Parasport

Idrottsmiljöerna för parasportens 11 idrotter är av skiftande karaktär. Idrotterna bedrivs i såväl inomhushallar som i skidbackar och på isytor.

För information om övriga paraidrotter, utöver de 11 som Parasportförbundet organiserar – se respektive specialidrottsförbund (ex Fäktförbundet när det gäller parafäktning o.s.v.).

Nedan beskrivs miljöerna och önskade förutsättningar, för de 11 idrotterna organiserade av Parasportförbundet, i övergripande termer. För dig som söker mer detaljerad information finns riktlinjer för tillgängliga anläggningar bifogade för nedladdning.

Klassificering: Ett system som används inom alla parasporter på tävlingsnivå. Det innebär att man delar in de aktiva i tävlingsklasser baserat på typ och grad av funktionsnedsättning för att skapa rättvisa tävlingsförhållanden.

Alpin skidåkning​

En idrott där personer med fysisk funktionsnedsättning tävlar i slalom, storslalom, super-G och störtlopp – precis som inom traditionell alpin skidåkning.

Stående, Sittande och Synskadeklass: De tre huvudkategorierna inom paraalpin skidåkning.

Ledarguide: En person som ledsagar synskadade åkare och kommunicerar via radio eller röst.

Sitski: En stol monterad på en eller två skidor för personer med nedsatt benfunktion.

Biski: En sits monterad på två skidor för personer med svårare funktionsnedsättning.

Outriggers: Kombination av stav och miniskida som används för att bromsa och styra.

Boccia​

Ett precisionsspel som påminner om boule men är anpassat för inomhusbruk och spelare med omfattande rörelsenedsättningar.

Ränna (ramp): Ett hjälpmedel som används av spelare som inte kan kasta bollen med hand eller fot.

Fotboll​

Parafotboll: Samlingsnamn för fotboll anpassad för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Parafotbollen delas in i tre grupper, spelare med rörelsenedsättning, spelare med synnedsättning och spelare med intellektuell funktionsnedsättning. I begreppet parafotboll ingår inte gruppen spelare med hörselnedsättning, då de administreras av Svenska Dövidrottsförbundet.

Goalball​

Lagsport för personer med synnedsättning där två lag med tre spelare vardera ska kasta en boll med ljud (bjällror inuti) in i motståndarens mål.

Taktila markeringar: Upphöjda linjer på planen som hjälper spelarna att orientera sig genom känseln i händer och fötter.

Innebandy​

Rullstolsinnebandy: Där utövaren använder sport- eller vardagsrullstolar.

Elinnebandy: Kräver elrullstol med viss maxhastighet (ofta 10 km/h).

Fast klubba (T-stick): Ett klubbliknande redskap som är fastmonterat på elrullstolen i el-innebandy.

Längdskidor/skidskytte​

Para-längdskidåkning: Gren där åkare med olika funktionsnedsättningar tävlar i längdskidåkning. Både klassisk stil och fristil förekommer.

Para-skidskytte: Gren där skidåkning kombineras med skytte. Anpassas för personer med synnedsättning eller rörelsenedsättning, ofta med hjälpmedel som ljudbaserade gevär och stöd vid skjutmoment.

Sitskälke: En stol monterad på ett par skidor, som används av sittande åkare. Drivs framåt med hjälp av armar och stavar.

Akustiskt sikte: Ett hjälpmedel där ljudets tonhöjd ändras beroende på hur nära målets mittpunkten siktet är.

Stabiliseringsstöd: Utrustning som hjälper åkare med nedsatt armfunktion att stabilisera geväret under skjutmomentet.

Mattcurling​

En version av iscurling som spelas med plaststenar på en matta inomhus.

Sten: En plastkloss med tre hjul på undersidan, som glider över mattan när den skjuts iväg.

Målområde (hus): Cirkelformad markering på mattans ena ände där poängen räknas beroende på stenarnas placering.

Utkärare/käpp: Ett hjälpmedel (likt en stödkäpp eller teleskoparm) som används för att skjuta stenen om spelaren inte kan böja sig eller använda handen.

Paraishockey​

En lagidrott på is för spelare med rörelsenedsättning. Spelare sitter i en kälke och använder två klubbor både för att slå pucken och för att förflytta sig.

Kälke: En sits monterad på två smala skenor, där spelaren sitter fastspänd med bälte. Kälken har låg tyngdpunkt för balans och rörlighet.

Rullstolsrugby​

En lagidrott för personer med funktionsnedsättning i armar, händer, ben eller bål.

Sportstol: En särskilt anpassad rugbyrullstol med förstärkningar och stötfångare som tål fysisk kontakt.

Showdown​

En snabb racketsport för personer med synnedsättning, spelas på en bordsyta med sarg där två spelare försöker slå en ljudande boll in i motståndarens mål.

Sportskytte

Idrott där personer med funktionsnedsättning tävlar i luftgevärs- eller luftpistolsskytte på 10 meter (och ibland andra distanser), stående, sittande eller liggande, beroende på klassificering.

Luftgevär / Luftpistol: Vapen som används inom sportskytte, vanligtvis i kalibern 4.5 mm (.177). Drivs med luft eller CO₂.

Stabiliseringsstöd: Se skidskytte.

Akustiskt sikte: Se skidskytte.

Skyttestol / Skyttestativ: Särskilt anpassade stolar för sittande skyttar. Måste följa regler vad gäller höjd och utformning.

Fullträffsäkrad: Golv, tak och väggar är byggda med material av den tjocklek som förhindrar att en projektil för aktuell kaliber från gevär/pistol inte tränger igenom.

Goalball​

• Planstorlek: 18 x 9 meter (samma som en volleybollplan).
• Mål: Målburar täcker hela kortsidan, alltså 9 meter breda och 1,3 meter höga.
• Markeringar: Alla linjer är taktila, vanligtvis uppbyggda med tejp ovanpå snören eller remsor som känns med händer och fötter.
• Underlag: Slätt sporthallsgolv – ofta parkett eller plast. Det ska vara jämnt för att inte påverka bollens rörelse.
• Belysning: Ofta dämpad eftersom spelarna inte behöver synförmåga, men viktig för domare och publik.

Alpin skidåkning​

• Underlag: Naturlig snö eller konstsnö.
• Backens bredd: Ofta 30–60 meter, men kan variera beroende på disciplin.
• Höjdskillnad:
  • Slalom: ca 120–220 meter för damer, 140–260 meter för herrar.
  • Storslalom, Super-G och störtlopp: större höjdskillnad, kan vara upp till flera hundra meter.
• Banlängd: Varierar kraftigt beroende på gren, från ca 400 meter (slalom) till över 2 km (störtlopp).
• Portar: Samma portar används, men placeringen kan anpassas för säkerhet och klass

Boccia​

• Planstorlek: En bocciaplan är 12,5 meter lång och 6 meter bred. Planen är rektangulär och indelad i kastzoner för varje spelare.
• Golv: Underlaget ska vara hårt och plant, helst sportgolv med låg friktion för att kloten ska rulla korrekt. Golvet får inte luta eller vara ojämnt.
• Markeringar: Planen är markerad med tydliga linjer (vanligtvis tejpade), som definierar kastzoner och målområde
• God belysning
• Underlag: Utomhusboccia spelas oftast på en konstgräsplan eller en fint klippt gräsmatta.

Fotboll​

Aktivitetsytan anpassas utifrån deltagarnas behov och vilken gren inom parafotboll men bygger ofta på tradtionell fotbollsyta.

Underlag och planstorlek

• Underlag: Vanligtvis konstgräs eller naturgräs. För 5-a-side fotboll används ofta inomhushallar med hårt golv eller konstgräs.
• Planstorlek:
  • 5-a-side (synnedsättning): Planstorleken är 40 x 20 meter. Längs långsidorna kan lagen spela med en sarg som är 1,2 meter hög för att hålla bollen i spel. 5-a-side spelas med fyra utespelare och en målvakt. Målburarna är mindre än i traditionell fotboll: cirka 3 x 2 meter i 5-a-side
  • Framefotboll (rörelsenedsättning): Planstorleken är 40 x 20 meter och omringas av en sarg. Vanligtvis spelar lagen 5 mot 5, men det kan anpassas utifrån spelarnas ålder, erfarenhet och nivå.
  • CP-fotboll (rörelsenedsättning): Spelplanen är vanligtvis ca 70 x 50 meter. Vanliga 11-manna mål (7,32 meter breda och 2,44 meter höga).
  • Fotboll för personer med intellektuell funktionsnedsättning: Fullstor plan enligt FIFA-standard. Spelformerna kan vara från 3 mot 3 till 11 mot 11, men den vanligaste spelformen idag är 7 mot 7. Beroende på spelform anpassas matchlängden, planstorleken och storleken på målen.

Innebandy​

Innebandy

• Spelas inomhus i en sporthall med ett plant, halkfritt golv (t.ex. plastgolv eller parkett).
• Planstorlek: Standard är ca 20 x 40 meter, med möjlighet att anpassa för åldersgrupp eller funktionsnivå.
• Spelas alltid med omslutande sarg (50 cm hög) som håller bollen i spel.
• Målstorlek: 160 x 115 cm (samma som i traditionell innebandy).

Elinnebandy

• Elinnebandymålen ska vara 3 meter breda, 40 cm djupa och 20 cm höga (invändiga mått).
• Elinnebandyplanen är 14 x 20 meter med avrundade hörn. Planen omges av sarger som ska vara mellan 10–30 cm höga.
• Elinnebandy spelas normalt uppdelat i två halvlekar mellan 10–15 minuter med paus. Men tiden kan variera beroende på nivå och turnering.

Längdskidor/skidskytte​

Spårsystem / bana

• Längdskidor:
  • Spåren prepareras med maskin och består ofta av klassiska skidspår och fri stil-spår.
  • Banan ska vara tillräckligt bred för att möjliggöra omkörning, särskilt viktigt för sittande åkare.
• Skidskytte:
  • Skidspår kombineras med skjutstation, oftast placerad i arenan eller i anslutning till banan.

Skjutstation (för skidskytte)

• Åkare med synnedsättning använder ljudstyrt sikte (akustiskt system) som styrs av tonhöjd för att lokalisera måltavlan.
• Sittande åkare använder stativ för att stabilisera geväret.
• Skjutvallens utformning är anpassad för rullstol/sitski, med tillräckligt med utrymme mellan skjutplatser.

Underlag och terräng

• Snön ska vara väl packad och fri från ojämnheter.
• Start- och målområden ska ha plats för assistenter, teknikstöd och säker av/påstigning i sitski.
  

Mattcurling​

Spelytan är på en matta inomhus

• Längd: ca 8–10 meter
• Bredd: ca 2 meter
• Material: Specialmatta eller filtmatta som ger lagom friktion.
• Underlag: Platt, hårt golv (t.ex. i gymnastiksal, aula eller föreningslokal).
• Målområde: Ett tryckt "hus" i ena änden av mattan där stenarna ska landa.
• Platsbehov: Kan anpassas efter lokal – även små utrymmen kan rymma mattcurling.
• Förvaringsutrymme: Mattan ska kunna rullas ihop och förvaras enkelt, vilket möjliggör flexibel användning i olika miljöer.

Paraishockey​

• Isrinkens mått: 60 x 30 meter (internationell standard, som för ishockey).
• Underlag: Is, väl underhållen för låg friktion och jämnhet.
• Sarger och målburar: Samma som i traditionell ishockey, men sargen behöver vara fri från hinder för kälkarna.
• Avbytarbås: Anpassade med ramp eller nedsänkta områden för kälkar att enkelt ta sig in och ut.
• Tillgång till isen: Ramper eller hissar från omklädningsrum till isyta krävs.

Rullstolsrugby​

• Planstorlek: 28 x 15 meter (samma som en basketplan).
• Underlag: Slätt sportgolv, helst med låg friktion och hög hållfasthet för att klara belastningen från intensiva rullstolsrörelser.
• Målområde: Varje kortsida har ett 8 meter brett målområde.
• Planmarkeringar: Liknar basketplan, men med extra målzoner och 40-sekunders skottklocka.
• Takhöjd: Minst 7 meter fri takhöjd rekommenderas, helst högre i hallar avsedda för tävling på elitnivå.

Showdown​

• Spelbordsstorlek
• Längd: 3,66 meter
• Bredd: 1,22 meter
• Höjd: cirka 78 cm
• Bordets utformning
• Försett med sarger längs alla kanter.
• Ett mittnät i form av en vertikal skärm där bollen ska passera under.
• Mål är inbyggda i sargen vid kortsidorna.
• Spelyta
• Runt bordet krävs minst 1 meter fritt utrymme på varje sida.
• Underlaget bör vara halkfritt och slätt.
• Miljön
• Tyst, med ljudabsorberande väggar för att spelarna ska kunna uppfatta bollens ljud
• Belysning inte avgörande för spelet, men behövs för funktionärer.

Sportskytte

Inomhusbana eller utomhusbana

Sportskytte inom parasport kan bedrivas både inomhus och utomhus, beroende på gren (t.ex. luftgevär, korthåll eller pistol). Inomhus används ofta 10-metersbanor för luftvapen.

Skjutplatser / skytteställningar

• För skyttar i rullstol eller med nedsatt balans finns anpassade skjutbord eller stöd som gör det möjligt att skjuta sittande.
• Skyttarna kan använda egna stolar eller rullstolar.
• Skjutplatserna har plant, halkfritt underlag och är fria från hinder.

Avstånd och banor

• Typiska skjutavstånd är 10, 25 eller 50 meter, beroende på gren.
• Banorna är raka och tydligt markerade mellan skytt och måltavla.
• Varje bana är separerad med skärmar eller säkerhetsavstånd.

Måltavlor och träffanalys

• Elektroniska måltavlor används ofta, vilket gör det lättare att följa resultat – särskilt viktigt för skyttar med synnedsättning.
• Vid behov används ljudåterkoppling (ljudmål) som hjälper skyttar med synnedsättning att sikta via ljudsignaler.

Säkerhetszoner

• Området är strikt reglerat med säkerhetszoner, kulfång och tydlig avgränsning mot åskådare.
• Säkerhetsföreskrifter är anpassade efter målgruppen, med tydlig instruktion och visuell samt auditiv information.

Tillgänglig parkeringsplats

Parkeringsplats med större bredd, avsedd för personer som till exempel använder rullstol och som innehar ett personligt utfärdat parkeringstillstånd.

Tillgängliga omklädningsrum

Rymliga med breda dörrar, plats för rullstolar och lyftanordningar vid behov.

Anpassade toaletter och duschar

Med stödhandtag, duschstolar och tillräcklig vändradie.

Förvaringsytor

Utrymme för parasportutrustning som exempelvis sportrullstolar, goalballmål, elinnebandystolar etc.

Funktionella transportytor

Breda korridorer, automatiska dörröppnare, ledstråk, taktila skyltar med bildstöd, halkfria golv och jämna övergångar utan trösklar.

Personalutrymmen

Anpassade arbetsytor för ledare, coacher och assistenter.

Publikytor

Tillgängliga läktare och mötesplatser för anhöriga och publik.

Beckomberga sim-och idrottshall, Stockholm

Nedan visas en film som lyfter fram god tillgänglighet på en idrottsanläggning.

När det gäller tillgänglighet för parasportens målgrupper är syftet är att skapa en helhetsmiljö där alla moment – från parkering till spelytan – fungerar för personer med olika funktionsnedsättningar. De individuella behoven och kraven på tillgänglighet ser väldigt olika ut, exempelvis beroende på typ av funktionsnedsättning och vilken aktivitet som ska utövas.

För att en idrottsanläggning ska vara fullt tillgänglig och användbar för parasport krävs mer än bara anpassade idrottsytor. Även ett kunnigt bemötande spelar en avgörande roll för att skapa en inkluderande miljö. Viktigt är även att personalen på anläggningen har god kännedom om vilka tillgänglighetsanpassningar som finns och kan vägleda både aktiva och besökare, så att alla känner sig trygga och kan planera sitt besök på bästa sätt.

Utgångspunkter för tillgängliga idrottsanläggningar

• Satsa på universella lösningar som fungerar för alla.
• Ta hänsyn till olika behov vid rörelse-, syn- och intellektuell funktionsnedsättning.
  
• Tänk utifrån anläggningens alla målgrupper: aktiva, tränare, anhöriga och åskådare.
• Beskriv anläggningens tillgänglighet tydligt på webben, gärna med bilder eller film.
• Utbilda personal och nyckelpersoner i tillgänglighet och bemötande.
• Integrera tillgänglighet i säkerhets- och brandskyddsplanering.

För mer information om tillgängliga idrottslokaler, se bifogad bilaga.

Generella anpassningar för tillgänglighet

Under avsnittet Drift och utveckling finns mer information om generella anpassningar för tillgänglighet kopplat till anläggningar och idrottsmiljöer:

Länk till Drift och utveckling - Tillgänglighet