Segling
Grunden för varje seglingsanläggning är att ha direkt närhet till seglingsbart vatten, med en brygga och sjösättningsramp att ta sig ut. På land behövs förråd uppställningsytor och ett klubbhus med möjlighet att byta om och värma sig efteråt. Dessutom behöver du en båt eller ett redskap för att segla - själva kärnan i vår idrott och vår anläggning.
Tänk på att
Informationen ska läsas som en vägledning. Det är inte en komplett funktionsbeskrivning för nybyggnation. Kontakta förbundet för mer information.
Vår idrottsmiljö
Segelklubbar ligger direkt vid havet eller sjön, med bryggor, sjöbodar, klubbhus och stora ytor utomhus för uppställning av båtar eller för aktiviteter. Anläggningarna ägs (eller arrenderas) och drivs ofta av föreningarna själva, och används till såväl sommarläger och träning, som tävling och event.
Seglarskolor introducerar tusentals ungdomar till vattenidrott och båtliv varje sommar och många får en livslång relation till seglingen. Som ungdom och nybörjare är det ofta den lilla segeljollen du börjar med, sedan finns ett brett spann av större båtar med olika egenskaper att fortsätta med. Många vuxna seglare deltar i besättningar på större båtar, och många seglar även med vänner och familj på fritiden.
Segling är lika mycket en motionsform och livsstil som det är en tävlingsidrott. Anläggningarna för segling är platser där du kan vistas i flera timmar för att både idrotta, umgås och fixa med redskapet. Att vara där kallas ofta för att ”vara på klubben” – det är inte bara träning, det är en helhet med förberedelser, segling och ofta en måltid efteråt.
Varianter av segelklubbar
Anläggningen anpassas till vilken typ av båtar/brädor och redskap som används i verksamheten. Även den geografiska platsens förutsättningar spelar in i utformningen av idrottsmiljön och vilken seglingsverksamhet som är möjlig. En klubb direkt vid havet behöver exempelvis en pir eller vågbrytare som skyddar för svall, medan en annan plats i en skyddad vik kan klara sig utan.
En vanlig variant av segelklubb är en kombination av ungdomsverksamhet med mindre jollar ihop med vuxenverksamhet som använder större kölbåtar som ligger vid bryggplatser. Aktiviteterna är gränsöverskridande med blandade åldrar och kunskapsnivåer. Du är inte begränsad till en viss sak utan det är vanligt att ungdomar blandas med vuxna i kölbåtarna, och att vuxna fortsätter segla jolle hela livet.
Jolleverksamhet behöver flera lättanvända sjösättningsramper eftersom jollarna ska ner och upp ur vattnet varje gång. Medan kölbåtsverksamhet i stället behöver bryggor att ligga vid, och en kran eller större sjösättningsramp för att flyttas på våren och hösten.
Ungdomar på seglarskola tar upp en båt från vattnet med hjälp av sjösättningsramp och vagn.
Säsonger, väder och vind
Säsongen börjar när temperaturerna tillåter, vilket ofta är i april, men varierar mellan norra och södra delen av landet. De flesta klubbar tar sedan upp båtarna för säsongen i början på oktober. Under vintern är det i regel stängt, men vissa utövare tar chansen att fixa med sina redskap och köra styrketräning som komplement.
En anläggning för segling behöver ligga direkt vid ett seglingsbart vatten. Det behöver finnas stadig vind som kan ta båtarna ut från hamnen och tillbaka in. Om anläggningen ligger bakom något som blockerar vinden, eller om det är långt från båtens förvaring till själva bryggan, då tar sjösättningen längre tid och det blir svårt att hinna med en träning på en vardagkväll.
Vissa platser har sämre vindförutsättningar och lämpar sig inte för en seglingsanläggning eller kappsegling. Det är också viktigt att vattnet är seglingsbart med tillräckligt djup på hela området. Vid val av plats är vindens och vattnets förutsättningar kanske de allra viktigaste parametrarna.
Seglingssporten i Sverige
Svenska Seglarförbundet har ca 100 000 medlemmar, fördelade i drygt 320 klubbar i Sverige. Utöver dessa medlemmar finns uppskattningsvis lika många till som utövar segling som idrott och motion utan att vara med i en klubb.
Varje år deltar över 10 000 barn och ungdomar i certifierade seglarskolor, och det hålls över 400 kappseglingstävlingar runt om i landet.
De flesta segelklubbar har klubbhus och förråd till sitt förfogande, men det varierar i storlek och skick på dessa byggnader. Drygt hälften av klubbarna äger och förvaltar sin anläggning själva, medan resten hyr, arrenderar eller samarbetar med andra på något sätt.
