Ishockey

För att spela ishockey krävs egentligen inte mycket, en isyta, exempelvis i en park, två objekt som markerar målstolpar, en puck och ett gäng spelare. Sedan är det bara att sätta igång. Men för att spela i ett organiserat seriesystem krävs mer av anläggningen. Från ungdomsserier och juniorserier och upp till SHL växer de krav som ställs på en anläggning i takt med att kvalitetskraven och publikens antal ökar. Det är därför viktigt att noggrant förstå och analysera de olika behov som finns vid projektering av en ny ishall men även vid modernisering, eftersom de kommer att variera beroende på användargrupp och syfte.

Klassificeringar av ishallar

Svenska Ishockeyförbundet har delat in olika ishallstyper i kategorier (klassificeringar). Kategorin som ishallen placeras i bestäms av tävlingsbestämmelserna och Regelbok Anläggningar.

Uterinkar/Isyta

För spontanisytor ställs inga regelkrav, om den inte ska användas till matchspel. Dock är dessa typer av rinkar ofta starten för en vidareutveckling till att bli en träningshall, därför bör man vid nybyggnad ta hänsyn till detta och tänka på mått och kringytor. För att skapa fler isytor för spontan skridskoåkning går det exempelvis att anlägga kylrör i samband med byggandet av konstgräs eller utnyttja ett befintligt kylsystem vid en närliggande ishall för att skapa en mindre isyta. Det finns även flera mobila lösningar som möjliggör enkla anläggningar av isytor, till exempel i parker eller på torg. Genom att sätta upp ett enkelt tak över en befintlig konstfrusen utomhuspist kan säsongen förlängas och anläggningens förutsättningar förbättras till en låg kostnad.

Träningshall

Träningshallen är den enklaste och minst komplexa halltypen där det också finns färdiga stomsystem som är priseffektiva att tillgå. Många träningshallar är överbyggda utebanor. Träningshallen kan enkelt dimensioneras för ca 150 åskådare, ett naturligt antal med placering av en långsides läktare med 2-nivåer stående eller sittande på läktaren. Hallen kan användas för spel i lägre serier, pojk-/flicklagsmatcher äldre U-lag, rekreationshockey/veteraner, hockey-bockey mm.

Publikhall

Publikhallen är en utökad version av en träningshall, där en större publikkapacitet rekommenderas tillsammans med förbättrade spelar och publikfaciliteter samt bättre ljus och rymd. Dessa förbättringar syftar till att möjliggöra spel i högre divisioner.

Förbundshall

Förbundshallen är en utökad version av en publikhall och rekommenderas byggas med en publikkapacitet från 800 åskådare. Likt publikhallen ställer detta ytterligare krav på en genomtänkt utrymningsplan och cirkulationslösning samt en tydlig och säker separation mellan spelare, funktionärer och publik.

Arena

Svenska Ishockeyförbundet högsta klassificering är Arena, vilket är krav för spel i Svenska Hockeyligan (SHL) och HockeyAllsvenskan (HA). För spel i SHL är rekommendationen från 5000 åskådare, för spel i HockeyAllsvenskan finns en publikrekommendation från 3500 åskådare.

En anläggning ska vara certifierad/klassificerad för att match arrangerad av SIF eller Regions-/Distriktsförbund skall kunna genomföras. Certifikatet är ett bevis på att anläggningen uppfyller de ställda kraven i regelverket. Certifieringen genomförs av förbundets Besiktningsgrupp. För anläggningar, klassade som ”Arena”, där det spelas SHL och/eller HA sker besiktning varje säsong för övriga anläggningar görs besiktning var tredje säsong.

Anpassade spelformer

Målet är att så många som möjligt ska vara aktiva inom ishockeyn så länge som möjligt. För att lyckas med det måste hockeymiljön på alla nivåer vara inspirerande och utvecklande. All barnishockey upp till och med U-12 spelas därför på en mindre anpassad yta och med ett anpassat regelverk. Med hjälp av någon form av sarg, puckstoppare eller planavdelare delas aktivitetsytan in i olika stora delar, storleken på indelningen utgår från ålder.

Samlokalisering

Att bygga två ishallar på samma plats vid samma tillfälle kan vara fördelaktigt, även om det inte innebär att kostnaderna halveras. Det finns dock tydliga incitament att överväga en sådan lösning, förutsatt att behovsanalysen, som är långsiktig och inkluderar alla aktörer med behov av istillgång, visar på detta.

