Ridsport

En idrottsanläggning för ridsport rymmer många olika verksamheter. En bra anläggning är grunden för en väl fungerande verksamhet där hästar och människor trivs i en säker miljö, anpassad efter dagens villkor för arbete och djurskydd.

Svenska Ridsportförbundet omfattar drygt 800 föreningar varav ca hälften driver ridskola, för alla åldrar. Ridning utförs på ridbanor, i ridhus eller utomhus, men även i skog och mark. Det bedrivs också tränings- och tävlingsverksamhet i tio olika tävlingsgrenar, från lokal till internationell nivå.

Ridskole-, tävlings- och träningsverksamhet bedrivs på anläggningar som förutom ridbanor också omfattar stall och hagar. Utöver förutsättningar för idrotten måste föreningen rätta sig efter lagar och regler som gäller hästar och hästhållning. Ridskolor har även anställd personal vilket medför ett arbetsgivaransvar.

Många ridskolor har även stall för privatryttare med egna hästar som rider för motion, träning och tävling. Privatryttarna är en viktig resurs som exempelvis ideella funktionärer vid tävlingar och även som förebilder för yngre ridskoleryttare.

Driften av anläggningar varierar, allt från föreningar som äger sin anläggning eller hyr av kommunen till privatägda anläggningar. Det finns även föreningar som är enbart inriktade på tävling, där ingen eller begränsad verksamhet bedrivs utöver vid tävlingstillfällen.

Ridbana: Inhägnad bana för ridning, kan vara utomhus eller inomhus med olika typer av underlag.

Ridhus: Inomhus, förutom en manege/ridbana finns ofta cafeteria, toaletter, omklädningsrum m.m.

Stall: Där hästarna står för hantering, utfodring och vila.

Hagar: Inhägnade grus- eller gräsområden där hästar släpps ut dagtid.

Ridskoleelev: Rider på ridskolans hästar på lektion.

Ridlärare: Utbildad idrottsledare som är oftast är anställd.

Ridskolechef: Anställd person som ansvarar för verksamheten.

Ridlektion: Flera ridskoleelever som rider tillsammans för en ridlärare

Privatryttare: Har egen häst och kan delta i ridlektion eller särskild träning, eller rida själv på särskilt avsatta ytor och/eller tider.

För ridsporten räknas såväl ridbanor som stall till aktivitetsytan. En ridlektion börjar när deltagaren kliver innanför stalldörren för att möta och att göra i ordning hästen inför lektionen.

Standardmått för anlagda ridbanor är ofta 20x40 eller 20x60 meter, men större banor förekommer. För utomhusbanor krävs ett staket runt hela banan. Underlag på ridbanor kan variera, numera är fiberunderlag vanliga men det finns också sand- och gräsbanor.

Säkerhet är centralt i en verksamhet med djur. Väl tilltagna utrymmen kring banan krävs för att det ska vara säkert att leda hästar fram och tillbaka och för medföljande personer, exempelvis föräldrar. Gott om utrymme behövs även för att undvika att hästar möter människor eller andra hästar i trånga passager mellan exempelvis stall och ridhus. Det behöver också finnas gott om plats överallt där hästar vistas, som kring stall och hagar.

Om strömavbrott sker under pågående verksamhet är det viktigt att på ett säkert sätt kunna avsluta aktiviteten och att ta ekipagen in i stallet. Därför är det viktigt att det finns en säkerhetsbelysning som slår på omedelbart vid strömavbrott. Lämpligt är att minst fem procent av det ursprungliga antalet lux finns kvar, dock lägst 15 lux, samt att den håller i minst 20 min. Detsamma gäller även i stallet och väg till och från ridbanan.

Förvaringsutrymmen

Verksamhet med hästar bedrivs på heltid vilket ställer krav på utrymme och miljö för både hästar och människor. Förutom stall och ridbanor behövs utrymmen för hästutrustning, foderförvaring, maskiner (traktor) och gödselhantering.

Serviceutrymmen inomhus

För ridelever och personal behöver det finnas uppvärmda utrymmen som cafeteria, toaletter och omklädningsrum.