Kappsegling (tävling)
Tävlingar i segling är oftast en bana där du ska runda bojar, eller följa en rutt från punkt A till punkt B. Det är vanligt med flera längre deltävlingar samma dag som läggs ihop till ett sammanlagt resultat. En anläggning för tävling behöver gott om plats för många båtar i hamnen och på land, och det behövs en bana ute på vattnet som markeras av bojar och funktionärsbåtar.
Startlinje vid kappsegling, funktionärer sitter i en båt vid linjens sida
Länkar och bilagor
Åren 2021-2023 genomförde Svenska Seglarförbundet i samarbete med andra vattensporter projektet Arena Vattnet för att ta fram goda exempel och nya koncept för framtidens anläggningar med ökad hållbarhet och multifunktion. Läs mer i konceptkatalogen ”Bygga för idrott på vattnet” (se bilagor).
Bilagor på denna sida:
- "Bygga för idrott på vattnet" (2023): konceptkatalog anläggningar för vattenidrotter, från projektet Arena Vattnet.
- Måttsamling vattenidrott (2023): bilaga till ovanstående konceptkatalog med mått på vanliga båtar, redskap och banformat.
- "Platser för idrott och motion på vattnet" (2022): rapport och beskrivning av befintliga anläggningar för olika vattenidrotter i Sverige idag. Från projektet Arena Vattnet.
På webbplatsen www.arenavattnet.se har vattenidrotterna samlat gemensam information om sina respektive anläggningsbehov och förutsättningar, samt goda exempel och mallar för framtida koncept och samarbeten.
Kontakta gärna Svenska Seglarförbundet för mer info och rådgivning vid nya anläggningsprojekt eller planprocesser.
Begreppsdefinitioner
Jolle: Mindre typ av segelbåt med platt undersida och löstagbart centerbord. Oftast för en eller två personer i båten. Förvaras på land när den inte används. Vanliga båtklasser är optimistjolle och ILCA (tidigare Laser).
Kölbåt: Större typ av segelbåt med fast köl på undersidan, vilket gör att den är svårare att sjösätta och oftast förvaras liggande i vattnet under säsongen. Vanliga båtklasser för segelklubbar är C55 och J/70.
Slip: Sjösättningsramp (ramp från kajen ner i vattnet där du kan rulla en båt på en släpvagn)
Kappsegling: Att starta, segla en angiven bana och gå i mål i syfte att tävla och få ett resultat. (till skillnad från segling i allmänhet som kan vara olika saker)
Regatta: Tävling inom båtsport, exempelvis segling. Kan vara allt från enstaka race till flerdagarstävlingar med olika klasser samtidigt.
Redskap: Båtar, surfbrädor, master, segel och andra större saker som behövs för att utöva idrotten segling.
Rigg: Den samlade utrustningen som håller upp seglen, inklusive mast, bom och stag.
Köl: En vikt eller fena under båten som ger stabilitet och motverkar att båten välter
Startlinje: Den linje båtarna ska passera vid starten på banan. Ofta markerad genom en tänkt linje mellan ett startfartyg och en boj. Får inte passeras före startsignalen. (mållinje på liknande sätt)
Bana: Den rutt som båtarna ska segla under en tävling, ofta markerad med bojar som ska rundas i en viss ordning.
Stiltje: När det inte är någon vind och vattnet är stilla. Då kan segelbåtar inte framföras.
Grund: Stenar eller grunda bottenpartier som inte syns under vattenytan men utgör en risk för att båtens köl eller motor ska stöta i under färd och orsaka olyckor och skador.
Sjökort: Karta över vattenområden där sådant som vattendjup, grund, farleder och kablar längs botten ska vara markerat.
Aktivitetsytan
Området
Hela området blir en del av anläggningen. Både byggnader, bryggor och öppna ytor samspelar. En vanlig träning kan gå från omklädningsrum, till samlingslokal, till förråd och till instruktioner på stranden och sedan ut på vattnet. Genom att skapa flera möjliga aktivitetsytor, kan fler grupper använda anläggningen samtidigt. En utomhusanläggning kan vara flexibel och behöver inte bokas på samma sätt som en inomhushall. Det underlättar för spontan aktivitet och individuella behov, och blir mindre exkluderande.
Illustration område för vattensporter. Flera byggnader, bryggor och ytor bildar tillsammans ett område som flexibelt kan användas för vattensportaktiviteter. (exempel från koncept för större multifunktionell anläggning)
Vattnet
Segling förutsätter vind och stora ytor med öppet vatten. Många av de moderna brädorna och båtarna kan gå mycket fort och behöver ges utrymme för svängrum. På mindre sjöar eller vikar är det vanligare med små båtar, medan anläggningar som ligger direkt vid havet i stället lockar de större båtarna och de grenar som utövas med foilande brädor och båtar. Vattnet ska helst vara öppet och hålla ett visst djup för att undvika att båtarna kör på grund eller måste väja för kobbar och skär.
En bana för ungdomskappsegling kan ofta vara 500-1000 meter som seglas flera varv och tar ca 15-45 minuter, medan banor för vuxna kan vara allt från korta sprintbanor till sträckor mellan kontinenter.
Startlinje för kappsegling (foto: Daniel Stenholm)
Bryggan
Bryggan och sjösättningsrampen är nyckelfaktorer för anläggningens effektivitet när flera grupper ska ut på vattnet samtidigt och blir ofta en flaskhals. De används för både sjösättning, förberedelser och coachning. Dimensioner och kvalitet på bryggor och ramper bör avspegla anläggningens omfattning. En bred brygga, flera ramper och smidig angöring gör att fler kan sjösätta parallellt.
Flytbrygga är starkt rekommenderat för vattensport eftersom det ger en konstant höjd över ytan oavsett tidvatten eller säsong. Bryggan fästs i botten med linor, samt ansluts till kaj med rörlig spång. Flytbryggor är bättre än fast brygga eftersom de är lättare att fästa där botten är djup eller ojämn.
Kombinera gärna olika typer av bryggor som möter olika behov i området, såsom både låga och höga kanter, långa och korta, med båtplatser och utan, osv.
Undvik fasta båtplatser nära sjösättningsområdet eftersom ungdomsjollar kan glida iväg och skada andra parkerade båtar i närheten.
Rekommendationer för bryggor:
- Skyddat läge från vågor och vind
- Flytbrygga
- Förankrad med linor/vajrar till botten
- Höjd 50 cm över vattenytan
- Minst 15 meter lång
- 3-6 meter bred
- Bra botten och djup vid bryggan (minst 2 meter för kölbåtar och motorbåtar)
- Konstruktion och ytskikt av trä (betong med träkant fungerar på större bryggor)
- Sjösättningsramper (gärna flera från både kaj och brygga) med lutning ca 1:10
OBS! Bryggor för vattensport får ej användas för bad och simning eftersom det blir en säkerhetsrisk om personer kan befinna sig i vattnet där båtarna kör.
Båtar
Segelbåten (eller brädan) är vårt viktigaste redskap. Det finns många varianter med olika egenskaper. Varje båttyp kan i sin tur variera i kvalitet och ålder. Det är vanligt att segla med båtar som är över 50 år gamla och fortfarande i gott skick, men många som tävlar i de små och snabbare båtarna tenderar att köpa nytt oftare, vilket ibland kan kosta stora summor pengar.
För ungdomar och nybörjare finns goda möjligheter att köpa begagnade redskap till överkomliga priser, eller att dela på en båt tillsammans med andra. Oavsett om du väljer nytt eller begagnat så kräver redskapen underhåll och ofta tung hantering med lyft, släpvagnar och transporter. Många klubbar har därför gemensamma båtar som medlemmarna sköter och använder tillsammans, vilket underlättar för den som är ny in i sporten.
Motorbåtar
Anläggningen behöver även några motorbåtar (sk. följebåtar eller säkerhetsbåtar) som kan följa med ut på vattnet och agera snabbt vid eventuella nödsituationer. Dessa används även för tränare och funktionärer. S k. RIB-båtar (Rigid Inflatable Boat) är lämpliga för denna funktion eftersom de är lätta, tåliga och med mjuka kanter som fungerar bra att sitta på. Motorbåtar måste kunna förvaras på stöldsäkert sätt eftersom motorer är stöldbegärliga.
Mått på båtar
- Jollar är vanligtvis mellan 1,5 - 5 meter långa.
- Kölbåtar för kappsegling varierar mellan 5 - 15 meter (och ibland större).
- Masterna är ofta dubbelt så höga som själva båten är lång, men kan tas ner vid transport och förvaring.
Kölbåt och optimistjolle sektion mått
Stödjande ytor
Förrådet
Förvaring av utrustning (båtar, segel, flytvästar, osv) är ett grundläggande behov för vattensport, oavsett om det handlar om föreningsverksamhet eller en plats för allmänhet och spontana besök. Stora båtar, åror och segel är svåra att transportera, och behöver finnas på plats så nära vattnet som möjligt. Detta är särskilt viktigt för att sänka trösklarna för ungdomar och nybörjare. Förråd används också som verkstad för att underhålla redskapen vid behov, samt göra förberedelser och ge instruktioner innan träning. Då är det viktigt att utrymmet är tryggt, flexibelt och lätt att använda.
I förråden förvaras också tampar, bojar, ankare, flytvästar, våtdräkter, kemikalier, verktyg och annat. Redskap och saker blir ofta blöta, och det är viktigt att förråd har god ventilation och torkmöjligheter.
Olika typer av förråd
- Flera små sjöbodar
- Halvöppna stora skärmtak
- Förråd som del av ett klubbhus
- Stora förråd likt hangarer
- Länga av mindre förråd
Skisser på olika typer av förråd
Förråd med stor port och ytor utanför med bra underlag (på segelklubb)
Exempelritning förråd för segling, med hög port och möjlighet att rulla in båt på vagn med masten riggad för enklare hantering. Notera golv med lutning för avrinning av vatten. (inspiration från Aarhus Sejlsportcenter)
Klubbhuset
En samlingslokal, föreningslokal eller klubbhus är viktigt för segelklubben eller kappseglingstävlingen eftersom du alltid behöver en plats att kunna gå in och byta om, kanske värma dig, äta något eller ta del av information och möten.
Ibland går det bra att ha verksamhet utomhus, men väder och vind är oberäkneligt och särskilt för barn- och ungdomsverksamhet är det viktigt att ha en lugn och trygg plats inomhus där alla får plats.
Funktioner lämpliga i ett klubbhus:
- Omklädningsrum och duschar
- Kök och fikarum
- Toaletter, både inne och med ingång utifrån
- Samlingsrum för genomgångar och gemenskap
- Expedition/reception/mötesrum
- Verkstad med tillhörande förråd
- Torkrum för blöta flytvästar, våtdräkter och redskap
Exempel plan för litet klubbhus med multifunktionellt omklädningsrum och vikväggar. Notera även ingång utifrån direkt till omklädningsrummen, samt den stora altanen som går runt hela vägen och erbjuder bra ytor för samling även utomhus.
Exempel samlingsyta på altanen utanför klubbhuset, i skyddat läge från väder och vind.
Goda exempel
Jollekappseglarna Västerås (JKV)
Anläggning i utkanten på Västerås stad (3 km från centrum), klubb med fokus på jolle-verksamhet, vilket till stor del innebär ungdomsverksamhet och goda möjligheter till flexibilitet och evenemang för just jollar. Detta är en utmärkt anläggning för läger, nybörjarkurser och ungdomstävlingar.
Samtliga jollar förvaras på land, och endast enstaka båtar ligger i vattnet, vilket minskar antalet bryggor och öppnar upp hamnen för breda sjösättningsramper längs hela strandlinjen. På så vis kan flera jollar sjösättas parallellt och det går snabbt att få ut en hel grupp på vattnet samtidigt.
Ett skyddat läge bakom en stor pir av sten gör att vågor och vind inte slår in över bryggorna när ungdomarna ska ta sig ut på vattnet på ett tryggt sätt. Det skyddar också både båtar och brygga från slitage.
Jollekappseglarna Västerås - Anläggning med fokus på ungdomsverksamhet. Särskilt bra med omgivande pir/vågbrytare, samt flera kortare bryggor och sjösättningsramper som underlättar för parallella aktiviteter och nybörjare. (foto Hugo Björklund)
Plan klubbhus Jollekappseglarna Västerås. Tre olika entréer till de olika delarna av byggnaden. Bra att kunna gå direkt in till omklädningsrum eller verkstad.
Skiss event-område på JKV i samband med Junior SM segling.
KSSS i Saltsjöbaden
Sveriges största segelsällskap, med stark elitverksamhet, många medlemmar och en anrik historia, har sitt säte i Saltsjöbaden i Nacka utanför Stockholm. Anläggningen ligger direkt invid Baggensfjärdens vatten och har utvecklats och anpassats till klubbens verksamhet under många år.
Här hålls årligen flera stora kappseglingar och dagligen både träningar och möten. I anläggningens område finns både ett flertal bryggor och sjösättningsramper som går direkt ut i fjärden, men också en småbåtshamn med platser för kölbåtar och motorbåtar för verksamheten. Dessa båtplatser är skyddade bakom en pir som blockerar vågorna från fjärden, samtidigt som det fortfarande är lätt att svänga runt den och ta sig ut.
På land, mindre än 100 meter från bryggorna, ligger klubbhuset med omklädningsrum i bottenvåning, och kontor på övervåningen. Precis vid vattnet finns även en paviljong med stora fönster och öppen planlösning som flexibelt kan användas som tävlingsexpedition, samlingslokal eller annat där utsikt mot vattnet är viktigt.
