Mångkamp

För att beskriva mångkampens behov och önskemål vad gäller anläggningar och idrottsmiljöer är det viktigt att förstå mångkampens bredd. Svenska Mångkampsförbundet (SMKF) ansvarar för fyra idrotter:

• Militär femkamp: En tävlingsform med militärt ursprung. Grenarna inkluderar skytte, hinderbana, hindersimning, handgranatskastning, samt terränglöpning.
• Modern femkamp: En olympisk sport där deltagarna tävlar i fäktning, simning, OCR-bana (Obstacle Course Racing – löpning kombinerad med hinder som kräver styrka, balans och uthållighet), samt en avslutande kombinationsgren bestående av löpning och skytte i växling.
• Orienteringsskytte: En civil mångkamp som kombinerar orientering med skytte.
• TREC: Technique de Randonnée Équestre de Compétition är mångkamp till häst med tre moment: orienteringsritt (POR), gångartstest (MA) samt hinderteknikbana (PTV)

Träning och föreningsverksamhet

Då modern femkamp och de övriga mångkampsidrotterna använder så många olika anläggningar sker träningen ofta på flera olika platser. För föreningar är det därför viktigt att kunna ta del av de olika anläggningstyper och idrottsmiljöer som används inom mångkampen.

Beskrivningen av mångkampens behov på denna sida utgår i första hand från tävlingens krav. Dessa behov är till stor del desamma vid träning. Skillnaden är att träningsverksamheten ofta kan bedrivas i mindre omfattning, och många gånger enbart är knuten till en specifik gren. För att möjliggöra bra träningsförhållanden för föreningar är det därför viktigt att anläggningar är tillgängliga, flexibla och kan användas även i delar av sin helhet (till exempel att endast använda en skjutbana eller ett terrängspår).

Mångkampsidrotterna bedrivs i olika miljöer, både inomhus och utomhus. Nedan ges en översikt av vilka typer av anläggningar används inom sporten.

Inomhusanläggningar

• Simhallar (25 eller 50 meters bassäng)
• Fäktsal eller gymnastikhall
• Friidrottshall eller större idrottshall

Utomhusanläggningar

• Skjutbanor utomhus för olika avstånd
• Hinderbanor utomhus
• Löparbanor och terrängspår
• Orienteringsmijö
• Ridbanor och terräng för TREC

Mångkamp utövas i en kombination av traditionella idrottsanläggningar och specialanpassade ytor. Vid tävling är det särskilt viktigt att olika anläggningstyper finns nära varandra. Till exempel att en orienteringsbana och en skjutbana finns inom gångavstånd, eller att simhall, hinderbana och löpspår samverkar i ett område (som vid ett militärt regemente eller idrottscenter). För träning är närhet mindre avgörande, men tillgång till de olika delarna är avgörande för att föreningar ska kunna bedriva en bra verksamhet.

Bilagor

Svenska Mångkampsförbundet har sammanställt anläggningar för skidskytte och orienteringsskytte, samt hinderbanor. Du hittar inventeringen under rubriken ”bilagor” härintill.

Militär femkamp

Kulfång: Vall eller anordning bakom måltavlor för att fånga upp projektiler vid skytte (kan vara jordvall, sand eller specialmaterial).

Hinderbana (500 meter): Standardiserad bana med upp till 20 hinder, t.ex. väggar (2–2,5 meter), diken, över/under-hinder, balansbom, rep- och nätklättring. Säkerhetsunderlag (sand/flis) och åtkomst för funktionärer krävs.

Hindersimning (50 meter): Genomförs i bassäng (25 eller 50 meter) med fyra mobila hinder, t.ex. flottör, undervattensbom, nät. Kräver jämnt vattendjup och livräddare på plats.

Handgranatskastning: Kastplan utomhus med markerade cirkelmål (15–30 meter) och längdkastsektor. Området ska vara avspärrat för säkerhet, attrapper används.

Terränglöpning: Slinga på 1–4 km i varierad terräng. Tydliga markeringar, röjning av farliga partier. Start och mål helst nära övriga grenar.

Modern femkamp

Fäktning: Fäktsal eller sporthall med 14 meter pister, elektroniskt registreringssystem och god belysning.

