%20Bildbyr%C3%A5n%20BB250725PH128.webp)
Orientering
Orientering bedrivs både i utomhus- och inomhusmiljö. Där det går att rita en karta och det är möjligt att lägga en bana, kan orientering arrangeras. Sporten är vanligast i naturmiljön såsom skog, fjäll, sjö/hav och strand men orientering bedrivs även i kulturmiljöer som parker, tätorter och stadskärnor eller i inomhusmiljöer som skolor och varuhus.
Tänk på att
Informationen ska läsas som en vägledning. Det är inte en komplett funktionsbeskrivning för nybyggnation. Kontakta förbundet för mer information.
Vår idrottsmiljö
Allmänt
En orienteringsbana består av ett antal kontroller markerade på en karta som ska besökas i en bestämd ordning. Deltagare kan välja mellan flera olika banor med anpassade svårighetsnivåer och längd. Varje aktivietstillfälle har nya banor och ofta nya områden.
Orientering bedrivs i fyra grenar:
- Orienteringslöpning (OL)
- På cykel (MTBO)
- På skidor (SkidO)
- Precisionsorientering (PreO).
Alla fyra grenar kan utövas som Paraiorientering (ParaO).
I dagsläget finns det ca 550 föreningar i hela Sverige. De flesta finns i södra Sverige och framför allt i storstadsregionerna. Varje förening har en eller flera kartor/skogar som de använder för sina träningar och arrangemang. I storstadsområden finns ofta ett kartsamarbete där man ritar kartor gemensamt och delar på användningen. Orienteringstävlingar och träningar ska planeras och genomförs med hänsyn till naturen, till markägare, jägare och andra friluftsutövare så att alla upplever orienteringen som en positiv verksamhet och som ett hållbart nyttjande av naturen.
%20Bildbyr%C3%A5n.webp)
Orienteringsförening, samling utanför klubbstugan. Kartor med banor. Foto Johanna Lundberg/Bildbyrån.
Säsonger
Förutsättningarna för att bedriva nybörjar- och ungdomsträningar på barmark varierar beroende på var i Sverige föreningen finns. Det kan variera från i början av mars till slutet av november längst i söder och i mitten på maj till slutet av september i de nordligaste delarna av landet. Träning för motion och elit bedrivs dock året runt i form av orienteringsbanor, löpning, skidåkning och styrketräning. Föreningarna använder oftast fler karterade områden i sin närmiljö för träningsarrangemang.
Inom Skidorientering är säsongen omvänd och kräver tillräckligt med snö för att dra ett rikt spår-nät i terrängen. Vanligtvis är skidorientering med tillförlitlig snösäsong endast möjligt i norra Sverige men förekommer även längre söderut.
Orientering som tävling och event
Grunden för orienteringsupplevelsen är självvald väg i okänd terräng. Därför arrangerar föreningarna ett stort antal öppna tävlingar runtom i landet för att andra föreningars utövare ska kunna komma dit och få uppleva en ny orienteringsbana. Det arrangeras varje år över 500 regionala, nationella eller internationella tävlingar. Arrangemangen varierar från en liten distriktstävling med ca 100 deltagare till större tävlingar som kan samla över 2000 deltagare.
Orientering har ingen fast anläggning och arrangeras nästan alltid på annans mark. Vid ett arrangemang behöver därför oftast kontakter tas med markägare och rättighetsinnehavare för att dels få tillstånd för de delar som går utöver allemansrätten och att säkerställa att det inte stör någon annan verksamhet som t.ex. pågående jakt.
Orientering är ett organiserat ideellt och icke kommersiellt utnyttjande av allemansrätten. Markägarens tillstånd krävs dock för fasta delar med mera intensivt markutnyttjande och anläggningar för starter, mål, toaletter, duschar och parkering. Vanligen samlas de flesta av funktionerna inom ett tävlingscentrum (arena) medan andra som starter och parkering ordnas i särskilda delområden.
