrottens anläggningsytor består av många teknikgrenar finns detaljerade anläggningsutformningar för varje gren. Genom friidrottens internationella regelverk ”World of Athletics” finns dessa utformningsregler noggrant beskrivna. Dessa kompletteras av de Svenska nationella tävlings- och anläggningsreglerna som finns i ”Tävlingsregler för friidrott”. Regelverken finns att tillgå på Svenska Friidrottsförbundets hemsida.

Utomhus

Friidrottsarenan kan delas upp i löparbanor samt en innerplan med hoppzoner och kastområde.

Löparbanor

Löpning på bana företrädesvis med syntetbeläggning. Standard är 400 meter rundbana som kan ha varierat antal banor, normalt 8 banor för nationell elittävling. Det förekommer 6 och 4 banor vid mindre anläggningar. Sprintbanorna (110 meter) bör vara 6 banor eller fler.

Innerplan

Innerplanen innanför löparsargen rymmer huvuddelen av friidrottens teknikgrenar. Innerplanen delas in i tre zoner; 2 st halvmånar samt den rektangulära mittzonen. Mittzonen består till stor del av en gräsyta med nedslag för de långa kastgrenarna. Gräset kan vara naturgräs eller hybridgräs. Konstgräs fungerar inte för friidrottens långa kastgrenar.

Hoppzoner

Friidrottens teknikgrenar för hopp har sina individuella specifika ytor och utformningskrav. Dessa grenar kan placeras på olika sätt inom innerplanen beroende på förutsättningar och möjligheter.

Kastområden

De långa kasten sker från kastens teknikytor, oftast placerade i halvmånarna med kastfält för nedslag på gräsytan vid innerplan. De långa kasten innebär en viss personrisk varför det utanför kastfälten finns säkerhetszoner där ingen annan aktivitet får ske.

För att minska riskerna med de långa kasten på friidrottsarenan kan dessa ske på annan plats, vid så kallade kastplaner.

Övrigt

Belysning

Arenabelysning är inget grundkrav, men ska ses vara ett "bör finnas" anpassat till anläggningstypen. Se belysningsråd på respektive konceptanläggning. Krav finns vid elittävlingar och Mediasändingar.

Tävlingsledning

Tävlingsledning sker från en tävlingscentral placerad vid målgång löparbanor. Tävlingsledningen styr och leder tävlingar, resultat, elttidtagning samt speaker.

Inomhus

I dagsläget finns 30-talet fullstora friidrottshallar med 200 meter rundbana för träning och tävling. Det förekommer även hallar utan rundbanor. Dessa har istället sprintbanor tillsammans med vissa av friidrottens teknikgrenar, där stor del av vinterträning kan ske. På Svenska Friidrottsförbundets hemsida finns specifik information om respektive friidrottshall.

Inomhusträning för friidrott kan förekomma i sporthallsmiljöer med betoning på barn- och ungdomsträning.

Löparbanor

Löparbanor inomhus finns med olika typer av syntetbeläggning. Dels de vanliga friidrottspecifika men också varianter som är anpassade för sporthallsmiljöer avsedda för spikskor med specifika kortare pyramidformade skospikar.

Sprintdistansen är 60 meter (tävling), vilken ska ha normal banbredd (1,22 meter). Det förekommer 100 / 110 meter rakbanor vid de större hallarna, dessa placeras utanför rundbanan.

Rundbanorna inomhus bör vara 200 meter. Dem kan ha olika kurvradier (målet är minst 17,5 meter) samt olika banbredder (minst 0,9 meter). Även kurvornas doseringar (lutningar) kan skifta.

Antal sprintbanor 6 - 8 st och rundbanor 4 - 6 st.

Innerplan

Innerplan innanför rundbanan, består av sprintbanor och teknikgrenar. På innerplan ska finnas minst en längdhopp, en stavhopp, två höjdhopp och en anläggning för kulstötning (inomhusvariant). Innerplan kan även i vissa fall användas som sporthall (spelplan för bollsporter).

Kastträning inomhus

För vinterträning kan en friidrottshall förses med fast utrustning för de långa kasten, det vill säga spjut, diskus, slägga och viktkastning. Dessa ytor bör placeras vid sidan om de övriga friidrottsytorna.

Övrigt

Belysning

Hallbelysning rekommenderas enligt respektive konceptanläggning på friidrottens hemsida. Särskilda belysningskrav finns vid elittävlingar och Mediasändingar.

Tävlingsledning

Tävlingsledning sker från en tävlingscentral. Tävlingsledningen styr och leder tävlingar, resultat, elttidtagning samt speaker.

Kastplaner utomhus

Av olika skäl kan kommuner och föreningar utföra separata kastplaner i närheten av utomhusarenan. Dels utifrån drift- och underhållssynpunkt, dels tillgänglighet utifrån träning samt säkerhetsaspekter. Kastplaner för de långa kasten avgränsas med ett stängsel och ska ha låsbar grind. Kastplanerna är oftast en träningsanläggning och fungerar som ett komplement till friidrottsarenan. Kastfältet (nedslagplatsen) utföres plan och av naturgräs.

Vid mer avancerade kastplaner för åretruntbruk kan "kasthus" som ett väderskydd vara lämpligt att utföra, då tillsammans med anläggningsbelysning.

Förslag finns framtagna i tre olika varianter på Förbundets hemsida under konceptanläggningar. Samtliga förslag uppfyller World Athletics regelkrav för långa kast, avsteg från dessa kastlängder kan göras som kompromiss i det fall kastplanen inte ska användas för elittävling.

Arena godkänd för tävling

Generellt ställs det höga krav på anläggningsytorna i de fall arenor ska klara fridrottens tävlingsregler. Det gäller anläggningarnas utformningar, toleranser och mätregler, utrustningar, krav på anläggningscertifikat samt ytors underhåll. De regelverk som rör friidrottens anläggningar för tävling finns sammanställt på friidrottens hemsida och är angivna i nationella samt internationella regler.

För tävlingsarenor på elitnivå finns ett internationellt Anläggningscertifieringssystem som hanteras av Svenska Friidrottsförbundet. Certifikat finns att ansöka för olika anläggningsnivåer. Anläggningscertifikat i sig är inget krav. En ocertifierad anläggning har begränsningar avseende vilka typer av tävlingar och resultat som godkänns. För friidrottens basanläggningar räcker ofta att dem är besiktigade med ett godkänt utförande och funktion för sin nivå och ändamål.

Konceptanläggningar

Svenska Friidrottsförbundet har utarbetat en plattform med anläggningskoncept som exempel på anläggningsutformningar som vi rekommenderar. Avsikten är att de ska fungera som ett utvecklingsstöd i planeringen av friidrottsanläggningar. Dessa koncept är indelade i segment (Segment A–I) för olika behov och funktion.

• A – Elitarenor utomhus
• B – Friidrottsplats utomhus
• C – Näridrottsplats Friidrott utomhus
• D – Arena inomhus
• E – Kombihall friidrott
• F – Kastplaner utomhus
• G – Visionära anläggningar
• H – Parkanläggningar
• I – Riktlinjer konceptutveckling alternativa anläggningar

Observera att dessa är koncept och ej arbetsritningar. Koncepten bör prioriterat användas i tidiga behovs- och planeringsskeden för att passa in i det aktuella projektet. Anpassningar och fördjupningar bör därefter utföras genom sakkunnig projektör inom ramen för friidrottens utformningar. Detaljerad baninformation på exempelritningar ska ses som vägledande och kontrolleras i det fall förändring skett i regelverken.

Angivna prisindikationer avser kostnader för fullt färdig anläggning innanför hängräcke (innerplan). Kostnader och utförande av markunderarbeten kan tillkomma beroende på rådande geotekniska markförhållanden. I priserna ingår fast och lös arenafriidrottsutrustning för motsvarande nivå. Faciliteter som läktare, omklädning, förråd, belysning etcetera ingår ej. Priserna är angivna exklusive moms.

Andra former och grenar inom friidrotten

Para

Parafriidrott innehåller friidrottens flesta grenar som löpning, hopp och kast med anpassningar för idrottare med funktionsnedsättning. Tävlingar är uppdelade i olika klasser baserat på funktionsnedsättningens typ och grad. Verksamheten kan bedrivas som motion, träning och tävling. Nationella tävlingar finns på USM och SM nivå, internationellt ingår parafriidrotten i Paralympics samt att tävlingar förekommer på EM och VM nivå. Parafriidrotten går internationellt in under "World para athletics".

Framerunning är en nyare gren inom Para där idrottaren har stöd av en framerunner. Framerunning kommer att finnas som gren vid Paralympics 2028. Friidrottsföreningar har möjligheten låna Framerunners utav Friidrottsförbundet.

Väg och terräng

Inom Svensk Friidrott finns olika typer av långlopp som arrangeras i städer, på landsväg och i naturmiljöer. Vid motionslopp / långlopp tävlar män och kvinnor i alla klasser samtidigt. Många av långloppen som arrangeras är av en folklig karaktär.

Maraton

Maraton är den mest kända långloppsformen och förekommer i två former som 42 km Maraton samt 21 km Halvmaraton. Tävlingar arrangeras över hela världen med tusentals deltagare i varje lopp. Loppen sker på landsväg och stadsgator. Maraton ingår i OS-programmet.

Terränglöpning

Till skillnad från banlöpning eller landsvägslöpning sker terränglöpning på ojämnt underlag och kan ibland inkludera moment som att klättra eller krypa. Terränglöpningen förekommer i individuell form i olika klasser och åldrar samt i lag. Banorna kan variera i längd från 3 - 12 km. Mästerskap förekommer. Inom terränglöpningen ingår Trail- och Ultralöpning med distanser som kan sträcka sig över 40 - 80 km. Terränglöpning ingår i en "Svensk klassiker".

OCR

Hinderbana "Obstcale Course Racing" är en tränings- och tävlingsform där idrottaren utmanar sin uthållighet, skicklighet och snabbhet genom en bana där idrottaren löper och tar sig igenom olika typer av hinder utefter en bestämd bansträckning. Hinderbanan kan ha varierande längd och antal hinder. OCR är en relativt ung idrott som är på frammarsch, mest kända loppen i Sverige är Thoughest och Survival Run. EM och VM i OCR arrangeras.

Veteran

Veteranfriidrott är väl etablerad nationellt och internationellt med mästerskap i olika åldersklasser. Idrottare delas in i män och kvinnor i 5-årsklasser med start från 35 åringar. Samtliga friidrottens arenagrenar ingår i veteranfriidrotten. Veterantävlingar sker på friidrottsarenan, utrustningar och redskap anpassas till respektive åldersklass.

Friskis&Svettis

Friskis&Svettis med dess knappa 160 träningsanläggningar är en del av Svenska Friidrottsförbundet. Friskis&Svettis erbjuder ett brett utbud av fysisk rörelseträning för alla och är en god samhällsbärare av vår folkhälsa. Föreningen är ideell och erbjuder bland annat jympa, grupp- och gymträning i olika former, löpning och utomhusaktiviteter samt träning för barn och unga. Friskis&Svettis tillsammans med Svensk Friidrott agerar för att stärkra svensk idrott genom samverkan mot mer hållbart idrottande och aktiv rörelse genom hela livet.

För att skapa en väl fungerande friidrottsmiljö är de stödjande ytorna viktiga för helheten. Omfattningen av stödjande ytor till aktivitetsytan anpassas till de lokala behoven och den nivå friidrottsanläggningen ska leva upp till. Stödjande ytor och funktioner i urval:

Omklädningsrum

Omfattningen av omklädningsrum anpassas till det lokala ändamålet. Det ska finnas separata omklädningsrum för dam och herr samt könsneutrala omklädningsrum. Omklädningsrummen behöver vara tillgänglighetsanpassade. Två mindre omklädningsrum för upp till 5 - 10 personer rekommenderas. Omklädningsrummen ska vara anpassade för ett visst personantal med toalett/er och dusch/ar samt hänsyn till särskilda funktionsbehov.

Allmänna tillgängliga toaletter inom arenan

Både för utomhusarenor och inomhushallar ska det finnas allmänna toaletter för damer, herrar och personer med funktionsnedsättning lämpligt placerade inom anläggningen. Någon av dessa toaletter ska utrustas med skötbord för barn.

Förrrådsutrymme

• Föreningsförråd utomhusanläggning, 150 m2 per 500 aktiva föreningsmedlemmar
• Föreningsförråd inomhusanläggning, 100 m2 per 500 aktiva föreningsmedlemmar
• Anläggningsförråd för material, utrustning och redskap, motsvarande 100 m2 fullstor utomhusanläggning.
• Vinterförvaring för anläggningens hoppbäddar, burar och tekniskt material.

Måltorn

För målkamera och tävlingsledning placeras i linje med målgång.

Högtalarsystem

Ett högtalarsystem på anläggningen gör så att speakern hörs klart och tydligt.

Stödjande ytor vid större tävlingar

I det fall anläggningen ska klara funktionsbehoven för större tävlingar, mästerskap eller likvärdigt finns nationella och internationella regelkrav. Sådana krav kan exempelvis vara:

• Sittplatsläktare under tak
• Faciliteter för publik, tävlande, tävlingsledning och funktionärer
• Ytor för uppvärmning utanför tävlingsanläggningen i dess direkta närhet.
• Medicinska rum, för exempelvis dopingkontroll.
• Plats och access för media och press på och intill anläggningen, kraftförsörjning för dito.
• Kastplan utanför arenan för träning och tävling.

För ytterligare vägledning kring stödjande ytor vänligen kontakta friidrottsförbundet.

Karlstad

Karlstad kommun och IF Göta har Sveriges senast nybyggda elitanläggningar för friidrott. Både utomhusarenan (Sola Arena) som inomhushallen (Eva- Lisa Holtz Arena) erbjuder det mesta som friidrotten kan tänka sig behöva för en attraktiv och hållbar friidrott. Arenorna ligger dikt an varandra, här finns också en intilliggande kastplan.

Förutom friidrottsytorna finns i anläggningarna stödjande funktioner anpassade för friidrotten, till exempel föreningslokaler, kansli, mötesrum, gym och publika faciliteter.

Sola Arena 2022

Certifierad utomhusarena för mästerskap och GP-tävlingar. Innerplan med hybridgräs för matchspel fotboll samt friidrottens kastgrenar vid tävling.

Friidrottens miljöer ska vara förebyggande och ha god tillgänglighet för så väl idrottare som besökare. Det gäller accesser till idrottsytor, publika utrymmen, läktare, funktionärs- och samlingsrum, omklädningar, toaletter et cetera. Friidrottens anläggningar och miljöer ska också utformas på ett inbjudande och välkomnande sätt. Miljön ska vara attraktiv och trygg.

Vid planering och byggnation av en friidrottsmiljö är det viktigt att ytorna blir tillgängliga och användbara för alla. Vid befintliga anläggningar och miljöer bör det finnas en plan för förebyggande mot bättre tillgänglighet för bland annat personer med funktionsnedsättning.

Utformningar, funktioner och gestaltning ska vara kvalitativa, kommunicerade och förankrade med idrotten samt anpassade till den lokala platsen. Byggregler och övriga regelverk motsvarande anläggningar och byggnader avseende offentlig samhällsfunktion skall uppfyllas.

Generella tillgänglighetsanpassningar

Under avsnittet Drift och utveckling finns mer information om generella tillgänglighetsanpassningar kopplat till anläggningar och idrottsmiljöer:

Länk till Drift och utveckling - Tillgänglighet