Judo

En dojo kan med fördel ligga i eller vid en större idrottsanläggning. Dels för att kommunala transporter i högre grad möjliggörs, dels för att det vid större idrottsanläggningar finns tillgång till andra träningsmöjligheter och/eller andra funktioner såsom kafeteria, gym, bastu, med mera. Genom samlokalisering med andra idrotter kan även andra vinster uppnås som driften och/eller skötseln av lokalerna samt ge möjligheter till sportsliga samarbeten.

Oavsett samlokalisering så är närheten till eller goda transportmöjligheter viktiga, gärna med kollektiva transportmöjligheter. Närheten till bostadsområden möjliggör för barn och unga att ta sig till och från träning utan att behöva förflytta sig för långa avstånd.

Idrotten utövas av både äldre och yngre deltagare, likväl judo för personer med funktionsnedsättning.

Judomattan

För att en judomatta ska vara godkänd måste den uppfylla kraven i standarden BS EN 12503-3:2001 vilken reglerar flera specifika krav:

1. Material: Mattan ska vara gjord av högkvalitativt skum med slutna celler, ofta polyeten, för att ge optimal stötdämpning och säkerhet.
2. Tjocklek: Tjockleken för en standardmatta är 4 cm och för en godkänd tävlingsmatta 5 cm, vilket ger tillräcklig dämpning för att skydda utövarna vid fall.
3. Densitet: En standardmatta med 4 cm tjocklek har densitet mellan 230-240 kg/m3 emedan en godkänd matta med 5 cm tjocklek har en densitet mellan 270-280 kg/m3.
4. Yta: Ytan ska vara präglad med ett specifikt mönster för att ge bra
   grepp och förhindra att utövarna glider.
5. Brandsäkerhet: Mattan måste vara certifierad enligt Euroklass E för brandsäkerhet.
6. Stabilitet: Mattan ska ha ett antiglidsystem på undersidan som håller mattorna stadigt sammanfogade utan att lämna luckor.
7. Mått: Standardmåtten är ofta 2 meter i längd och 1 m i bredd, men kan vara 1 x 1 meter. De traditionella japanska mattorna är 1,80 x 0,9 meter, men används normalt inte i Sverige.

Färgen på mattorna är idag gul och blå. Äldre mattor är gröna och röda. Det finns mattor i flertalet kulörer. Det viktiga är att det är höga kontraster mellan fälten.

Det finns sedan något år tillbaka även en ny sorts "pusselmatta" som är godkänd för tävling. Den är 5 cm tjock och förankras i varandra underifrån (syns inte på ovansidan) med en liten "ankarbit" för att hålla ihop mattorna. Denna matta väger betydligt mindre än en traditionell IJF-godkänd matta.

Mattan ska ej beträdas med skor då den slits och mönstret försvinner. Det gör att den blir hal och risk för skador föreligger. Om dojon och tillhörande matta ska delas med andra kampsporter, bör varken skor eller vassa föremål användas på mattan.

Golv och dämpning under judomatta

Underlaget mellan golv och judomatta behöver ha någon form av dämpning. Vanligast idag är någon form av skumgummimatta under judomattan. Skumgummi är fjädrande, tål en del fukt och är relativt billigt. Pusselmatta som är 4 cm tjock är ett bra alternativ.

Ett bra och mer robust sätt att skapa dämpning är att använda tvärbundet polyetenskum vilket är ett specialanpassat slutet cellskum av polyeten likt det man har i gymnastikgolv. Med en densitet på cirka 33-35 kg per kubikmeter, utlagt och fastlimmat i ett mönster med 33 block per skiva på 1220 × 2440 mm av 12 mm tjock plywood ger polyetenskummet en snabb kompression och långsam återgång, vilket man önskar. Ett exempel på polyetenskum är Plastazote LD33.

Ovanpå första lagret plywood lägger man på ytterligare ett lager plywoodskivor, överlappande, vilka skruvas fast i det undre lagret plywood för att undvika ett knarrande golv.

Nuförtiden finns även färdiga satser av plywoodskivor med fastsatta fjädrar i. Väldigt enkla att bara "ställa ut". Dessa täcks sedan med judomatta. Ett mycket bra alternativ. Mer information kan man få t.ex. via https://fujimats.com/products/fuji-spring-floor-system.
Deras golvsystem finns i två olika modeller; 25-Spring System och Pro36 System, vilken det senare är att föredra för en över tid hållbar lösning. Vissa gymnastikgolv bygger idag på denna princip.

Det finns därtill fjäderbelagda golv av japansk modell men dessa är inte så vanliga i Sverige. De är uppbyggda med en kombination av större och mindre fjädrar vilka samverkar för att dämpa fallen. Systemet byggs in i golvet. En bra men mer kostsam lösning.

När man använder något stötabsorberande ska man vara noga med att det inte avger skadliga ämnen och är godkända av brandsäkerhetssynpunkt. Bildäck under träskivor, vilket har varit vanligt förekommande, är olämpligt både i händelse av brand samt att de avger skadliga ämnen.

Avslutningsvis är följande viktigt att tänka på vad gäller underliggande golv:

• Betong: avger fukt och blir oftast kalla. Fukt förstör judomattan. Kylan leds upp i judomattan.
• Trä: kyls inte ner på samma sätt som betong. Trä har en viss stötaborberande förmåga, men inte tillräckligt för träning i längden.
• Idrottsgolv: har oftast ett stötabsorberande underlag inbyggt, men vilket är anpassad för stående rörelse och ej för fall. Därför är det lämpligt med ett extra lager stötabsorbent.

Ventilation och el

Judo utövas barfota, vilket gör att golvdrag eller kalla golv under mattan som kyler ner mattan, behöver undvikas. Det föreligger en förhöjd skaderisk och ett obehag när fötterna är kalla. En del av judon utövas liggandes på mattan. Även ur den aspekten är det viktigt att mattan inte är kall då nedkylda muskler ger upphov till skador.

Judo är en högintensiv tävlingsidrott. Det gör att lokalen behöver ha en god ventilation så lokalen inte blir för varm eller kvav. Ventilationssystemet kan med fördel vara ställbart i intensitet då motionsjudo inte kräver samma luftväxling. Blir luftväxlingen för hög blir det kyligt och skaderisk föreligger. Viktigt att tänka på hur värmen fördelas och kommer in i lokalen så att golvet värms upp.

För tävlingsarrangemang är tillgång och placering av eluttag viktiga. All tävlingsutrustning är idag beroende av el. Wifi är ett viktigt element i tävlingsarrangemang, men även utifrån en social aspekt.

Kafeteria/kök

Är viktiga för det sociala föreningslivet. Det fyller också en viktig funktion vid tävlingar och arrangemang. Kan med fördel förläggas i anslutning till sittytan för föräldrar/åskådare.

Låsbara förråd

Ett förråd för att kunna förvara artiklar som föreningarna säljer, t.ex. judodräkter. Detta behöver finnas i anslutning till dojon. Det andra förrådet för förvaring av judomattor, tävlingsutrustning, ljudutrustning, etc. Detta förråd kan förläggas i samma huskropp, gärna med större dörrar för smidig in- och utlastning.

Gym

En gymdel i anslutning till dojon är att föredra då judon kräver både god fysisk styrka och kondition. Gym går även att kombinera med andra idrotter inom samma anläggning.

Uddevalla Judoklubb

Dojon ligger i Rimnersbadet, en våning ovanför simbassängerna. 280 m2. Platsen har både rum för aktivitetsyta, konferensrum och omklädningsrum.

Lindesberg Arena

En multiarena där dojon är 500 m2 judomatta. Riksidrottsgymnasiet för Judo är förlagt här. Arenan inrymmer bl.a. restaurang, gym, konferensrum, kafeteria, klätttervägg, mm.