Personalutrymmen

Personalen behöver också personalrum och kontor.

Parkering och elplatser

Ridsportsanläggningar ligger ofta avsides och det behövs parkering, inte alltför långt från stall och ridhus samtidigt som det måste vara säkert för hästar och människor att vistas där. För att bedriva tävlingsverksamhet behöver parkeringen ha gott om plats för hästtransporter och hästbussar. Vid större tävlingar behövs även elplatser för hästbussar med boendedel.

Hagar

Hästar behöver daglig utevistelse och det finns också regler på att hästar ska vistas utomhus viss del av dygnet, så tillräckligt många och stora hagar måste finnas, varav åtminstone en del av dem ska vara dränerade. Här gäller särskilda regler för avrinning och näringsläckage.

Teorisal

Förutom praktisk ridning behöver eleverna lära sig hur man sköter om hästar, vad hästarna behöver för att må bra och teoretisk ridlära, så tillgång till en teorisal är ett stort plus.

En bra anläggning är grunden i en ridsportverksamhet där hästar och människor trivs i en säker miljö, anpassad efter dagens villkor för arbete och djurskydd. För att kunna erbjuda ridsport till kommunens invånare är det viktigt att kommunens beslutsfattare och ideella ridsportföreningar samarbetar kring bra och långsiktiga lösningar.

Två föreningar som utvecklas genom gott samarbete med kommunen. Läs mer under respektive länk i länklistan.

Burlövs kommun satsar på ridsporten

Burlövs Ryttarförening (BURF) hade ekonomiska bekymmer. Då tog kommunen över ägandet och driften av anläggningen, vilket säkrade föreningens överlevnad och blev startskottet på ett blomstrande samarbete.

Samarbete med sikte på kvalitetsmärkning

Haparanda ryttare var en liten förening med en ännu mindre ridskola, helt och hållet i händerna på ideella krafter. För fyra år sedan ingick föreningen ett avtal med kommunen som tog över driften och driftskostnaden av hela anläggningen.

För oss betyder hållbar utveckling att vi såväl som vår verksamhet utvecklas på ett sätt som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina. Därför ska hållbarhet genomsyra allt vi gör och ta hänsyn till människan, hästen och planeten.

Svenska Ridsportförbundets centrala organisation och förbundskansliet i Strömsholm blev 2022, som första svenska idrottsförbund, miljöcertifierade. Men det är framförallt i våra fantastiska föreningar som utvecklingen av ridsporten sker, i enlighet med vår verksamhetsidé; ”I kraft av ideella föreningar utvecklar vi ridsport med kvalitet, för alla – hela livet.”

Det behöver inte vara svårt eller krångligt att vara klimatsmart. På vår hemsida kan du läsa mer om vårt hållbarhetsarbete, få tips om stallmiljö, foder och hagar samt vad ni kan tänka på vid tävlingsarrangemang.

Läs mer om vårt hållbarhetsarbete under länken Klimatsmart ridsport i länklistan till höger.

Säkerhet är centralt i en verksamhet med djur. Gott om utrymme behövs för att undvika att hästar möter människor eller andra hästar i trånga passager mellan exempelvis stall och ridhus. Det behöver också finnas gott om plats där hästar vistas, som kring stall och hagar.

Många ridskolor bedriver en omfattande verksamhet för deltagare med såväl fysiska som kognitiva funktionshinder vilket ställer krav på tillgänglighet, inte bara i samband med ridningen utan även när det gäller parkering, toaletter, cafeteria m.m. Tydliga skyltar underlättar för alla att hitta på anläggningen.

Ridverksamhet kräver stora ytor och även om det är en fördel att det inte är alltför långt till tätort ligger ändå många anläggningar mer eller mindre avsides. Regelbundna bussförbindelser och säkra cykelvägar är önskvärda, särskilt för ungdomar.

Generella anpassningar för tillgänglighet

Under avsnittet Drift och utveckling finns mer information om generella anpassningar för tillgänglighet kopplat till anläggningar och idrottsmiljöer:

Länk till Drift och utveckling - Tillgänglighet