%20unisport-hjordishallen-lund-7.webp)
Gymnastik
Inom Svensk Gymnastik finns 14 olika former av gymnastik definierade, med olika behov vad gäller halltyp och redskap. Verksamheten genomförs inomhus i idrottshallen, i en specialhall för gymnastik eller utomhus exempelvis i parkourparken.
Tänk på att
Informationen ska läsas som en vägledning. Det är inte en komplett funktionsbeskrivning för nybyggnation. Kontakta förbundet för mer information.
Vår idrottsmiljö
Gymnastik tränas framför allt i inomhushallar, men parkour och olika typer av gruppträning och motionsgymnastik har även en del verksamhet utomhus. Svensk Gymnastik finns spridd över hela landet. Tillgången till ändamålsenliga hallar är dock begränsad och många barn och ungdomar står i kö för att ta del av verksamheten.
Gymnastikträning för yngre barn bedrivs ofta i vanliga skolgymnastiksalar, där det viktigaste är tillgång till ett grundutbud av gymnastikredskap. Ju äldre gymnasterna blir och beroende på inriktning mot någon av gymnastikens discipliner ställs andra krav på anläggningarna där de tränar.
Disciplinerna truppgymnastik och artistisk gymnastik behöver tillgång till specifika redskap, som är stora och tunga. Inom den artistiska gymnastiken behöver en del av redskapen även monteras fast i underlaget. Disciplinerna trampolin och rytmisk gymnastik ställer i sin tur krav på anläggningen på ett annat sätt där hallens storlek och takhöjd spelar stor roll. Det är därför viktigt att veta vilken typ av gymnastik som avses när hallar för gymnastik planeras.
Platser för gymnastik
Gymnastiksal (mindre idrottshall) & idrottshall
- Enklare redskapsgymnastik och grundmotorisk träning för barn och ungdomar
- Hopprep
- Gruppträning
- Aerobic gymnastics
Specialhall
I en specialhall kan stora och tunga redskap vara permanent utplacerade, vilket minimerar tiden för att komma igång med träningen.
- Truppgymnastik
- Artistisk gymnastik
- Parkour och tricking
Utomhus
- Parkour
- Gruppträning och motionsgymnastik
Idrottshall med hög takhöjd
- Drill
- Rytmisk gymnastik
- Trampolin och DMT
Det blir allt vanligare att skapa hallar som kombinerar olika typer av verksamheter, dels kan det handla om olika typer av gymnastikdiscipliner, men även hallar som ska fundera för olika idrotter.
Bilagor
Som bilaga på sidan finns broschyren "Anläggningar för gymnastikträning", i den ges mer detaljerade beskrivningar om gymnastikens generella- och grenspecifika anläggningsbehov.
Begreppsdefinitioner
Specialhall: en gymnastikhall speciellt utrustad för specifika discipliner som är utrustad utöver en vanlig idrottshall, med exempelvis landningsgropar, trampoliner och/eller redskap som är permanent utplacerade.
Grundmotorisk träning: med grundläggande motorisk träning avses att träna på följande motoriska grundformer; åla, krypa, gå, springa, hoppa, balansera, stödja, klättra, hänga, kasta, fånga och rulla.
Aktivitetsytan
Generella behov
Ett bra golvunderlag, musikanläggning och speglar är sådant som har stor betydelse för många av våra träningsformer.
Takhöjd
Takhöjden är av stor betydelse, speciellt i trampolin och rytmisk gymnastik. För tävling och träning i dessa två discipliner är säkerhetshöjden minst 10 meter. Inga nedhängande lampor, vajrar, ringar, bomsystem eller liknande bör finnas. Den fria takhöjden för övriga tävlingsdiscipliner bör vara minst 8 meter. För gruppträning kan takhöjden 4–6 meter räcka.
Belysning
Belysning för gymnastik ska ej vara riktad så att den stör eller bländar gymnasterna. Speciellt viktigt är detta inom rytmisk gymnastik. Det är en fördel om ljusstyrkan går att reglera i lokalen.
Viktigt: I en gymnastikhall där akrobatik förekommer, får det aldrig förbli helt mörkt vid exempelvis strömavbrott. Det kan innebära livsfara för exempelvis en trampolingymnast som befinner sig flera meter i luften under ett hopp.
Musikanläggning
Gymnastik utövas huvudsakligen till musik varför musikanläggningar och högtalare är en förutsättning.
Temperatur och luftkvalitet
Dragfri luftväxling med en temperatur på ca 20° C är önskvärd.
Vid träning och tävling i framförallt artistisk gymnastik används magnesium i händerna, i syfte att förbättra greppet. Magnesium ger upphov till dammpartiklar som bör ventileras bort.
Grenspecifika behov
Barngymnastik och grundmotorisk träning
Barngymnastik bedrivs ofta i vanliga skol -och idrottshallar. Oavsett om hallarna redan finns, eller är i planeringsstadiet, har Svenska Gymnastikförbundet en önskan om att de utrustas med gymnastikens standardredskap, exempelvis ribbstolar, mattor, plintar etc. Detta skapar träningsmöjligheter för föreningar, ökar nyttjandegraden av hallarna och möjliggör även att barn inom skolverksamheten får tillgång redskap som främjar grundmotorisk träning.
Truppgymnastik
Truppgymnastik är en lagsport som består av tre grenar: fristående, trampett och tumbling. Grenarna trampett och tumbling kräver plats för ansats till redskapen, själva redskapet och efterföljande landningsyta. Till dessa grenar bygger man även sidostationer för att öva på enskilda moment eller delar av de gymnastiska övningarna. Fristående utförs på en större golvyta som på högre nivåer täcks av mattvåder. Med fördel utrustas även truppgymnastikhallar med olika typer av trampoliner och gropar för att kunna öva på volter på ett säkert sätt.