Simning (200 meter frisim): 25 eller 50 meters bassäng, markerade banor, startpallar, tidtagning. Ingen specialutrustning utöver vanlig simning.

OCR-bana (60–70 meter, 8 hinder): Kort hinderbana (60–70 meter) enligt modern femkamps regelverk, ofta uppbyggd av modulära hinder med säkerhetsmattor.

Skytte (10 meter, laser/luftpistol): Portabla skjutstationer, elektroniska måltavlor. Placeras intill löparbanan. Laser kräver inte kulfång, luftpistol gör det.

Löpning (4 x 800 meter, Laser-Run): Publikvänlig slinga på 800 meter. Skytte integrerat vid varje varv. Logistik kräver nära start/mål och skjutområde.

Orienteringsskytte

Punktorientering: Detaljerad terräng nära skjutbanan. Kartor i skala 1:5 000–1:10 000.

Fri orientering: Längre banor (6–8 km) i varierad terräng. Elektronisk stämpling. Banor ska återvända till skjutområdet.

Tävlingscentrum: Samlar start, mål, sekretariat, sjukvård, omklädning.

TREC

PTV (Parcours en Terrain Varié): TREC:s hinderteknikbana i terräng, med upp till 16 hinder som efterliknar naturliga situationer. 1–2 km med upp till 16 hinder (grind, bro, stockar, slalom, vattenhinder). Naturlig terräng eller enklare byggnationer.

POR (Parcours d’Orientation et de Régularité): TREC:s orienteringsritt över längre distanser i terräng. 25–35 km ridleder, kartor och kontrollstationer. Kräver samarbete med markägare.

MA (Maîtrise des Allures): Gångartstest inom TREC som mäter hästens förmåga till långsam skritt och snabb galopp. Rak bana (100–150 meter) på fast underlag. Mäter hästens långsamma skritt och snabba galopp.

I en idealisk militär femkampsarena finns alla moment nära varandra; en skjutbana i utkanten av området, en hinderbana byggd intill ett idrottsfält, en simhall i närheten, en kastplan på en angränsande yta, och terrängspår som utgår från området. Ofta används militära anläggningar (regementen) där mycket av denna infrastruktur finns. Men även privata och kommunala platser används.

Skjutning (gevär 200 meter)

Är i behov av en 200 meter skjutbana med markering för olika avstånd (för inskjutning och träning kan även kortare avstånd användas). Banan ska ha kulfång (t.ex. en hög jordvall bakom målen) som klarar höggevärskalibrar, och skjutplatser med liggande och knästående/stående stöd. Säkerhetsavstånd och skyddszoner är kritiska – området bakom målen måste vara obebott och fritt från aktivitet inom säkerhetsavståndet enligt polisens föreskrifter. Dessutom finns önskemål om bullervallar eller andra bullerdämpande åtgärder finnas för att minska ljudspridning.

Hinderbana 500 meter

En standardiserad militär hinderbana på 500 meter ska inrymma upp till 20 hinder. Hindren måste följa fastställda mått – exempelvis väggar (höga plank att klättra över, ca 2–2,5 meter), diken eller gropar att hoppa över, över-under-hinder (kombinationer där man först klättrar över ett hinder och direkt kryper under ett annat), balanshinder (balkar att balansera på), rep och nät för klättring, med mera. Banan utformas så att marken under hindren är säker (sand eller flis under klättringshinder, fria landningsytor utan sten) och att ett jämnt flöde kan upprätthållas utan köbildning vid hindren under tävling. Säkerhetspersonal bör ha åtkomst till hela bansträckningen vid träning och tävling.

Hindersimning (50 meter)

Genomförs i en 50 meter bassäng (kan även anpassas i 25 meter bassäng, men då vänder man i bassängen för att få in alla hinder). Fyra hinder placeras i vattnet, ofta flytande hinder som en flottör man måste klättra över, under-vatten-hinder (t.ex. en bom strax under vattenytan att dyka under), nät över vattnet att klättra under, etc. Dessa hinder är normalt mobila och sätts upp enbart vid träning/tävling. Bassängen bör ha en jämn vattendjup (djupdel) hela vägen så att hinder kan placeras, och säkerhetspersonal/livräddare måste finnas på plats.

Handgranatskastning

Är i behov av en kastplan utomhus, helst en öppen gräsyta eller grusplan. Där markeras kastsektorer och avståndslinjer. I militär femkamp ingår både precisionskast (mot markerade cirkelmål på olika avstånd) och längdkast. En utformning är att ha flera ringar (cirkelmål) på marken för precisionsmomentet (t.ex. 15 meter avstånd, 20 meter, 25 meter, 30 meter) samt en längdkastsektor fri från hinder för att mäta längdkast (där det längsta av tre kast räknas). Säkerhetsmässigt måste området vara avspärrat så att ingen kan komma in framför kastaren, och granatattrapperna (oftast gummi- eller plastattrapper) måste hanteras så att ingen träffskadas. Fångstnät kan användas runt målen för att underlätta insamling av kastade attrapper.

Terränglöpning

Behöver ett terrängspår. För tävling krävs en slinga på 1-4 km. Vanligen nyttjas skogs- och grusvägar, stigar och öppna fält. Banan bör märkas ut tydligt med snitslar eller markeringar vid tävling. Underlaget kan vara ojämnt med backar för att pröva uthålligheten, men farliga partier bör röjas (t.ex. ta bort stora rötter eller stenar som kan orsaka snubbling). Det är en fördel om start- och målområdet ligger i närheten av övriga grenar (t.ex. vid samma idrottsplats eller regementsområde).

En modern femkampstävling kan genomföras på spridda anläggningar (t.ex. simning i en simhall på morgonen, fäktning i en sporthall under dagen, OCR-löpning på en OCR-bana och Laser-Run på en lämplig utomhusbana. För träningscentra eller mångkampscentrum strävar man dock efter att samla så mycket som möjligt. En stor idrottsplats kan inrymma Laser-Run och fäktning (i angränsande hall), en närliggande OCR-bana och en simhall i närheten.

Fäktning

Är i behov av en fäktsal med flera fäktpister (banor). En standardtävling använder en 14 meter lång pist per match. Underlag ska vara plant och helst utrustat med metalliska mattor kopplade till elektroniska träffregistreringssystem. För träning kan en gymnastiksal med uppmätta banor fungera. Belysning är viktigt för god sikt. Om flera pister läggs parallellt behövs utrymme emellan för domare och säkerhet.

Simning (200 meter frisim)

Genomförs i simhall, vanligen 25 meters bassäng (8 längder) eller 50 meters bassäng (4 längder). Krav liknar vanliga simtävlingar – markerade banor, startpallar, tidtagningssystem. En modern femkampstävling kan ofta dela simhall med annan verksamhet, men bör reservera banor under tävlingen. Ingen specialutrustning utöver vanlig simtävling behövs, till skillnad från militär femkamps hindersim.

OCR-bana

Tävlingsbanan är 60–70 meter lång med åtta hinder. Banan kan läggas utomhus eller inomhus på ett plant, fast underlag (t.ex. sporthallsgolv eller löparbana). Löpyta och hinderplattformar sätts vanligen upp på ett stabilt ramverk 40–100 cm ovan mark, med plattformar (ca 200 x 300 cm) täckta av madrasser för säkra starter och landningar. Under varje hinder finns tjocka skyddsmattor (minst 20 cm tjocka) som täcker ytan under hindret och sträcker ut 1 meter runtom, samt tunnare mattor på landningsytorna för extra dämpning. Hindren (t.ex. Steps, Big Wheel, 1,5 meter-vägg, ringar, balansbom, med mera) följer UIPM:s officiella hinderkatalog.

Vid huvudtävlingar körs ofta två parallella banor head-to-head, med utrymme emellan för domare och säkerhet. God belysning är viktigt för god sikt (särskilt vid inomhustävlingar eller kvällstävlingar). Tävlingsutrustning inkluderar målbuzzer (en tryckknapp på sista hindret kopplad till horn/resultattavla) och elektronisk tidtagning; minst två tidtagare med stoppur används som backup. För träning räcker ofta en enklare hinderbana i exempelvis gymnastiksal eller utomhuspark med måttade hindersekvenser – modulära hinderstationer finns kommersiellt för att simulera tävlingshindren.

Skytte (laser/luftpistol 10 meter)

Modern femkamp har gått över till laserpistolskytte (tidigare luftpistol) i kombinationsmomentet. Anläggningen kan vara en tillfällig skjutstation utomhus eller inomhus. Vanligen upprättas en 10 meter skjutbana med elektroniska måltavlor som registrerar träffar. Detta sker i direkt anslutning till löparbanan (se nedan) för att växlingen löpning–skytte ska gå snabbt.

Behovet är en plan yta där man kan markera skjutplatser (t.ex. 5–10 st) med säkerhetsavstånd åt sidorna så att inga åskådare kommer nära linjen framför skytten. Laserbanor kräver inte kulfång, men om luftpistol används behövs kulfång (typ pellet catcher) och gärna en bakgrundsskärm för att stoppa felskott.

Löpning (kombinationsmoment 4 x 800 meter)

Behöver en slinga på 800 meter, oftast i terräng eller runt idrottsplaner. Slingan ska vara publikvänlig, så gärna ett varv runt stadion, park eller fält där åskådare kan se löparna flera gånger. Underlaget kan vara grus eller gräs; om asfalt används bör skorna anpassas. Markera banan tydligt med koner eller snitslar.

Vid kombinationsmomentet (även känt som Laser-Run) springer deltagarna 800 meter, skjuter 5 laserskott (tills de träffat målet 5 gånger eller max 50 sekunder), springer 800 meter igen, osv tills 4 x 800 meter är avklarade. Detta ställer krav på logistik. Skjutstationerna placeras bredvid banan, och ett varv mäts upp så att start/mål och skjutområde är nära varandra.

Orienteringsskytte kan ofta integreras i befintliga orienterings- och skytteområden. Exempelvis kan en skjutbana vid en skog användas, där skogen utgör orienteringsterrängen. Utmaningen är att ha lagom avstånd, vid tävling bör skjutbanan inte ligga för långt från orienteringsområdet för att undvika långa transportsträckor mitt i tävlingen. God samverkan krävs också med lokal orienteringsklubb för kartor och kontrollutsättning.

Skjutbana 50 meter

En skjutbana utomhus på 50 meter är central. Den ska ha ett antal skjutplatser (exempelvis 5–30 st) med liggande stöd (t.ex. skjutmatta eller underlag) och möjlighet för stående skytte. Måltavlorna är oftast precisionstavlor för kaliber .22 LR med tydliga träffzoner; fallmål eller elektroniska mål kan också användas vid modernare anläggningar. Säkerhetskraven är höga: kulfångsvallar bakom tavlorna, sidovallar eller skärmar om det finns risk för rikoschetter, och tydlig avspärrning runt området.

Banan bör godkännas enligt Polisens skjutbaneföreskrifter, och miljöprövning behöver göras för buller och bly (se miljöavsnitt). Ofta används skidskytteanläggningar som orienteringsskyttebanor men ibland används mobila kurvinenmål som sätts upp på tillfälliga anläggningar såsom i Rimbo.

Orienteringsbanor

Orienteringsskytte kan ofta integreras i befintliga orienterings- och skytteområden. Exempelvis kan en skjutbana vid en skog användas, där skogen utgör orienteringsterrängen. Utmaningen är att ha lagom avstånd – skjutbanan bör inte ligga för långt från orienteringsområdet för att undvika långa transportsträckor mitt i tävlingen. God samverkan önskas också med lokal orienteringsklubb för kartor och kontrollutsättning. Två typer av orienteringsmoment utgör önskemål om terrängen:

Punktorientering

Här behöver man ett kompakt område (gärna intill skjutbanan) där ett antal kontroller placeras mycket nära varandra på kartan (skala kan vara 1:5 000 eller 1:10 000 med förstorade kartutsnitt). Området ska ha detaljerad terräng – exempelvis en skogsdunge eller park med många tydliga punktdetaljer (stenar, höjder, sankmarker) där orienteraren måste markera exakt rätt punkt på kartan. Markägartillstånd krävs och markeringarna (små skärmar eller punkter) ska sättas ut i förväg.

Fri orientering

Här behövs en större skog eller terrängområde för en orienteringsbana liknande en vanlig orienteringstävling, typiskt 6–8 km lång beroende på klass. Terrängen bör vara varierad men inte farlig (undvik farliga stup eller trafikerade vägar). Kontroller markeras med orienteringsskärmar och elektroniska stämplingsenheter (SportIdent eller liknande) vid tävling.

Helst utformas banan så att den avslutas nära skjutbanan, eftersom i orienteringsskytte brukar skjutmoment och löpning kombineras (utövaren springer en orienteringsrunda, skjuter, springer igen osv.). Detta kräver logistikplanering så att banan passerar skjutområdet vid lämpliga tillfällen.

Tävlingscentrum

För orienteringsskyttet behövs ett område som fungerar som arena/centrum där start, mål och växling mellan moment sker. Helst ligger skjutbanan här, och orienteringsbanorna går ut och kommer tillbaka hit. Man behöver utrymme för resultatservice, första hjälpen, vätskekontroll för löparna och eventuella tält för sekretariat. Omklädningsmöjligheter och toaletter bör finnas i närheten (t.ex. en idrottsplats eller mobila omklädningsrum).

En idealisk TREC-tävling utgår från en ridanläggning i anslutning till skog/natur. Exempelvis kan en ridklubb fungera som tävlingscentrum (med parkering, stall, ridbana för hinderteknikbanan om den är kompakt, eller åtminstone start/mål för PTV, samt en väg i närheten för gångartstestet). Orienteringsmomentet POR går ut i en stor slinga i omgivningen och återvänder. Samarbeten med lokala ryttarföreningar och markägare är nyckeln. Eftersom TREC är flexibelt kan hinderbanan varieras utifrån terrängen – i skog och mark nyttjar man naturhinder, i en mer urban miljö kan man ställa upp tillfälliga hinder på fält.

Orienteringsritt (POR)

Kräver vidsträckta ridleder och stigar i skog och mark. För en tävlingsbana på ca 25–35 km (senior) behövs ett stort område, ofta över flera kvadratmil. Kartor måste tas fram särskilt för tävlingen, med inritad rutt, kontroller och idealtider för olika delsträckor. Anläggningsbehovet här handlar mest om tillstånd och infrastruktur: samarbete med markägare, tillgång till parkering för hästtransporter vid start/mål, och kanske någon bemannad vätskekontrollstation ute längs banan.

Terrängen bör vara varierad men inte farligt svår – hästarna måste kunna ta sig fram i skog, på små stigar, över vattendrag (broar eller vadarställen) etc. Ofta använder man befintliga ridleder eller skoterstigar. Underhåll kan behövas i form av röjning av sly och kontroll av att eventuella vägar är säkra (inga trasiga broar etc.).

Gångartstest (MA)

En rak sträcka på ca 100–150 meter behövs, helst plan och med tillräcklig bredd (t.ex. en grusväg, ridstig eller åkerkant). Den ska användas för att bedöma hästens gångarter: långsam skritt och snabb galopp. Sträckan bör vara avgränsad eller tydligt markerad med start- och mållinje. Underlaget får gärna vara fast (gräs eller grus) men inte halt. Ingen extra infrastruktur behövs mer än att funktionärer kan stå vid start och mål med tidtagarur.

Hinderteknikbana (PTV)

En hinderteknikbana är 1–2 km lång (upp till 5 km för högre svårighetsgrad)​ och innehåller upp till 16 hinder eller uppgifter som efterliknar naturliga situationer.

Anläggningen för detta kan vara ett öppet fält, betesmark eller en del av skogen där man iordningställer olika hinderstationer. Hinder kan här bestå av grind (öppna och stäng från hästryggen), bro (rida över en enkel träbro), låga hinder (hoppa över stockar, max ca 60–90 cm beroende på klass​), slalom mellan stolpar, ryggning (backa hästen genom en korridor av bommar), hoppa upp/ner för ett mindre terrängsteg, rida genom vatten (t.ex. genom en grund damm eller vattengrav), trappa (gå upp eller ner några steg), med mera.

För varje hinder behövs uppmärkning, ofta naturliga material eller enklare byggnationer. Säkerheten för häst och ryttare är viktig: inga hinder får ha vassa kanter eller risk att fastna. Markunderlaget bör ge bra fäste (gräs eller sand, inte lera vid regn).

Det ska finnas framridningsområde där ekipage kan värma upp före hinderbanan. Funktionärer placeras vid varje hinder för bedömning och säkerhet.

Övrigt för TREC

Då TREC involverar hästar behövs också hästspecifika faciliteter vid tävling. Detta avser bland annat uppstallning eller uppbindningsplatser, veterinärkontrollplats samt parkering för hästtrailers och följebilar. Ofta används en ridklubbs anläggning som bas, vilket ger tillgång till ridhus, ridbanor, klubbhus och vatten till hästarna.

Bilagor

I dokumentet ”Utformning av en TREC-anläggning” beskriver Svenska Mångkampsförbundet kraven och behoven för en TREC-anläggning. Beskrivningen hittar du under rubriken ”bilagor” härintill.

För att en idrottsanläggning för mångkamp ska fungera optimalt finns det inte bara önskemål samt krav om själva tävlingsytorna, utan också en rad stödjande ytor och funktioner. Dessa underlättar logistik, säkerhet och trivsel för utövare, funktionärer och publik.

Omklädningsrum

Det bör finnas omklädningsrum för damer och herrar separata, utrustade med duschar och toaletter. Helst även handikappanpassade omklädningsrum eller flexibla omklädningsrum för mixade grupper, då mångkamp lockar både civila och militära utövare i olika åldrar. Under tävlingar där många deltar kan tillfälliga lösningar som mobila omklädningsrum eller tält behövas om permanenta utrymmen inte räcker till.

Förrådsutrymmen

Mångkamp involverar mycket utrustning. Vapenförråd behövs för gevär, pistoler och ammunition – dessa ska vara godkända säkerhetsmässigt (larm, säker dörr, vapenställ). Materialförråd krävs för hinder (t.ex. lösa hinderdelar, koner, bommar), orienteringsutrustning (skärmar, stolpar), och övrigt sportmaterial. Även ridutrustning (t.ex. reservhinderstöd, markeringar) kan behöva förvaras. Förråden bör ligga i anslutning till respektive gren: nära skjutbanan för skytteutrustning, vid hinderbanan för hindermaterial, etc.

Administrations- och mötesutrymmen

Ett sekretariat är navet under tävling – ett rum eller en bod där tävlingsledningen kan ha datorer, kommunikationsradio och tidtagningsutrustning samlade. I anslutning kan finnas ett mötesrum eller samlingssal för lagledare och domare (briefing före tävling, genomgång av resultat).

Sociala ytor och publik

Anläggningen bör uppmuntra social samvaro och publiknärvaro. Kafeteria eller servering är uppskattat – antingen en fast klubbstuga med kök eller mobila matvagnar vid större arrangemang. Skuggade/under tak, ytor där atleter och åskådare kan vila mellan grenarna, och läktare eller ståplatser vid de mest publika grenarna (t.ex. ridbanan för modern femkamp, hinderbanans start/mål, skjutbanans publikområde som dock måste ligga bakom skyttarna för säkerheten).

Sanitets- och sjukvård

Förutom vanliga toaletter (inklusive handikapptoalett i vissa fall) är det viktigt att ha en första hjälpen-station eller sjukvårdstält bemannat under tävlingar, med utbildad personal och utrustning för akuta skador (skytte-, rid- eller löpskador). En plan för räddningsvägar bör finnas så ambulans kan nå fram om något händer på t.ex. hinderbanan eller i skogen.

Övrigt

Parkering för deltagare och publik, inklusive speciella platser för hästtransporter (vid TREC och modern femkamps ridmoment). Belysning på anläggningen kan behövas för träning kvällstid – skjutbanor kan behöva särskild belysning och skall bara användas i dagsljus eller med tillstånd kvällstid. Elektricitet och vatten dras till relevanta platser (t.ex. högtryckstvätt och vattenränna för hästar, el för tidtagning och högtalare på skjutbanan etc.). Sammanfattningsvis ska anläggningen fungera som ett helhetscenter där utövare kan byta om, träna, vila, äta och umgås på ett säkert sätt.

Militär femkamp: Hedens militära hinderbana, Helsingborg

Hedens hinderbana vid Hedens idrottsplats i Helsingborg är Sveriges första militära hinderbana utanför ett regementsområde. Banan omfattar cirka 20 hinder utplacerade över en 500-metersslinga, med typiska moment som kryphinder, balansbommar, hängövningar och klätterväggar. Anläggningen används för att träna och utvärdera utövarnas fysiska styrka, kondition, smidighet och koordination – egenskaper som är centrala inom både militär träning och idrottslig mångkamp. Hinderbanan på Heden är öppen för allmänheten från 1 maj till 30 september, med undantag för tre tekniskt krävande hinder som hålls låsta av säkerhetsskäl.

För att utnyttja hela banan (inklusive de låsta hindren) krävs licens, vilket förvärvas genom en särskild utbildning i hinderbaneteknik. Helsingborgs stad tillhandahåller bokning för grupper och individer med licens, i samarbete med friidrottsföreningen IS Göta som sköter licensutbildningen. Banan har även använts för tävlingar på hög nivå; bland annat arrangerades Svenska Mästerskapen i hinderbana här 2019 – en gren som ursprungligen ingick i militär femkamp men som numera även utövas som fristående tävlingsform inom civilsamhället.

Hedens militära hinderbana i Helsingborg är öppen för både civila och militära utövare under sommarhalvåret.

Para-orienteringsskytte (prova-på-initiativ)

Inom orienteringsskytte och orientering pågår ett samarbetsprojekt för att inkludera paraidrottare genom en ny hybridsport. Tillsammans har Stockholms Orienteringsförbund, Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Mångkampsförbundet (SMKF) och Försvarsmakten ordnat flera prova-på-aktiviteter där personer med funktionsnedsättning fått testa kombinationen av orientering och skytte. Exempelvis anordnades en prova-på-dag på Karlberg i Stockholm den 7 oktober 2021 med moment som orientering, lasergevärsskytte och labyrintorientering (maze) i bana. Ytterligare ett evenemang hölls den 9 december 2021 på “Beckis” (Beckomberga) i Stockholm, i samverkan mellan de regionala och nationella orienteringsförbunden. Under 2023 fortsatte satsningen med en sprintorientering för paraidrottare kallad Stadshussprinten (genomförd 28 maj 2023 i Stockholm) samt uppvisning av labyrintorientering på Olympiadagen den 16 september 2023 (i Avesta, arrangerat av Dalaportens OL).

Visionen med dessa initiativ är att skapa en para-hybrididrott med flera discipliner, som erbjuder både uthållighet, snabbhet, precision och teknisk skicklighet för utövaren. Upplägget bygger på att kombinera befintliga grenar, till exempel olika former av orientering (fri orientering, precisionsorientering m.fl.), elektroniskt skytte med sittande gevär/pistol, labyrintorientering inomhus/utomhus samt rullstolsanpassade teknikmoment som hinderbana eller slalom. Tanken är att dessa moment kan sättas samman till en mångkamp (exempelvis 3- eller 5-kamp) för paraidrottare, som kan genomföras på såväl utomhusarenor som inomhusbanor.

Målgruppen är bred – alla åldrar och typer av funktionsnedsättningar – och tröskeln ska vara låg för att kunna delta från första början. Även om det ännu inte finns någon fast anläggning för para-orienteringsskytte, visar dessa prova-på-projekt ett gott exempel på utveckling av mångkamp för paraidrottare och på samverkan mellan olika idrottsförbund för ökad inkludering.

Bilagor

Vad behövs för att öka tillgängligheten? Svenska Mångkampsförbundet har funderingar om hur ”prova-på” och testaktiviteter riktas mot para-idrottare inom orienteringsskytte, orientering och labyrintorientering. Se rubriken ”bilagor” härintill.

Generella tillgänglighetsanpassningar

Under avsnittet Drift och utveckling finns mer information om generella tillgänglighetsanpassningar kopplat till anläggningar och idrottsmiljöer:

Länk till Drift och utveckling - Tillgänglighet