Om det inte är aktuellt att bygga ytterligare en hall kan en konstfrusen spontanisyta utomhus, i direkt anslutning till ishallen, övervägas. Här kan kylanläggningen och skötseln samutnyttjas med den befintliga anläggningen. En utomhus isyta är ett bra alternativ för att locka allmänheten, stora som små, till att åka skridskor.

En ishall kan med fördel också byggas i kombination med andra typer av idrottsanläggningar för att skapa multifunktionella anläggningar. Genom att samordna med andra idrotter kan man både göra besparingar ur ett driftperspektiv och främja möjligheten för brukare att utöva flera idrotter. Detta kan även skapa ett lärande mellan olika idrotter. En sådan anläggning blir ett centrum för aktivitet och en social mötesplats i samhället.

Bilagor

Regelbok Anläggningar: är Svenska Ishockeyförbundets officiella regelbok för anläggningar där ishockey spelas. Regelboken är fastställd av Svenska Ishockeyförbundets styrelse och innehåller regler för samtliga serier, från SHL och SDHL till yngsta ungdomsserie, som administreras av Svenska Ishockeyförbundet eller dess regions-/distriktsförbund.

Bygga Ishall: är en publikation som Svenska Ishockeyförbundet tagit fram för att undvika vanliga och kostsamma misstag i ert ishallsprojekt. Målet är att ge ett gediget faktaunderlag så att ishallen ni bygger matchar verksamhetens behov både idag och i framtiden.

Energieffektivisering ishallar: i publikationen presenteras 21 lönsamma energisparförslag för att inspirera till att effektivisera energianvändningen i landets ishallar.

Inom ramarna för ishockey så är det inte några specifika begrepp som behöver förklaras djupare.

Ishockey spelas på en rektangulär isyta med standardmåtten 30 x 60 meter, vilket är den vedertagna storleken för en ishockeyrink i Sverige. Denna aktivitetsyta består av flera delar som tillsammans möjliggör ett säkert och funktionellt spelutrymme för både träning och tävling.

Ishockeyrinken och ispisten

Ishockeyrinken utgör den övergripande spelplanen och omfattar inte enbart isytan utan även kringliggande strukturer som sarg, spelarbås, avbytarutrymmen, rörelsezoner för spelare, funktionärer och material, samt utrymmen för förvaring av målburar och annan utrustning. Exakta mått och bestämmelser för rinkens utformning återfinns i Regelbok Anläggningar.

Ispisten är själva ytan där isen produceras och underhålls. Det är på denna yta som sargen monteras, och den utgör grunden för hela spelområdet. En välskött ispist är avgörande för spelets kvalitet och säkerhet.

Sargssystemet och skyddsglas

Sargsystemet omger hela isytan och fungerar som både avgränsning och skydd. Det rekommenderas att använda ett flexsargssystem, en så kallad flexsarg, som uppfyller de säkerhets- och funktionskrav som ställs i Regelbok Anläggningar. Sargen skyddar inte bara spelare och publik utan är också en aktiv del av spelet, då pucken ofta spelas via sargen.

Skyddsglas av polycarbonat (PC) eller Akryl (PMMA) ska väljas. Längs sargens kortsida ska ett skyddsnät hängas upp mot publiksida, detta ska sträcka sig minst 8,5 meter fram utanför sargens kortsida.

Spelarbås, sekretariat och utvisningsbås

Två stycken spelarbås placeras längs banans ena långsida. På motsatta långsidan till avbytarbåsen placeras sekretariatet och utvisningsbåsen. Sekretariatet kräver 5-6 skrivplatser för tidtagare, protokollförare och utvisningskontrollanter. Utvisningsbåsen har 4–5 platser för utvisade spelare i vardera bås.

Utrustnig på isen

Målburar

En ishockeymålbur är det mål spelarna ska träffa för att göra poäng. Den består av en röd ram med ett nät som fångar pucken när den går in. Det finns två storlekar på målburar, en för anpassade spelformer och en i standardstorlek för övrigt spel.

Goal pegs

Peggens funktion är att hålla målburen på plats samtidigt som den skall möjliggöra för målburen att flyttas vid kraftig påverkan, exempelvis spelare som åker på/krockar med den. Goal Pegs skall användas vid samtliga ishockeymatcher som spelas på helplan. Två olika pegtyper används för att anpassas till spelarnas storlek och vikt.