Förslag på layout för en hall ämnad för truppgymnastik.
Artistisk gymnastik
Den artistiska gymnastiken är en individuell sport och utförs på redskap (fyra olika grenar för damer och sex olika grenar för herrar). En anläggning anpassad för artistisk gymnastik ställer särskilda krav på ytorna då vissa av redskapen behöver kunna förankras i golvet. I hallen måste det också finnas utrymme för ansats och en större golvyta för fristående.
För att underlätta utvecklingen av volter är trampoliner en integrerad och naturlig del av hallarna som byggs idag.
Då många av de gymnastiska övningarna kräver mycket repetitiv träning och medför landningar från höjd är det nödvändigt att bygga in olika typer av skumgropar i hallen, så att gymnasterna på ett säkert sätt kan träna på dessa.

Förslag på layout för en hall ämnad för artistisk gymnastik.
Rytmisk gymnastik
I den rytmiska gymnastiken utförs program till musik där gymnasterna använder sig av olika typer av handredskap. Programmen i den rytmiska gymnastiken utförs på en golvyta om minst 14 x 14 meter och kräver en fri takhöjd på minst 10 meter, då gymnasten genomför höga kast med handredskapen. Träningshallen bör utrustas med speglar, balettstång och ribbstolar.
Trampolin och DMT
Trampolinsporten består av tre olika grenar: individuell trampolin, synkron trampolin och dubbel mini trampolin (DMT). För att kunna träna trampolin behövs en anläggning med en fri takhöjd om minst 10 meter, då gymnasterna når höga höjder i övningarna. DMT kräver en hall som också har plats för en ansats om 20 minst meter.
För en optimal träning är landningsgropar intill trampolinerna nödvändiga. Landingsgropar finns som lösskum, fjäderupphängda, höj och sänkbara. Djup och storlek på gropen beror på hur den ska användas.
Parkour och tricking
Parkour och tricking växer i Sverige och allt fler anpassade miljöer byggs. Parkouren härstammar från det franska ordet för hinderbana och är en träningsform som handlar om att röra sig mellan och över olika hinder. I dagsläget finns inte några specifika redskap för parkour, vilket gör att många typer av anläggningar kan anpassas till att fungera för disciplinen.
Det absolut viktigaste i framtagandet av anläggningar för parkour är att involvera den lokala målgruppen och tillsammans med erfarna projektledare ta fram en anläggning som möter de behov som utövarna har. Anläggningen byggs upp av element uppdelade i “Walls” (väggar och murar), “Blocks” (robusta strukturer), “Rails” (rörställningar) och “Fixtures” (grepp, rep, nät etc). Olika material, så som trä, naturmaterial, betong och stål kan användas.
Tricking, som är en träningsform som blandar inslag av kampsport, gymnastik och dans, tränas ofta i verksamhet där även parkour tränas. Båda dessa discipliner gynnas av tillgång till olika typer av redskap för att bygga banor och för att träna på specifika övningar.
Gruppträning
Mer än hälften av våra medlemsföreningar bedriver gruppträning i någon form. Storleken på hallen är beroende av antal deltagare och inriktning på träningen som bedrivs. Inom gruppträning använder man sig ofta av olika typer av redskap, som exempelvis vikter, bollar, och mattor, och det är viktigt att planera för möjligheter till förvaring av dessa. En del gruppträning bedrivs även på stationära maskiner eller motionscyklar. Golvet bör vara sportgolv.
Övriga discipliner
Våra övriga gymnastikdiscipliner och verksamheter har inte lika specifika behov gällande anläggningen som ovanstående även om tillgång till viss storlek på träningsyta och vissa redskap är viktigt i flera av de övriga disciplinerna. Se bilaga för information om disciplinerna hopprep, aerobic gymnastics och drill.
Stödjande ytor
För att föreningens verksamhet ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att tänka på hur det ser ut i anslutning till träningshallen. Dessa ytor är vanligt förekommande och viktiga för gymnastikföreningar.
Förrådsutrymme
Detta är särskilt viktigt när det gäller hallar där gymnastik med redskap ska bedrivas och gäller då på alla nivåer. Träning av olika moment i gymnastiken kräver hjälpredskap så att man kan bygga exempelvis olika stationer för att på ett säkert sätt ta sig an nya gymnastiska moment. Förråden behöver vara väl tilltagna i storlek om hallen utformas så att redskapen ska plockas bort efter träningen.
Omklädningsrum och toaletter
Svenska Gymnastikförbundet förordar att det även finns tillgänglighet till könsneutrala omklädningsrum och toaletter.
Umgängesytor
Genom att skapa platser för umgänge och socialt samspel kan gemenskapen inom idrotten växa, vilket på sikt kan leda till att fler tränar längre upp i åldrarna. Det är även viktigt att det finns en plats att äta mellanmål eller liknande innan träningen.
Parkering och kollektivtrafik
För att underlätta för besökare som kommer till anläggningen är det viktigt med bra parkeringsmöjligheter för cykel, bil och andra fordon. Det är även bra att se över om det går att ta sig till anläggningen med kollektivtrafik på ett smidigt sätt för att göra verksamheten tillgänglig för så många som möjligt.
Goda exempel
Norhedshallen i Värnamo
Värnamo Gymnastikklubb har nyligen fått en hall anpassad för truppgymnastik. Hallen är en nybyggd idrottshall till skola, där ena gaveln är anpassad för gymnastiken. När hallen skulle byggas var den initialt inte tänkt att anpassas för gymnastik, men genom dialog med kommunen ändrades planerna och hallen byggdes lite större än tänkt, med möjligheter för fler. Nu skapar hallen möjligheter för många olika typer av idrotter och en nedfällbar vikvägg som delar av hallen säkerställer att gymnastikutrustingen endast används av gymnastikföreningen.

Norhedshallen
Mälarhöjdens gymnastikhall i Stockholm
Mälarhöjdens gymnastikhall är en hall anpassad för flera av gymnastiken discipliner och nyttjas av många olika föreningar från Stockholmsområdet. I Mälarhöjdens gymnastikhall finns en hall för truppgymnastik, en hall för artistisk gymnastik samt en hall för dans och friståendeträning. Särskilt underlättar att redskapen är permanent utplacerade vilket är till stor fördel för dem som tränar i hallen.
Här har man också ett gym, ett mötesrum för föreningar, plats för gymnasterna att äta mellanmål och flera omklädningsrum med duschar.
Hallen är lättillgänglig via kollektivtrafik, vilket möjliggör för fler att ta sig till platsen. I samma område bedrivs andra sporter såsom fotboll och ishockey, vilket gör platsen rik på rörelse.

Mälarhöjdens gymnastikhall

Mälarhöjdens gymnastikhall
Tillgänglighet
Gymnastikhallar är till för alla och därför är det viktigt att i ett tidigt skede ha tillgängligheten i åtanke. Grundläggande är att ta hänsyn till de gemensamma anläggningskrav som finns för att möjliggöra tillgång till hallen för alla, även för de med en funktionsnedsättning. Det är mycket mer kostnadseffektivt att anpassa hallen i ett inledande skede än att senare behöva bygga om.
Gymnastikhallar kan även utrustas med hjälpmedel och speciella redskap för paragymnastik. Det finns till exempel gungor som fästes i ringarna som finns i idrottshallen, Springolin, vilket är en sorts studsmatta för sittande och liggande hoppning och golvlift som används för att lyfta personer från till exempel rullstol till gunga, trampolin eller matta. Föreningar kan via Svenska Gymnastikförbundets regioner låna paragymnastikredskap. Kontakta respektive region för information om vilka redskap som finns att tillgå.
Generella tillgänglighetsanpassningar
Under avsnittet Drift och utveckling finns mer information om generella tillgänglighetsanpassningar kopplat till anläggningar och idrottsmiljöer: