Islandshäst

Inom Islandshästsporten finns det ett brett spann av åldersgrupper hos utövarna. I dagsläget har man beräknat att det finns cirka 30 000 islandshästar totalt i Sverige, vilket gör rasen till den tredje största i Sverige.

Svenska Islandshästförbundet har över 70 föreningar nationellt som bedriver någon form av verksamhet inriktat mot Islandshästar. Det finns också många privata anläggningar som bedriver ridskolor och/eller tränings- och tävlingsverksamhet med Islandshästar. De flesta anläggningar drivs kommersiellt och föreningar driver verksamhet på anläggningarna.

För att säkerställa god hästhantering och trygghet för djuret finns det regler som anläggningarna och hästägare ska förhålla sig till genom instanser som Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Svenska Islandshästförbundet har även policys och en uppförandekod som SIF:s medlemmar ska förhålla sig till. För oss är det viktigt att alla känner sig trygga i stallet och känner en gemenskap.

För att kunna anordna tävlingar genom SIF ställs det vissa krav på anläggningen. Bland annat behövs det tävlingsbanor med rätt mått, både ovalbana och rakbana.

Ovalbana: En sträcka som löper runt i en ovalform.

Passbana: En raksträcka som man rider passlöp på.

Ridbana: Inhägnad bana för ridning, kan vara utomhus eller inomhus med olika typer av underlag.

Ridhus: Ridbana inomhus

Stall: Där hästar bor eller byggnad som används vid skötsel, utfodring och vila.

Hagar: Inhägnade grus- eller gräsområden där hästar kan röra sig fritt.

Ridlärare: Instruktör med ridlärareutbildning.

Domarbås: Plats som domare använder vid tävling för att bedöma tävlingsekipage.

Startbox: En box där hästarna startar ifrån vid passlöp.

Stallet

Är en central yta där du ofta förbereder din häst inför aktivitet så som skötsel och sadling. När hästen är klar i stallet kan ridningen ske på en ridbana, ovalbana eller naturen – beroende på träningsupplägg och förutsättningar.

Ridbanor

Har ofta ett standardmått på 20 x 40 eller 20 x 60 meter och finns med olika typer av underlag. Bland det vanligaste är fibersand men det förekommer även gräs- och sandbanor. Ridbanor kan vara placerade både utomhus och inomhus i ridhus. I ridhus finns ofta läktare där publik, anhöriga och andra intresserade kan följa aktiviteten.

Ovalbanor

Skiljer sig från vanliga ridbanor genom sin form och storlek. De har en totallängd på antingen 250 och 300 meter och ska vara minst 4 meter bred enligt paragraf G9.2 i tävlingsreglementet. Underlaget varierar, men sand och grus – ibland blandat med fiber är vanligast. Ovalbanan används främst vid tävlingar och specifik träning inom islandshästsporten. Vid tävling är staket obligatoriskt runt banorna.

Domarbås

Används på tävling och står oftast i mitten av en ovalbana, men kan också stå utanför ovalbanan längs långsidan. Det finns 5 bås som ligger parallellt med varandra där minst en domare och en sekreterare ryms.

Passbana

Är en raksträcka som används i passgrenarna där ryttarna ska rida så fort som möjligt. Banan bör vara minst 250 meter lång och minst 4 meter bred enligt G9.2.3 i tävlingsreglementet.

Startbox

Använder man i passlöpen där hästarna ska starta direkt ur boxen. Detta för att säkerställa korrekta tider och att ryttarna som tävlar mot varandra får samma förutsättningar.

Skog och mark

Många ryttare rider ut i skogen eller andra öppna ytor med sina hästar. Även fast skogen inte alltid tillhör anläggningen så är det en plats där idrotten frekvent utövas.

Förflyttningsytor

För säkerheten är det viktigt att det finns gott om utrymme mellan de olika aktivitetsytorna. Breda gångar, höga dörrar och lämpligt avstånd till parkeringar och trafikerade vägar bidrar till trygg och smidig förflyttning för både hästar och människor.

Samlingsytor och WC

För att en anläggning ska fungera på bästa sätt för föreningsverksamhet behövs cafeteria, toaletter, omklädningsrum och teorisalar, där utbildningar och föreläsningar kan genomföras.

Personalutrymmen

För att personalen ska kunna arbeta effektivt och trivas behövs särskilda personalrum och kontor. I vissa fall finns även ett sekretariat som används på bland annat tävling.

Parkering

Anläggningarna bör ha parkeringsmöjligheter för personbilar, hästtransporter och hästlastbilar. Vid flerdagarstävlingar är det viktigt att det finns möjlighet till längre uppställning, gärna vid elplatser för större lastbilar som används som logi.

Hagar

Hästarna behöver tillgång till utevistelse under stor del av sin tid. Generellt går de flesta islandshästar på lösdrift när de inte motioneras. Vid tävlingar arrangerade av SIF finns ofta möjlighet att använda befintliga hagar eller sätta upp provisoriska hagar för tävlingshästarna, vilket bidrar till hästarnas välmående.

Förvaringsutrymmen

Det krävs utrymmen för förvaring av hästutrustning, foder och maskiner som används för underhåll av anläggningen. I anslutning till ridhus och ridbanor finns ofta förråd för material som bommar och hinderstöd. Dessutom brukar det finnas ett avsatt utrymme för gödselhantering, vilket är viktigt ur både hygien- och miljösynpunkt.

Speakerbås

På tävlingar finns det ofta ett bås eller en plats i anslutning till tävlingsbanan där en speaker och tävlingssekretariatet sitter. Speakern presenterar tävlingsekipage, resultat och annan viktig information.

Himmelstalund

En av få anläggningar anpassad för islandshäst i Sverige som ägs av en förening. Dyggur Islandshästförening var med och byggde anläggningen inför VM 1991. Anlägggningen har både ovalbana och passbana med tävlingsmått, framridningsbanor, klubbstuga, sekretariat, domarbås, collectingsring och toaletter. VM har gått där 1991 och 2005, SM i olika former har anordnats på anläggningen över 15 gånger.

Svenska Islandshästförbundet strävar hela tiden mot att bli en mer inkluderande verksamhet och att alla ska känna sig välkomna. Förbundet jobbar för att anläggningarna ska bli mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning eller andra svårigheter som gör det mer komplicerat att utöva idrotten. Med hjälp av material, tips, utbildningar och riktade insatser förbättras verksamheten systematiskt hela tiden. SIF har bland annat tagit fram en checklista för anläggningar med information och tips hur man anpassar sin anläggning för att den ska bli mer tillgänglig.

Generella tillgänglighetsanpassningar

Under avsnittet Drift och utveckling finns mer information om generella tillgänglighetsanpassningar kopplat till anläggningar och idrottsmiljöer:

Länk till Drift och utveckling - Tillgänglighet