Sarg/avgränsare för anpassade spelformer

För att dela av isytan vid anpassade spelformer eller olika träningsmoment används avdelare ofta i form av en mjuk "skumsarg".

Ytor för aktiva

Omklädningsrum, duschrum och toaletter

Antalet omklädningsrum definieras av vilken typ av hall som byggs samt hur hallen är tänkt att användas. För en träningshall är minimum fyra omklädningsrum men sex till åtta omklädningsrum skapar en väl fungerande anläggning, vilket också är ungefär det som får plats längs med en ishalls långsida. De bör vara insynsskyddade samt med separata duschutrymmen.

Toaletter ska vara lättillgängliga från omklädningsrum. En toalett bör vara direkt åtkomlig från kommunikationsutrymme mellan omklädningsrum och isen, t ex för allmänhetens åkning och funktionärer, måttet på en spelare med utrustning bör tas i beaktande vid utformning.

Golvet i omklädningsrum och toaletter bör kunna beträdas med skridskor utan skydd, gummimatta 6–10 mm rekommenderas.

Domarrum och tränarrum

Domarrumet behöver plats för en till två huvuddomare och två linjemän, rummet bör vara låsbart inifrån. Bör innehålla minimum 2m bänk, kombinerat WC- och duschrum samt bord med stolar. Domarrum är också användbara för andra idrotter och som alternativa omklädningsrum där utövare av olika kön idrottar tillsammans. Med bakgrund till detta rekommenderas därför minst två domarrum per ishall, också pga att det förekommer både manliga och kvinnliga domare.

Tränarrum rekommenderas främst i anläggningar med A-lag samt juniorlag med egna omklädningsrum i högre serier.

Sliprum och verkstad

Minst ett sliprum ordnas centralt med närhet till omklädningsrummen. Vid större anläggningar bör det finnas minst två sliprum.

I större ishallar bör en separat verkstad finnas. Verkstaden används för reparation av spelarutrustning, byte av skridskoskenor m m. och utrustas vanligtvis med en arbetsbänk med skruvstycke, hyllor för reservmaterial.

Föreningsförråd

Förråden används till förvaring av all spelarutrustning eller som uppställningsrum av materialvagnar. Antalet förråd bestäms av hur många föreningar och lag som ska utnyttja hallen. Ett förråd per lag behövs. Storlek ca 10-15 m2 per förråd. Förråden placeras i närheten av och helst i samma plan som omklädningsrummen.

Teori-/förenings-/pressrum

Rummet används vid kurser, föreläsningar och filmvisning. Dimensioneras efter behov.

Styrketräningsrum och öppna aktivitetsytor

Styrketräningsrummet kan användas av olika kategorier idrottsutövare och för motionsidrott. Styrketräning är ett viktigt komplement till isträning och bör planeras in vid projektering. Bör placeras i markplan alternativt med förstärkt golvkonstruktion.

Ytterligare en viktig aspekt är tillgången till öppna aktivitetsytor i anslutning till ishallen, såväl planerade som oplanerade. Ishockey är en av världens mest komplexa idrotter vilket innebär att en ishockeyspelare behöver träna mångfunktionellt. Enligt studier tyder möjligheten att ”hänga”, aktivera sig spontant och successivt bli en del av att idrottssammanhanget en viktig del i att stanna kvar i idrotten. När nya ishallar planeras bör dessa ytor beaktas. Exempel på dessa ytor är, teknikträningsyta, skottramp och intervallbana.

Ytor för drift

För en effektiv och säker drift av en ishall krävs flera funktionella utrymmen. Beroende på anläggningens storlek och utformning kan både placering och dimensionering av dessa ytor variera.

Ismaskin

Maskinen som prepparerar isen för nästa aktivitet.

Ismaskinsgarage

Platsen där ismaskinen förvaras då den inte prapparerar isen. Ismaskinens uppställningsplats ska vara separerad från publik och spelarvägar och placeras på en säker och skyddad plats nära sargportarna. I anslutning till ismaskinsgaraget placeras en verkstad som dimensioneras efter behov.

Smältgrop

Smältgropen är en vattenfylld bassäng, vanligtvis belägen i ismaskinsgaraget och placerad så att det är smidigt att tömma snöskrapet som ismaskinen plockar upp vid isprepareringen.

Kylmaskinrum

Utformningen av kylmaskinrum regleras enligt Svensk Kylnorm och baseras på typen och mängden av köldmedium. Kylmaskinrummet kan placeras inom ishallens huvudbyggnad, i en separat byggnad eller i en container ansluten till anläggningen. Oavsett placering ska kylmaskinrummet vara ett dedikerat utrymme för hantering av köldbärare, kylmedelsvätskor, pumpar samt el-, styr- och reglerutrustning. Uppställningsplatsen ska utformas i enlighet med gällande föreskrifter i Svensk Kylnorm för att säkerställa driftssäkerhet och arbetsmiljö.

Slottskogsrinken, Göteborg

En nybyggd publikhall som representerar det senaste inom modern arenautformning. Med genomtänkta utrymmen och full tillgänglighetsanpassning är ishallen ett föredöme för inkluderande idrottsmiljöer.

Hatstore Arena, Kalmar

En anläggning framtagen i nära samverkan med förening, driftorganisation och publik. Resultatet är en smart och behovsanpassad arena som från start utformats för att fungera optimalt för alla intressenter.

Skogsvallen, Munkedal

En äldre anläggning som stod inför risken att avvecklas på grund av höga driftkostnader. Genom omfattande tekniska uppgraderingar, lokalt engagemang och målmedvetna satsningar har energiförbrukningen mer än halverats. Detta möjliggör fortsatt verksamhet för barn och ungdomar under lång tid framöver.

En ishall skiljer sig markant från andra byggnader. Medan vanliga byggnader ska bibehålla ett varmt inomhusklimat, måste en ishall hålla kylan konstant och effektivt. Detta ställer särskilda krav på både byggnadens utformning och tekniska lösningar.

Kunskap om klimatskalets och energisystemens betydelse för en effektiv drift av en ishall är avgörande. Idag finns beprövad teknik som kan tillämpas både vid nybyggnation och i befintliga ishallar. En ny ishall kan nu byggas med modern och beprövad teknik som mer än halverar den genomsnittliga energiförbrukningen jämfört med äldre anläggningar. Idag använder en genomsnittlig ishall i Sverige cirka 800 000 kWh per år.

Ishallen är en stor energianvändare, och dess energisystem brukar benämnas ”The Big Five”. Dessa fem huvudområden står tillsammans för cirka 90 % av ishallens totala energianvändning:

• Kylsystem – Möjliggör isproduktion.
• Värme – Uppvärmning av mötes- och pausutrymmen, omklädningsrum, publikplatser (arenarummet) samt varmvatten.
• Avfuktning – Kontrollerar luftfuktigheten i arenarummet. Avfuktningen i omklädningsrum, möteslokaler och förråd styrs av ett separat system.
• Ventilation – Säkerställer god luftkvalitet i arenarummet. Ventilationen av omklädningsrum, möteslokaler och förråd styrs av ett separat system.
• Belysning – Belyser rinken, arenarummet, omklädningsrum och övriga lokaler.

Både vid nybyggnation och i befintliga ishallar finns stora möjligheter till energieffektivisering och sänkta driftkostnader genom hur dessa system implementeras. Särskilt viktigt är att säkerställa ett effektivt värmeåtervinningssystem.

Det rekommenderas att tidigt involvera externa experter eller organisationer med erfarenhet av ishallsprojekt. En naturlig första kontakt är anläggningsansvarig tjänsteperson på förbundet.

För att paraishockey ska kunna utövas i en ishall krävs särskilda åtgärder avseende tillgänglighet, både i omklädningsrummen, vägen till rinken, runt rinken samt i spelar-, funktionärs- och utvisningsbås. Även delar av sargen behöver anpassas för parahockey. Involvera parahockeyn tidigt i processen vid planer på nybyggnation eller modernisering.

För att skapa en anläggning som är både inkluderande och jämställd, är det viktigt att redan i planeringsstadiet kontakta alla idrotter som ska verka i ishallen. Det är också avgörande att ta hänsyn till driftpersonalens behov, då dessa har ishallen som sin arbetsplats. Genom att ta del av både idrotternas och personalens unika krav och önskemål kan ni säkerställa att anläggningen tillgodoser behoven för alla användare och de som arbetar där.

Generella tillgänglighetsanpassningar

Under avsnittet Drift och utveckling finns mer information om generella tillgänglighetsanpassningar kopplat till anläggningar och idrottsmiljöer:

Länk till Drift och utveckling - Tillgänglighet