Kanot
Kanoten kan ta dig ut i nästan vilket vatten som helst för att träna, tävla och upptäcka naturen. De olika grenarna använder särskilda varianter av kanoter. Den vanligaste typen är en smal en- eller två-personskajak som paddlas i lugna öppna vatten som motions- och träningsform i sprint eller längre distanser.
Tänk på att
Informationen ska läsas som en vägledning. Det är inte en komplett funktionsbeskrivning för nybyggnation. Kontakta förbundet för mer information.
Vår idrottsmiljö
Inom Svenska Kanotförbundet finns 12 grenar. Du kan läsa mer om dem på förbundets hemsida. Kortfattat kan kanotgrenarnas anläggningar delas in i fyra kategorier:
- Öppet vatten (hav eller sjöar utan fasta banor, men eventuellt rundningsmärken)
- Slätvatten med banor (stillastående vatten där bojar märker upp raka banor)
- Forspaddling (strömmande vatten, ofta med hinder och portar längs vägen)
- Bassänger, planer och konstgjorda vatten (tex. kanotpolo-planer eller tillverkade forsar med pumpsystem)
Sjöar, hav och vattendrag kan paddlas fritt med stöd i Allemansrätten, medan fasta anordningar och byggnader kräver tillstånd och resurser. Anläggningar för kanot, liksom andra vattenidrotter, består av såväl vattnet, som bryggan, klubbhuset och förrådet. Det går inte att ha kanotverksamhet utan att kunna förvara utrustningen i ett förråd, byta om i ett klubbhus och sjösätta från en brygga eller strand.
Säsong och årstider
Sommaren är högsäsong för paddling eftersom det är varmt i vattnet och mindre risk för nedkylning. Ofta går det att paddla från maj till september, men med hjälp av våtdräkt och handskar han du förlänga säsongen så länge vattnet inte har frusit till is.
De flesta kanotklubbar kompletterar verksamheten med inomhus-träning och annan konditionsträning under vintern för att hålla igång träningen. Det är vanligt att ha ett litet gym i klubbhuset med rodd- och paddelmaskiner, eller annan utrustning, samt att ordna exempelvis löpning, skridsko eller skidåkning som regelbunden träning. Samma omklädningsrum och samlingslokaler kan därigenom nyttjas året runt, oavsett aktiviteter.
Tävling
Det finns många olika grenar inom kanot, och för respektive gren finns flera klasser beroende på tex. hur många personer som sitter i båten, eller vilken distans som paddlas.
Tävlingsdeltagare kan ha egna kanoter och paddlar som tas med till tävlingsplatsen, men många använder klubbkanoter till tävling. Båtar och redskap transporteras ofta med en klubbgemensam släpvagn som kan ta 10-20 kanoter efter samma bil.
Tävlingsplatser förläggs ofta på öppna gräsytor i närheten av befintliga klubbanläggningar där tillfälliga tält, trailer och områden byggs upp för eventet direkt vid vattnet. Deltagarna samlas och kan lägga ut sin utrustning på marken (helst gräs) i förberedelser inför sina lopp.
Kanotstadion har, förutom banan, även start- och måltorn, domartorn och publikplatser med god utsikt över tävlingen.
Läktare vid Jönköpings kanotstadion (Rocksjön)
Funktionärer. Byggnad/torn för domare, speaker och andra funktionärer. Med god utsikt över vattnet och skuggade fönster.
Länkar och bilagor
Åren 2021-2023 genomförde Svenska Kanotförbundet i samarbete med andra vattensporter projektet Arena Vattnet för att ta fram goda exempel och nya koncept för framtidens anläggningar med ökad hållbarhet och multifunktion. Läs mer i konceptkatalogen ”Bygga för idrott på vattnet” (se bilagor).
Bilagor på denna sida:
- "Bygga för idrott på vattnet" (2023): konceptkatalog anläggningar för vattenidrotter, från projektet Arena Vattnet.
- Måttsamling vattenidrott (2023): bilaga till ovanstående konceptkatalog med mått på vanliga båtar, redskap och banformat.
- "Platser för idrott och motion på vattnet" (2022): rapport och beskrivning av befintliga anläggningar för olika vattenidrotter i Sverige idag. Från projektet Arena Vattnet.