Flera olika förråd och verkstader ligger inom området och det finns gott om plats mellan husen för att ta sig fram med bil och släp till varje plats eftersom många redskap är stora och tunga.
Dessutom finns på området en särskild del avsedd för personer med funktionsnedsättningar där bryggor, båtar och hjälpmedel designats för just den målgruppen. Personliftar, räcken och utvalda redskap gör det lättare för den som exempelvis inte kan röra benen att få möjlighet att komma ut på vattnet. Läs mer om detta på skotahem.se. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
KSSS anläggning i Saltsjöbaden, med både bryggplatser och flera sjösättningsramper. Du kommer direkt från hamnplan rakt ut på fjärden där det finns mycket bra vindförhållanden direkt inpå.
Miljö och hållbarhet
Segling är i grunden ett mycket miljövänligt sätt att ta sig fram. Båtar och redskap återanvänds under många år, och vinden driver båten framåt utan bränsle.
De utmaningar som finns när det gäller miljön vid seglingens anläggningar handlar om motorbåtar, kemikalier i båtfärger, nedskräpning, transporter och drift av lokaler. Genom design som främjar miljövänligt beteende kan vi få de största positiva effekterna.
Fem sätt att designa för miljövänlig segling:
- Tillhandahåll båtar och redskap för utlåning och delning, så minskar behovet av att köpa nytt, och det blir enklare att åka kollektivt till träningen eller tävlingen när du slipper ta med dig stora tunga saker.
- Skapa infrastruktur för laddning av elmotorer till båtar
- Bygg väl tilltagna spolplatser för rengöring av båtar och redskap så att kemikalier och mikroplaster fångas upp i ett avlopp och inte hamnar i naturen.
- Ordna avfallshantering, återvinnings- och återbruksstationer på anläggningen där det är lätt att lämna både små och stora saker.
- Isolera endast nödvändiga utrymmen, resten får stå utan uppvärmning, men gärna luftigt och ljust (då minskar driftskostnader och ökar flexibiliteten).
Läs mer om miljövänligt båtliv och segling på www.båtmiljö.se
Tillgänglighet
Segling passar bra för personer med funktionsnedsättning eftersom båtar och redskap går lätt att anpassa och du kan göra mycket i en sittande position. Många föreningar och anläggningar har redan anpassningar som möjliggör för para-idrottare, som exempelvis en personlift och räcken på bryggan.
Lösningar som förenklar idrotten för personer med funktionsnedsättningar gör samtidigt att det blir enklare även för alla andra. Det finns många som gärna använder ett räcke eller en stabil ramp för sjösättning, även om de kanske skulle klara sig utan. Det ger ökad trygghet och minskar risken för skador.
Checklista för tillgänglig vattensportanläggning:
- Ramper istället för trappor eller höga kanter
- Hårdgjorda ytor där rullstolar kan ta sig fram hela vägen
- Bra friktion på ytor (tex halkskydd på bryggan)
- Personlift för att lyfta utövare till och från båten
- Lugn ljudmiljö för samlingsplatser
- God belysning och kontrast både inne och ute
- Förvaringsplats för rullstol och andra hjälpmedel när utövare är på vattnet
Att ha tillgång till idrotten och anläggningen kan också handla om vem som har den ekonomiska eller sociala möjligheten att delta. Exempelvis kan anläggningar som ligger långt utanför tätorten vara svåra att nå för den som inte har bil, vilket är vanligt när vattensporter hänvisas till strandnära ytor utanför detaljplanerat område, istället för att kunna etablera idrotten närmare bostadsbebyggelsen. För att göra vattenidrott tillgängligt för alla behöver den, precis som andra idrotter, finnas så pass nära att barn och ungdomar kan ta sig till träning och aktiviteter på egen hand.
Verksamhet som är tillgänglig - oavsett socioekonomiska förutsättningar - kräver
att utrustningen alltid finns att låna på plats. Inget barn ska hamna utanför bara för att hen inte har möjlighet att köpa en egen båt, flytväst eller bräda. En tillgänglig anläggning behöver ha en bra lösning för att dela på gemensam utrustning, och kunna hyra ut på lång eller kort tid för den som behöver.
Tillgängliga bryggor för organisationen Skota hem, med segling för personer med funktionsnedsättning. Båtar kan läggas mellan bryggorna för att ligga stabilt när du ska ta dig upp eller ner. Finns även personlift precis bredvid för den som behöver hjälp.
Generella anpassningar för tillgänglighet
Under avsnittet Drift och utveckling finns mer information om generella anpassningar för tillgänglighet kopplat till anläggningar och idrottsmiljöer: