Golf2

Golf

Golf kan spelas av människor i alla åldrar. De yngsta är oftast kring fem år och de allra äldsta närmar sig 100-strecket. Cirka 40% av alla golfare är 60 år och äldre. Det gör golfen till en särskilt intressant idrott för personer som varit aktiva idrottare i unga år, men som av olika skäl har slutat utöva sin förstaidrott.

Golfspel bedrivs framför allt på golfbanor utomhus. Den lågintensiva träningen och sociala umgänget under en flera timmar lång 18-hålsrunda ger positiva effekter, både fysiska och psykiska.

Anläggningarna i Sverige är byggda och finansierade av ett antal privatpersoner, eller något bolag, som har velat bygga en golfbana i området. Det finns i dagsläget inga kommunalt ägda golfbanor, däremot finns ett antal golfbanor som arrenderar sin mark av kommuner, bolag eller privatpersoner. Majoriteten av alla golfklubbar är ideella föreningar, vissa med driftbolag kopplade till verksamheten på grund av de stora kostnaderna för drift och personal. De äldsta bildades i början på 1900-talet och det byggs fortfarande nya anläggningar.

För att golfen ska fungera finns också vid sidan om golfbanan en klubbhusanläggning med övningsområden samt kansli/reception, restaurang, shop, verkstad, maskinhall och parkeringsytor.

De senaste åren har simulatorgolfen varit på stark frammarsch. Simulatorgolf är golf spelad inomhus, där spelarna slår mot en duk och slagen registreras av ett radarsystem. Den visuella upplevelsen och antal virtuella banor har ökat dramatiskt, vilket ger en allt mer naturtrogen upplevelse.

Eftersom golfsäsongen i Sverige generellt bedrivs halvårsvis, har simulatorgolfen stor betydelse för möjligheten att träna även vintertid, både för barn, unga, elit, seniorer och nybörjare. Det bedrivs också allt fler tävlingar i simulatorgolf och är nu en del av SM-veckan. Simultangolfens Spel på bana är som att spela på en klassisk 18-hålsbana. Det medför att golfare kan fortsätta spela golf även vintertid, med träningar, sällskapsspel och tävlingar.

Inom golfen finns många olika begrepp, oftast med sin grund i engelskan, som kan vara bra att känna till för att bättre förstå vår verksamhet och anläggning. Se bilagor Spel- och regelhandboken samt Så bygger vi en golfbana.

Golf spelas vanligtvis över 18 hål. Dessa hål värderas (slopas) utifrån svårighetsgrad, vilket gör en runda på olika banor likvärdig. Tack vare handicap-systemet kan alla spela med alla, oavsett spelförmåga. Anläggningar kan ha banor som varierar mellan 6, 9, 12, 18, 27, 36, m fl hål. Då har man kanske en sex håls korthålsbana, en 18-hålsbana och en 9-hålsbana, och så vidare.

Varje ”hål” består av ett tee, en fairway och en green. Det finns oftast flera olika teen på ett hål, beroende på vilket handicap, spelförmåga, du har. Vissa teen ger en kortare bana totalt sett, andra ger en längre. Det görs en banvärdering var tionde år av särskilda banvärderare, och en bana måste ha en giltig värdering för att spelas handicapgrundande.

Golfbanorna har väldigt olika karaktär. En del är kustnära byggda på sandig mark, andra ligger i skogslandskap eller på lerjordar. Vissa ligger i Skåne och andra i norra Sverige. Banorna är utsatta för alla sorters väder, från torka och översvämningar till snö och is. Dessutom är ett väderår inget annat likt. Det innebär att varje bana är unik och behöver skötas på sitt speciella sätt, vilket innebär att banpersonalens kompetens och engagemang är oerhört central för en golfanläggning.

Anlägga en golfbana

Som bilaga finns mer detaljerad information om hur en golfbana kan planeras och anläggas Se Så bygger vi en golfbana. Rapporten går igenom flera platsövergripande steg som är viktigt att tänka i planeringsskedet. Rapporten behandlar bland annat:

  • Byggprocessen
  • Mark och Vägar
  • Miljö
  • Träd
  • Bana
  • Bunkrar
  • Dränering
  • Bevattning

Även på Golfförbundets hemsida finns mer detaljerad information om vad som är viktigt att tänka på i olika faser av att anlägga, bygga om eller drifta en golfbana.

För att föreningens verksamhet ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att tänka på ytorna runt om golfbanan. Dessa ytor är vanligt förekommande och viktiga för våra föreningar.

Klubbhus med reception, kansli och ev shop

Här kan spelarna byta om, besöka toaletter, anmäla sin ankomst, hämta ut scorekort, köpa bollar, peggar och handskarp, mm, tala med personalen, anmäla sig till tävlingar, mm.

Drivingrange

På drivingrangen sker en stor del av den träning som golfare behöver, antingen för att värma upp inför en runda, eller för att helt enkelt träna på olika slag. Den består av ett antal utslagsplatser. Man hämtar bollar i en automat och slår ut dessa bollar från en matta ut mot en öppen yta, som plockas regelbundet.

Den digitala utvecklingen syns även på den traditionella drivingrangen, alltså där många spelare står och tränar svingen. Tekniken är ett avancerat system som använder radar och högprecisionssensorer för att spåra bollen från utslag till landning. Systemet samlar data som längd, bollbana, hastighet och mycket mer. Utrustningen är fortfarande 2025 dyr, vilket gör att många klubbar ännu tvekar till att installera dessa system på sin anläggning.

Övningsområden med greener och bunkrar

Det finns oftast några övningsgreener på klubbhusområdet, för att träna puttning och chipar in mot green.

Korthålsbana

För att träna inslag mot green och för de mindre juniorerna, är det vanligt med ett antal korthål.

Tävlingskansli

Golfen är en idrott och många golfare lever för att tävla. De flesta klubbar har ett stort antal tävlingar varje sommar och många anläggningar har en särskild byggnad för att hantera tävlingsdeltagandet.

Restaurang/kafé/kiosk

Eftersom golfarnas runda över 18 hål tar mellan 3-5 timmar normalt behövs påfyllnad av energi, före, under och efter ronden. De flesta anläggningar har någon form av erbjudanden, allt från fullvärdiga restauranger till enkla kiosker eller automater plus sittytor inne och ute.

Parkeringar

De flesta golfanläggningar ligger lite avsides till och kräver antingen kommunal transport eller bil/moped för att ta sig till. Vissa anläggningar har också husbilsparkering.

Baghus

För många som inte behöver ta bilen till anläggningen är baghusen väldigt praktiska. Där får man ett eget låsbart bås, där man ställer sin bag och eventuella vagn.

Hotell/stugor/rum

Storleken på golfanläggningarna runt om i Sverige varierar kraftigt, från stora konferensanläggningar till den lilla 9-hålsbanan med en mindre stuga som klubbhus. Därför finns allt från anläggningar med hotell till enkla stugor, eller endast ett samarbete med lokala boendealternativ.

Mötesrum

Många anläggningar har mötesrum för sin styrelse och kommittéerna, där håller man också utbildningar, nybörjarträffar, mm.

Verkstad och maskinhall

Eftersom en golfbana kräver mycket skötsel måste klubben investera i ett större antal maskiner, eller klipprobotar. Dessa kräver underhåll och personal, samt ytor för förvaring. Här finns också ofta kök och omklädningsrum, mm, för personalen.

Golfbilsgarage

Eftersom en stor andel av golfarna är 60 år och äldre, och de allra äldsta är i 90-årsåldern ökar behovet av att kunna köra golfbil. Många klubbar expanderar sin flotta av golfbilar, som då behöver ha egna garage/platser där de laddas.

Stockholms Golfklubb

Centralt belägen, arbetar hållbart och upplåter anläggningen till närliggande samhälle genom bland annat skidspår på vintern. Stockholms Golfklubb är en klubb som kännetecknas av hög standard på bana och klubbhus, god tillgänglighet för medlemmar och gäster och ett aktivt klubbliv som i allt utgår från golfens grundläggande idéer och regler.

Sölvesborgs Golfklubb

Utmanande övningsområden, Himalayabana, boende i naturskön miljö, inspirerande konferenspaket och möjligheten att träna i TrackMan- simulatorer.

Ljungbyheds Golfklubb

En klubb som jobbar aktivt med miljövård på banan i LONA-projekt, allt från sandblottor och ängsruff till naturvårdsbränning.

Golfens hållbarhet står på tre ben, social, ekologisk och ekonomisk. Hållbarhet har varit en prioriterad fråga för Svenska Golfförbundet (SGF) sedan tidigt 2000-tal. Det finns olika områden och forskning inom golfens hållbarhetsarbete.

Golfbanor omfattas av miljölagstiftningen för att säkerställa en hållbar utveckling och skydda miljön. De viktigaste åtgärderna en golfanläggning kan göra för att minska sina utsläpp av växthusgaser är att använda mindre konstgödsel, sand och vatten. Andra åtgärder är att minska användningen av fossila bränslen till arbetsmaskiner, samt välja förnybara energikällor för elförsörjning och uppvärmning av klubbhus och övriga byggnader. Golfbanor kan även bidra positivt till den biologiska mångfalden och många golfklubbar bidrar redan till detta genom att skapa vilda kvadratmeter för att främja pollinationer och biologisk mångfald.

Visionen är att Sveriges golfklubbar ska arbeta hållbart, vara hållbara och bidra till en hållbar utveckling i lokalsamhället. Målet är en hållbar utveckling, både social, ekonomisk och ekologisk, där golfen bidrar till samhällets och människors välmående.

Här är exempel på hur Svenska golfförbundet jobbar med hållbarhet. På förbundets hemsida finns fördjupad information om arbetet.

FairWays: ett uppdaterat utvecklingsprogram för enskilda golfklubbar om jämställdhet och inkludering.

Bättre spelupplevelse: ett utvecklingsprogram för enskilda klubbar om att skapa en roligare golf för fler.

Golfens Miljöpris: pris till kubbar som är bra miljöförebilder. Samarbete mellan Swedish Greenkeepers Association och SGF.

Lärandeforum: diskussionsforum med paneldebatter och goda exempel i exempelvis datadriven banskötsel, förändrade vinterförhållande, vattenhantering, mm.

Gör golfen vildare: ett samarbete mellan SGF och WWF för ökad biologisk mångfald på svenska golfklubbar.

STERF: Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation är de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse. Stiftelsen levererar kunskap som är praktiskt nyttig och färdig att använda direkt i banskötseln, i dialog med myndigheter och allmänhet för ett trovärdigt miljöarbete.