- Manual för anläggning och tävling sprintkanot: (från internationella kanotförbundet)
På webbplatsen www.arenavattnet.se har vattenidrotterna samlat gemensam information om sina respektive anläggningsbehov och förutsättningar, samt goda exempel och mallar för framtida koncept och samarbeten.
Kontakta gärna Svenska Kanotförbundet för mer info och rådgivning vid nya anläggningsprojekt eller planprocesser.
Begreppsdefinitioner
Kanot: öppen kanot, tex. kanadensare (kanot används även som samlingsnamn för hela idrotten)
Kajak: "stängd" kanot där du sitter i ett hål (vanligast för tävling och träning)
Tävling/race/event/regatta: olika ord för tävling inom paddling (beroende på gren)
Kanotsprint: paddling längs raka banor, distanser ofta 200-1000 meter (vanliga klasser: K1, K2, K4 - med en, två eller fyra i båten) OS-gren.
Kanotpolo: Lagspel på en rektangulär vattenyta som plan
Kanotslalom: paddling i (oftast) forsande vatten, i slalom mellan pinnar, portar och hinder (olympisk tävlingsgren)
Forspaddling: paddling i strömmande vatten, både anlagda sträckor och naturliga vattendrag
Portar: Par av pinnar att passera/runda, likt slalomgrenar i alpin skidåkning.
Startbrygga/-grindar: Konstruktion för start på en bana, med koppling till tidtagningssystem. (används inte alltid)
Lyftzon/portageområde: Plats för lyft från ett vatten till ett annat, särskilt i Maraton.
Kapsejsa: Välta med båt eller kanot i vattnet.
Självlänsande: Konstruktion där vatten som hamnar i kajakens sittbrunn kan rinna ut längst bak och förhindra att den blir vattenfylld.
Kanoter och kajaker. Vanliga storlekar för jämförelse (det finns fler varianter och längder av varje typ)
Aktivitetsytan
Då aktivitetsytan på vattnet skiljer sig mellan olika grenar, beskrivs här de fyra övergripande områdena som används:
- Öppet vatten: hav eller sjöar utan fasta banor, men eventuellt rundningsmärken
- Slätvatten med banor: stillastående vatten där bojar märker upp särskilda banor
- Forspaddling: strömmande vatten, ofta med hinder och portar längs vägen
- Bassänger, planer och konstgjorda vatten: tex. kanotpolo-planer eller tillverkade forsar med pumpsystem
Öppet vatten (friluftspaddling, maraton, surfski, SUP, m fl.)
Paddling i öppet vatten över kortare och längre distanser finns i flera varianter och är en flexibel tränings- och tävlingsform som anpassas till det lokala vattnets förutsättningar. Det är vanligt att exempelvis paddla runt eller mellan öar i skärgården, eller längs vattendrag. Det finns också grenar där du ska runda flera olika bojar längs en bana med tekniska moment.
Beroende på vattnets egenskaper är olika kanoter eller brädor lämpliga att paddla. Vissa har högre kanter eller är självlänsande och mer tåliga för vågor och hög sjö. Stand Up Paddling (SUP) är en populär och enkel motionsform med bräda som funkar på många olika vatten och möjliggör en enklare och friare form av paddling.
Tävling och träning på öppet vatten har ofta rundningsmärken eller passager markerade med bojar, och kan ha avsnitt där utövare måste lyfta sin kanot på land en sträcka för att komma till nästa sjö. I dessa fall krävs en strand eller låga bryggor som är lätta att ta sig upp och springa på.
Slätvatten (sprint, outrigger, m fl.)
Paddling i stillastående vatten (sk. Slätvatten) längs bestämda banor är en vanlig tävlingsform och känns igen från olympiska spelen med olika grenar för 1, 2 eller 4 personer i kanoten/kajaken, samt olika distanser (200, 500 eller 1000 meter).
Tävlingsbanorna har stora likheter med rodd-sporten och de olika idrotterna har ofta gemensamma anläggningar vid stora mästerskap, även om de specifika måtten kan variera vid tävling.
