Skateboard

En skatepark är mycket mer än en skatepark. Det är en samlingsplats för barn, ungdomar och vuxna där alla har möjlighet att åka när de vill. Det är en resedestination för många skateboardåkare runt om i Sverige, det är en kanal för kulturellt utlopp för musik, film, konserter, skatetävlingar, fotoutställningar och mycket mer. En skatepark ökar aktiviteten i området och skapar därmed en levande miljö och tryggheten i närområdet.

Skateboardåkare finns i alla åldrar vilket gör att det är en generationsöverskridande aktivitet där barn och äldre möts vilket bidrar till ökad trygghet på anläggningen. Det finns flera exempel som pekar på minskad kriminalitet till följd av att en skatepark byggts i området.

På denna sida beskrivs mer övergripande vad som är viktigt att tänka på för att planera och bygga en skatepark. På länkarna högst upp till höger kan ni fördjupa er ännu mer kring följande ämnen:

• Fördelarna med en skatepark: Länk till vår hemsida som djupdyker kring fördelar med en skatepark.
  
• Rapport om inkluderande skateboardanläggningar: Länk till vår workshopbaserade studie som handlar om hur skateparker kan anläggas för att vara så inkluderande som möjligt.
• Tips för tjänstepersoner: Länk till skateparksguiden som ger tips riktat till tjänstepersoner om hur planeringen av en skateparksprojekt kan utformas.
• Design och hållbarhet: Länk till skateparksguiden med inriktning en hållbar skateanläggning utifrån social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Kontakta gärna oss på Sveriges Skateboardförbund om ni behöver stöd i ert arbete!

Skateboard: Avser hela brädan med truckar och hjul.

Obstacle: Samlingsnamn för olika typer av skateboardhinder som listas nedan.

Bowl/Pool: En skålformad ramp i olika former.

Quarterpipe: En ramp som är formad som en fjärdedel av en cirkel. Likt ena sidan av en miniramp. Stålröret på kanten kallas coping.

Curb/Ledge: En kant att göra slides, grinds och göra tricks över. Ofta simulerar den element i en urban miljö som till exempel en parkbänk, låg mur eller en trottoar.

Rail: Ett räcke som skateboardåkare gör tricks på.

Handrail: Ett högre räcke som ska efterlikna en ledstång.

DIY: Avser det engelska uttrycket Do It Yourself. Används för att beskriva skate spots skateboardåkare byggt på egen hand, även kallat "DIY-spots".

Bank: Inom skateboardkulturen avser ordet bank en ramp med rak lutning, kontra quarterpipes som har en cirkulär lutning.

Fly off/Fly out: Ett hopp.

Gap: Ett mellanrum mellan två hinder som skateboardåkaren kan göra tricks emellan.

Transition: Samlingsnamn för olika typer av hinder som har en böj.

Street Plaza: Skatepark byggd för att likna ett torg med element som påminner om stadsmiljön.

Multiaktivitetsyta: En park med flera användningsområden. Till exempel skatepark på sommaren och isrink på vintern.

Skateboard kan utövas på flera olika sätt. Både på gatan, i en inomhuspark, en träramp, street plaza eller betongpark för att nämna några exempel. Hur stor parken behöver vara beror dels på hur stor orten är, vilken målgrupp ytan riktar sig till och vart den kommer ligga geografiskt på den tilltänkta platsen. Med enkla medel kan skateparken anpassas för att få flera användningsområden, funka till flera målgrupper och både vara en plats för spontanaktivitet, läger, tävling och andra typer av events.

Eftersom design, mått och underlag kan skilja sig så pass mycket, beskrivs platsen inte med mått och material. Vilken typ av skatepark som ska byggas bör baseras på vilken typ av skatepark de lokala skateboardåkarna efterfrågar. För skateboardåkare är valet av skatepark extremt viktigt. Olika skateparker är menade för olika åk-discipliner som street, freestyle, slalom och park. De vanligaste parkerna eller funktionerna är:

Streetpark

En skatepark med som påminner om element i stadsmiljön som exempelvis trappor, räcken och bänkar.

Både utomhus- och inomhusanläggningar har behov av stödjande ytor för att platsen ska bli så levande och funktionell som möjligt. De stödjande ytorna kan delvis skilja sig mellan just inomhus och utomhus.

Utomhus

Många gillar när det finns annat att göra i anslutning till anläggningen som bidrar till att det känns mer som att man är i en miljö snarare än på en arena. Det kan handla om grönska, bänkar, läktare, DJ-bås, möjlighet att spela upp musik ur högtalare, etc. Likaså är det bra med ytor som kan skapa skydd från regn eller sol.

Bänkar och platser för besökare som inte åker är viktiga för att inkludera fler och förebygga att människor hamnar i vägen för åkare på ytan.

Belysning är bra för att öka tryggheten och möjliggöra åkning på kvällar, särskilt under höst och vår. Helst strålkastarbelysning med vitt ljus ovanifrån, i likhet med den som finns på fotbollsplaner/hockeyplaner. En vanlig lösning är att ljuset tänds med timer. Då får ljuset gärna släckas gradvis för att förebygga olyckor som kan uppstå om ljuset plötsligt släcks när timern går ut.

Toaletter och dricksvatten är viktigt att ha i anslutning till parken då det skapar bättre förutsättningar för både åkare och andra besökare.

Det är också bra med någon form av förvaring för lånebrädor, skydd, m.m så att den lokala föreningen kan bedriva mer verksamhet i parken i form av prova-på åkning, läger, m.m. Där kan det även finnas verktyg som åkarna kan använda för att göra underhåll på eller justera sin skateboard.

Tänk på att inte planera in grus eller sand runt kanterna av ytan. Sand och grus letar sig lätt in på ytan och skapar problem för åkarna som fastnar på gruskorn eller halkar på sanden.

Inomhus

Även inomhus är det viktigt att tänka in toaletter och möjlighet till dricksvatten. Även god ventilation och värme är viktigt för att kunna använda platsen fullt ut.

Att akustikbehandla lokalen kan göra det bättre för åkare och besökare att vistas i lokalen, samt underlättar om en t.ex. vill arrangera event eller tävlingar i hallen. Många skatehallar är ofta stora ytor med hårda golv där volymen lätt blir hög.

Det är en fördel om det finns en plats för besökare och åkare att vistas när de inte åker. T.ex en yta där föreningen kan ha enklare kaféverksamhet, möten med mera.

Möjlighet till förvaring av lånebrädor/skydd samt förvaring av virke och verktyg som krävs för att underhålla åkytorna i lokalen.

I vår rapport om Inkluderande Skateanläggningar finns mycket skrivet om stödjande ytor kring skateparker.

Styrkan i skateanläggningar är att de går att bygga på så många olika sätt, i olika storlekar och för att möta olika behov.

Länken "design och hållbarhet" lyfts flera goda råd kring skateparksdesign, återbruk och hållbarhet. Där hittar ni även fler goda exempel på skateparker runt om i landet. Här följer några exempel på platser i Sverige.