Tillgång till mark och kartor
En grundförutsättning för orienteringssporten är mark och kartor att bedriva verksamheten på. I anslutning till tätorter och större städer finns det många friluftsreservat där klubbarna har sina regelbundna aktiviteter. Områdena är ofta skyddade från aktivt skogsbruk, bebyggelse och övrig infrastruktur. Orientering har ofta bedrivits i dessa områden under mycket lång tid utan att naturmiljön påverkats negativt, och orienteringsklubbar är vana vid att jobba aktivt med naturhänsyn och allemansrättens principer om att inte störa och inte förstöra.

Olika typer av kartor för orientering på skidor, till fots (skog & sprint), mountainbike och inomhus. Kartor ritas av särskilda kartritare och ägs av föreningar. Banor läggs och kartor trycks/skrivs ut inför varje tillfälle.
Bilagor
I högerspalten hittar du bilagor med fördjupning och anvisningar för banläggning och naturhänsyn. Mer information finns även på Svenska Orienteringsförbundets hemsida, via länken till information för arrangörer.
Begreppsdefinitioner
Karta: Terrängområde som ritats särskilt som orienteringskarta.
Kontroller: Kontrollskärm (orange och vit) som markerar terrängföremål (tex. sten eller bäck)
Stämplingsenhet: digital registrering vid kontrollen, för löparens unika tidtagningschip.
Bana: Kontroller som ska tas i en viss ordning, ritas som med streck och ringar på kartan.
Banläggning: Planering av de olika banorna och kontrollplacering. Med stor omsorg för att minimera påverkan på marken och djurliv.
Stråkbanläggning: Banor dras i parallella stråk med samma löpriktning för de tävlande. Djuren kan då gå undan till frizoner eller buffertzoner utan att möta nya löpare.
Förbjudna områden: Platser på kartan som deltagare ej ska använda. Tex. tomtmark, nysådda fält, frizoner för djuren och terräng med särskilt känslig vegetation.
Buffertzoner: Avstånd som lämnas mot väg, järnväg eller bebyggelse.
Naturhänsyn: Kontroller placeras inte i särskilt känsliga terrängavsnitt och man undviker ömtåliga naturtyper eller nya skogsplanteringar.
Aktivitetsytan
Område
Orientering saknar fasta idrottsanläggningar. Med ett karterat område som grund väljs ett delområde ut där banorna läggs och kontroller sätts ut. Varje banläggning blir därmed en unik aktivitetsyta som ordnas och anpassas. Tillsammans med målområde, startplatser och parkeringsytor utgör det orienteringens anläggning.
De flesta orienteringsföreningar har en klubbstuga som ligger i anslutning till ett skogsområde där klubbens träning mestadels bedrivs. Skogsområdet bör vara tillräcklig stort för att kunna skapa variation på träningsbanor i olika delområden. Beroende på terrängens utseende och variation så behövs minst 2-5 km2 yta på skogsområdet för att kunna genomföra meningsfull teknikträning. Området närmast klubbstugan, där det ofta är stigrikt, används mest till nybörjarverksamheten medans ungdoms-, motions- och träningsbanor använder områden längre ifrån klubbstugan med färre stigar och mer utmanande terräng.
Aktivitetsytan vid träning
Träningsarrangemang läggs i klubbens närmiljö. Oftast vid föreningens klubblokal men också på föreningens övriga kartområden. För nybörjarverksamhet och ungdomsträningar är det lämpligt om det är ett område med mycket stigar och övriga ledstänger i terrängen för att kunna anpassa svårighetsnivån. Det finns ofta där det i övrigt är ett rikt friluftsliv eller kulturpåverkad mark. Träningsarrangemang ställer inte så höga krav på målområde, starter och parkering. Oftast klarar man sig med mycket enkla anordningar som man kan ta med sig vid träningstillfället. Om inte en publik parkeringsplats används behöver kontakt med väghållare ske för att få tillstånd och se till att ingen störning sker.
Löpslingor och skidspår bidrar till att skapa en variation i träningen.
Med markägarens tillstånd kan fasta kontroller sättas ut under vissa längre perioder för att skapa motionstillfällen för allmänheten. Naturpasset och Hittaut är två sådana aktiviteter.
Ofta krävs det större områden där det bedrivs modernt skogsbruk än där marken är skyddad av ett reservat.

Arrangemang orienteringstävling - tillfällig arena på åkermark vid skog, med tält, snitsling, trailers, etc. (foto L. Rönnols)
Aktivitetsytan vid tävling
Fem förutsättningar för tävling och event i orientering:
- Uppdaterad karta (ca 2-5 km2)
- Yta för tillfällig arena (tex en åker eller fotbollsplan)
- Kontrollskärmar och stämplingsenheter (minst 50st)
- Eventuella tillstånd från markägare och lokala aktörer
- Logistik och mobil anläggning (tex. trailers, tält, skyltar, snitslar, hygienutrymmen, etc.)
Utomhus
Den vanligaste formen av tävlingsorientering sker utomhus i naturmiljö eller stads/parkmiljö. Områdets storlek beror mycket på den tävlingsform som arrangeras. Till exempel behövs mycket större terrängområde för att arrangera en långdistans än en medeldistans.
Banlängden kan variera mellan 2 och 15 km. Bara ett fåtal löpare kommer i kontakt med hela terrängområdet. Vid tävling indelas deltagarna i klasser efter kön och ålder där alla klasser har olika banor. Det finns också öppna banor med längd och svårighetsnivå som är tillgängliga för alla oavsett kön och ålder.
Orienteringssporten följer Naturvårdsverkets vägledning för arrangemang i naturen (se bilagor) men har också egna stydokument för till exempel vett och etikett i skogen, viltvänlig banläggning och naturhänsyn vid kontrollplacering. (se bilagor)
I stads och parkmiljö kan det finnas flera tillstånd som måste inhämtas. På offentlig plats inom detaljplanelagt område, till exempel på gata, väg, trottoar, torg, i park eller liknande där allmänheten har tillträde, krävs tillstånd från polisen för att arrangera. Det behövs även tillstånd av kommunen som markägare. På privat mark behövs tillstånd av markägaren. Det gäller till exempel bostadsrättsföreningar. Bedrivs en del av tävlingen på allmänna vägar så behövs tillstånd från Länsstyrelsen för ”tävling och uppvisning på väg”.

Exempel planeringsprocess av olika banor och stråk i skogen, samt frizoner för djur och natur. Banor läggs senare ungefär längs dessa linjer.
Inomhus
Det förekommer även orienteringsarrangemang inomhus, oftast i skolor med flera nivåer. Banläggningen bygger då mycket på komplexa banor i olika nivåer med trappor som länkar ihop kartbilderna som oftast är flera. Hinder och reglerade löpriktningar används för att göra banorna ännu mer komplexa.
Skidorientering (SkidO)
Skidorientering genomförs i ett nät av preparerade skidspår med varierande bredd och kvalitet, vilket kräver ett väl utbyggt och underhållet spårsystem. Spåren markeras på kartan med gröna linjer som visar snabbhet och framkomlighet. Utövarna använder skateskidor och kartställ, vilket innebär att spåren bör möjliggöra fristilsteknik även om många partier är smala.
Mountainbikeorientering (MTBO)
Mountainbikeorientering (MTBO) genomförs på ett nät av befintliga stigar och vägar där cyklister endast får färdas på markerade leder och kontroller placeras på lämpliga platser längs cykelbara stråk. Kartorna anpassas specifikt för MTBO och visar både stigbredd och cykelbarhet. Då grenen bygger på högt tempo och snabba vägvalsbeslut behöver lederna vara tydliga, trygga och väl underhållna.
Precisionsorientering (PreO)
I PreO är kartkunskapen i fokus. Banan går längs en tydlig stig eller väg med god framkomlighet. Kontrollstationer placeras med jämna mellanrum på en sträcka upp till 2 km. Vid varje kontroll finns max fem skärmar. Deltagaren ska avgöra vilken skärm som sitter rätt enligt kontrollringen på kartan. Alla deltar på samma villkor, oavsett kön, ålder och rörelseförmåga. Banans väg, samt arena och stödjande ytor ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättning.
%20Bildbyr%C3%A5n%20BB150130NJ065.webp)
Skidorientering (foto Nils Jakobsson/Bildbyrån)
Stödjande ytor
Klubbstuga
Klubbstugan fungerar ofta som ett nav för föreningen där den mesta träningsverksamheten utgår från.
De funktioner som är lämpliga att ha i eller vid en klubbstuga är:
- Omklädningsrum och duschar
- Samlings och möteslokal
- Köksutrymme
- Toaletter
- Utrymme för kontor och kartutskrift
- Förråd för utrustning (kontrollskärmar, skyltar, kartbackar, tält, plank, etc.)
- Upplyst och trygg parkering för cyklar och bilar.
Klubbstugan bidrar till att skapa en trygg miljö för nybörjar- och ungdomsverksamheten, ledare och klubbens äldre. Där kan man samlas före och efter aktiviteterna, fika och umgås.
Orientering är en bredd- och familjeidrott och det är inte ovanligt att se tre genarationer ur samma familj vid ett träningtillfälle.
Parkering
Om inte en publik parkeringsplats kan användas vid träning eller arrangemang behöver kontakt med väghållare eller markägare ske för att få tillstånd och se till att ingen störning sker.

Hjortgården - klubbstuga för Orienteringsklubben Skogshjortarna i Alingsås
Goda exempel
SOK Anebys klubbstuga
SOK Aneby i Småland är en förening med 600 medlemmar som bedriver orientering och skidor som huvudaktiviteter. 2009 färdigställde föreningen en klubbanläggning, Tallbacken i anslutning till samhället men med skogen och skidspåren alldeles i närheten.
Med både orientering och skidor i verksamheten delar sporterna på träningsansvaret, halva året var. Föreningen upplever det positivt med båda sporterna. Det gör det naturligt för många barn och ungdomar att vara aktiva året runt.
Byggnaden är i två plan med 175 kvadratmeter i övre plan och 220 kvadratmeter i nedre plan. Övre plan innehåller stor samlingslokal för upp till 70 sittande, kök, stor entré/hall, kontor och mindre sammanträdesrum och utealtan.
Nedre plan har två omklädesrum med dusch och bastu i båda. Tillgänglighetsanpassad toalett med egen dusch. Förråds/verkstad, varmgarage och kallgarage.

SOK Anebys klubbstuga - källarplan med förråd och omklädningsrum, och övervåning med gemensamhetsutrymmen, kök och möteslokal. Skogen börjar direkt bakom huset.
Sex punkter där SOK Anebys klubbanläggning är särskilt bra:
- Närheten till samhället (gångavstånd) och med F-9-skolans skolgård 30 meter från stugan.
- Kvällsmaten efter varje torsdagsträning, både under orienterings- och skidsäsongen. Samlingssalen, med 80 platser, fylls av barn, unga och föräldrar. En ovärderlig social gemenskap som bygger engagemang och kamratskap.
- Närheten till utmärkt tränings- och tävlingsterräng. Direkt från omklädningsrummet är du ute i en mycket attraktiv terräng
- Spårcentral vid husknuten med elljusspår och flera andra spår, bland annat konstsnöslinga vintertid och rullskidbana på sommaren. Allt beläget i ett naturreservat bildat 2022 (i samarbete med föreningen) med syfte ”att bevara och vårda tätortsnära skogsområde för att tillgodose allmänhetens behov av friluftsliv, naturupplevelser och motion.”
- Hyrs ut till andra föreningar och aktiviteter. Det betyder stor rörelse och att ”alla” känner till och känner sig hemma i Tallbacken
- Ett mycket nära samarbete med Aneby kommun är också betydelsefullt. Kommunen äger marken för klubbstugan och stor del av skogsområdet. Måndagsgruppen, ett dussintal pensionärer som träffas varje vecka, ansvarar bland mycket annat också för skötsel av naturreservatet och hjälper kommunen med vandringsleder med mera, vilket ger en del inkomster.

SOK Aneby klubbstuga - samlingslokal på övervåningen med litet café och möjlighet till gemenskap, möten och tex. utbildningar och teoripass.