Vattenområdet där banorna anläggs behöver ha följande egenskaper:
- Minst 1300 meter långt (med utrymme för start, målgång och vändning)
- Minst 100 meter brett (för 9 banor, á 9 meter)
- Minst 2 meter djupt överallt
- Transportsträcka/uppvärmningsbana till de olika startlinjerna
- Strandbank konstruerad för att absorbera eventuella svall
Tävlingsbanorna:
- 1000 meter långa, med möjlig avkortning till 500, resp 200 meter.
- Upp till 9 banor i bredd, där varje är minst 9 meter bred.
- Linjer markerade med bojar längs banorna, samt större bojar och flaggor vid passager, start- och mållinjer. (se illustration)
Banor markeras med bojar i olika färger och storlekar, som är fästa i vajrar under vattenytan längs hela sträckan. Tidtagningssystem placeras vid start- och mållinje vid tävling. Vid banor längre än 1000 meter kan rundningsmärken användas.
Vid träning och motionssammanhang kan förenklade banor eller tänkta sträckor användas istället för ett komplett system. I Sverige finns idag endast ett tiotal fullständiga tävlingsbanor, medan de flesta klubbar enbart tränar på enklare banor.
Illustration banor för kanot (sprint), exempel med 1000 m och 9 parallella banor. Andra varianter finns.
Exempel elit-anläggning som nyttjades vid OS i London 2012 (både kanot och rodd) - Dorney Lake Canoe (Foto: Doc Searls Flickr_20070915_lhr-iad-bos_011_CC BY-SA 2.0) - OBS! En bana behöver inte vara såhär omfattande.
Tävlingsbanor Jönköping, här i exempel med drakbåt, men även andra grenar kan använda samma banor.
Forspaddling (kanotslalom, kajakcross, m fl.)
Forspaddling, och grenarna kanotslalom, kajakcross samt andra varianter av forspaddling, utövas bäst i forsar klass II eller klass III (vilket indikerar mängden vatten per sekund). Du kan paddla i naturliga forsar eller i anlagda system i olika variationer.
Med hjälp av olika hinder som blockerar vattnets flöde skapas "fickor" längs forsen där du kan stanna upp eller paddla motströms. I kombination med olika fall, passager eller portar byggs en bana med varierande innehåll beroende på gren. I vissa fall finns även utrymme för att göra rollar, vändningar och annat.
För nybörjare är det lämpligt att börja i lugnare vatten, och exempelvis kanotslalom fungerar bra även på slätvatten och långsamma åar.
Banor för forspaddling
Till forspaddling behövs en sträcka längs med ett vattendrag som tar några minuter att paddla, och sedan en väg för att kunna gå tillbaka på land om det behövs. Vid starten högst upp behövs en lugn plats för sjösättning där båten inte glider iväg okontrollerat - särskild vid verksamhet för ungdomar och nybörjare.
I tävlingssammanhang kan starten bestå av ett hopp eller fall direkt ner i forsande vatten för att få en snabb start ut på banan. Internationella tävlingsbanor för forspaddling (Whitewater facilities) kan vara helt anlagda med gjutna forsar och hinder där vatten pumpas in i ett system och publiken kan följa åken på nära håll. Se även exempel från de olympiska arenorna från senaste åren, samt ett av de goda exempel som nämns längre ner på denna sida (Nyköpings Forspaddlare).
Exempel anlagd tävlingsanläggning för forspaddling. - Edited image. (Original by HowardMorland - Own work, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons)
Ungdomar sjösätter kanoter för forspaddling i naturlig fors (Foto: Linda Falk)
Bassänger, planer och konstgjorda vatten (kanotpolo, forspaddling, m fl.)
Kanotpolo spelas på planer ca 35 x 23 meter, (minst 90 cm djup), med två mål 1 x 1,5 meter hängande 2 meter över ytan på vardera sidan. Det kan spelas i både inomhusbassänger och inramade planer på öppet vatten utomhus.
Bassänger och konstgjorda vattensamlingar och forsar kan användas till paddling för att göra olika typer av rollar och specifika övningar som inte kräver lika mycket utrymme. Det finns också exempel på små speciella bassänger med starkt strömmande vatten som används för vinterträning eller tester.
Kanotpoloplan Luleå, sedd uppifrån. Ca 35 x 23 meter.
Stödjande ytor
Området
Hela området blir en del av anläggningen. Både byggnader, bryggor och öppna ytor samspelar. En vanlig träning kan gå från omklädningsrum, till samlingslokal, till förråd och till instruktioner på stranden och sedan ut på vattnet. Genom att skapa flera möjliga aktivitetsytor, kan fler grupper använda anläggningen samtidigt. En utomhusanläggning kan vara flexibel och behöver inte bokas på samma sätt som en inomhushall. Det underlättar för spontan aktivitet och individuella behov, och blir mindre exkluderande.
Illustration område för vattensporter. Flera byggnader, bryggor och ytor bildar tillsammans ett område som flexibelt kan användas för vattensportaktiviteter. (exempel från koncept för större multifunktionell anläggning)
Bryggor
Bryggan är en nyckelfaktor för anläggningens effektivitet när flera grupper ska ut på vattnet samtidigt och blir ofta en flaskhals. Den används för både sjösättning, förberedelser och coachning. Dimensioner och kvalitet bör avspegla anläggningens omsättning. En bred brygga och angöring gör att fler kan sjösätta parallellt.
Flytbrygga är starkt rekommenderat för vattensport eftersom det ger en konstant höjd över ytan oavsett tidvatten eller säsong. Bryggan fästs i botten med linor, samt ansluts till kaj med rörlig ramp. Flytbryggor är även lämpliga eftersom de är lättare att fästa där botten är djup eller ojämn.
Kombinera gärna olika typer av bryggor som möter olika behov i området, såsom både låga och höga kanter, långa och korta bryggor, med båtplatser och utan, osv.
Rekommendationer för bryggor:
- Skyddat läge från vågor och vind
- Flytbrygga
- Förankrad med linor/vajrar till botten
- Höjd 10-30 cm över vattenytan
- Minst 15 meter lång, gärna L/T-formad
- 3-6 meter bred
- Bra botten och djup vid bryggan
- Konstruktion och ytskikt helst av trä
- Stötdämpande/mjukare kanter
OBS! Bryggor för vattenidrott bör inte användas för badande eftersom det blir en säkerhetsrisk med personer i vattnet där båtar körs.
Illustration brygga för vattensport. Flytbrygga med vinkel, sjösättningsramp för motorbåt, personlift för tillgänglighet, låg höjd över vattenytan. För kanotverksamhet kan lämpligen de små yttre rampernas tas bort för rakare kanter.
Flytbrygga är starkt rekommenderat för vattensport eftersom det ger en konstant höjd över ytan oavsett tidvatten eller säsong. Bryggan fästs i botten med linor, samt ansluts till kaj med rörlig ramp. Flytbryggor är även lämpliga eftersom de är lättare att fästa där botten är djup eller ojämn.
Förråd
Förvaring av utrustning är ett grundläggande behov för vattensportanläggningar, oavsett om det handlar om föreningsverksamhet eller en plats för allmänhet och spontana besök. Långa kanoter, paddlar, våtdräkter och flytvästar behöver finnas på plats med närhet till vattnet. Detta är särskilt viktigt för att sänka trösklarna för ungdomar och nybörjare. Förrådet är inte heller bara förvaring, det är en plats för verksamhet också, där instruktioner, förberedelser och hantering av utrustning sker. Då är det viktigt att det är tryggt, flexibelt och lätt att använda.
Olika typer av förråd
- Flera små sjöbodar
- Halvöppna stora skärmtak
- Förråd som del av ett klubbhus
- Stora förråd likt hangarer
- Länga av mindre förråd
Skisser: olika varianter av förråd.
Förråd med kanoter och paddlar i öppna ställningar.
Förråd och torkrum för våtdräkter och torrdräkter.
Klubbhus
En samlingslokal, föreningslokal eller klubbhus är viktigt för kanotklubben eller tävlingen eftersom du alltid behöver en plats att kunna gå in och byta om, kanske värma dig, äta något eller ta del av information och möten.
Ibland går det bra att ha samlingar utomhus, men väder och vind är oberäkneligt och särskilt för barn- och ungdomsverksamhet är det viktigt att ha en lugn och trygg plats inomhus där alla får plats.
Att kunna samlas efteråt, äta något och analysera träningen, är också värdefullt för att bygga gemenskap, förtroende och kunskap kring idrotten.
Exempel planlösning litet klubbhus för vattensporter. Variant med multifunktionella omklädningsrum med vikväggar. Notera även altanen runt utsidan, men ingångar även direkt till omklädningsrum för att minska vatten och smuts som dras in i gemenskapslokalen.
Gym
Många kanotklubbar kompletterar sin verksamhet med ett gym där medlemmar kan träna under vintern och de dagar då vädret inte tillåter paddling. Det är också bra sätt att bygga relevant styrka och förebygga skador.
Gymmet finns ofta i en del av klubbhuset eller anslutande byggnad med uppvärmning. Det är viktigt att både golv och väggar är av rejäl konstruktion för att hålla de ofta tunga maskiner och vikter som behövs i ett gym och tåla tryck och stötar från dessa.
Paddlingsmaskiner och roddmaskiner är de vanligaste maskinerna i gymmet, men det finns också ofta utrymme för fria vikter och mattor på golvet för andra övningar.
Ett kanot-gym kan med fördel nyttjas av fler idrottare och föreningar i området genom samverkan och multifunktion. Exempelvis roddklubbar, kampsport eller andra konditionsidrotter.
Goda exempel
Norrvikens Sjösportcenter
I Sollentuna norr om Stockholm har en kanotklubb och en klubb för långfärdsskridsko, med hjälp av kommunen, byggt en anläggning för sjösport, med fokus på möjligheten att utöva fler idrotter och öppna upp för andra än bara föreningens medlemmar att nyttja platsen. Gräsytor och bryggor är öppna för offentligheten, och klubbhusets café har öppet för besökare på helger.
Förrådsutrymmen är stora och lätta att använda. De kan delas av i sektioner och användas av olika grupper från varsitt håll. Klubbhuset har avdelningar som kan öppnas eller hållas stängda beroende på verksamhetens behov. Bryggor med flera delar, trappor och ramper gör att du alltid kan hitta en plats som passar för individuella behov.
Konstruktioner i trä för både klubbhus, bryggor och förråd gör att material är luftigt och torkar lättare, samt att eventuella ändringar och tillägg över tid görs lättare.
Norrvikens Sjösportcenter, Sollentuna. Bryggor och klubbhus. Foto Anette Önerud / Arena Vattnet
Förråd, Norrvikens Sjösportcenter. Flera stora portar gör det lätt att komma åt alla kanoterna som förvaras på de öppna hyllorna.
Norrvikens Sjösportcenter situationsplan med byggnader och brygga. Illustration utifrån ritning Appell Arkitektkontor. Se även deras hemsida för fler bilder och beskrivning.
Nyköpings Forspaddlare / Nyköpingsån
I forsarna efter en gammal damm i Nyköpingsån har Forspaddlarna sin anläggning. Vattnet faller i en strid ström om ger stabila förutsättningar för vardaglig träning i alla säsonger.
Portar för kanotslalom hänger från vajrar som spänts över ån. Vissa portar hänger där forsen är starkare, och vissa där den är lättare och mer lämplig för ungdomar. En brygga i ett skyddat parti av ån fungerar som sjösättning och samlingspunkt innan du ger dig ut i forsen.
Längs vattnet sitter stora strålkastare som lyser upp banan även på höstens kvällar när det börjar bli mörkt. På så vis kan säsongen förlängas ända tills vattnet blir för kallt.
Klubbhuset vid vattnet har ordentliga uppvärmda omklädningsrum och förråd där våtdräkter, flytvästar och utrustning kan torka mellan passen.
Kanotslalom / forspaddling anläggning i Nyköpingsån, vid en gammal damm. Foto Anette Önerud/Arena Vattnet
Illustration kanotslalom, exempel Nyköpings Forspaddlare. Käppar hänger i vajrar längs med vattendraget. Brygga för att ta sig ut vid start. Strålkastare för att se på mörkare höstkvällar. Stig längs med vattnet för coacher och transport tillbaka efter åk.
Miljö och hållbarhet
Paddling och kanotsport är en på många sätt miljövänlig idrott med stark närhet till naturen och dess värden. Den går att utöva med små medel och är flexibel att anpassa efter lokala förutsättningar. Båtar och utrustning kan återanvändas under många år, och det är vanligt att kunna låna eller dela saker med andra.
Svenska Kanotförbundet driver ett aktivt miljöarbete som en del av sin verksamhet, och många kanotklubbar och utövare har miljö och hållbarhet i sin värdegrund.
En utmaning som finns är behovet av transporter och ibland långa resor med bil. Samt motorbåtar som säkerhet och för funktionärer i samband med tävlingar. Ett sätt att jobba med dessa frågor är att minska behovet av transporter, samt att ersätta fossila bränslen med batteridrivna elmotorer i båtarna.
Det finns också risker för spridning av skadliga smittoämnen och invasiva arter när kanoter flyttas från ett vatten till ett annat. Särskilt för sötvattenskällor som små insjöar och älvar med känsliga ekosystem. Därför är det viktigt att göra rent utrustning när de tas med till nya platser.
Fem sätt att designa för miljövänlig paddling:
- Tillhandahåll båtar och utrustning för utlåning och delning, så minskar behovet av att köpa nytt, och det blir enklare att åka kollektivt till träningen eller tävlingen när du slipper ta med dig stora tunga saker.
- Skapa infrastruktur för laddning av elmotorer till båtar
- Bygg väl tilltagna spolplatser för rengöring av båtar och utrustning så att smittoämnen, kemikalier och mikroplaster fångas upp i ett avlopp och inte hamnar i naturen.
- Ordna avfallshantering, återvinnings- och återbruksstationer på anläggningen där det är lätt att lämna både små och stora saker.
- Uppvärmning och isolering endast i nödvändiga lokaler, resten får stå utan värme, men gärna luftigt och ljust (då minskar driftskostnader och ökar flexibiliteten).
Tillgänglighet
Paddling passar bra för personer med funktionsnedsättning eftersom båtar och utrustning går lätt att anpassa och du kan göra mycket i en sittande position. Många föreningar och anläggningar har redan anpassningar som möjliggör för para-idrottare, som exempelvis räcken och handtag på bryggan, och små ramper vid bryggan som underlättar sjösättningen.
Lösningar som förenklar idrotten för personer med funktionsnedsättningar gör samtidigt att det blir enklare även för alla andra. Det finns många som gärna använder ett räcke eller en stabil ramp, även om de kanske skulle klara sig utan. Det ger ökad trygghet och minskar risken för skador.
Checklista för tillgänglig vattensportanläggning:
- Ramper istället för trappor eller höga kanter
- Särskild liten sjösättningsramp med räcke för stabil och enkel sjösättning (se foto)
- Hårdgjorda ytor där rullstolar kan ta sig fram hela vägen
- Bra friktion på ytor (tex halkskydd på bryggan)
- Personlift eller räcken för att lyfta utövare till och från båten
- Lugn ljudmiljö för samlingsplatser
- God belysning och kontrast både inne och ute
- Förvaringsplats för rullstol och andra hjälpmedel när utövare är på vattnet
Ramp med räcke, samt särskild anpassning av brygga med plats för att "parkera" kanoten och med hjälp av räcken ta sig upp och ner med stöd.
Att ha tillgång till idrotten och anläggningen kan också handla om vem som har den ekonomiska eller sociala möjligheten att delta. Exempelvis kan anläggningar som ligger långt utanför tätorten vara svåra att nå för den som inte har bil, vilket är vanligt när vattensporter hänvisas till strandnära ytor utanför detaljplanerat område, istället för att kunna etablera idrotten närmare bostadsbebyggelsen. För att göra vattenidrott tillgängligt för alla behöver den, precis som andra idrotter, finnas så pass nära att barn och ungdomar kan ta sig till träning och aktiviteter på egen hand.
Verksamhet som är tillgänglig - oavsett socioekonomiska förutsättningar - kräver att utrustningen alltid finns att låna på plats. Inget barn ska hamna utanför bara för att hen inte har möjlighet att köpa en egen båt, flytväst eller bräda. En tillgänglig anläggning behöver ha en bra lösning för att dela på gemensam utrustning, och kunna hyra ut på lång eller kort tid för den som behöver.
Generella anpassningar för tillgänglighet
Under avsnittet Drift och utveckling finns mer information om generella anpassningar för tillgänglighet kopplat till anläggningar och idrottsmiljöer: