Skidskytte

Skidskytte är en utomhusidrott som kräver en skjutbana samt skidspår i anslutning till denna. Skidskytte kan även utövas på sommaren, då behövs rullskidbana och/eller möjlighet till löpning i anslutning till skjutbanan.

Det finns två olika typer av anläggningar beroende på om det är en skjutbana avsedd för skytte med krutgevär på 50 meters avstånd eller för skytte med luftgevär på 10 meters avstånd. På vissa platser finns möjlighet till skytte på både 50 och 10 meter på samma anläggning.

Som ett komplement finns även elektroniskt skytte som kan användas både inomhus och utomhus och som inte kräver något extra för säkerheten då dessa vapen inte kan skada någon. Elektroniskt skytte används flitigt vid tex prova-på-aktiviteter runt om i Sverige.

Skidskytteanläggningarna är ofta placerade utanför tätbebyggt område i anslutning till motions-/friluftsområde. Skidskytte lockar en målgrupp från barn i 8-årsåldern upp till vuxna och med en jämn könsfördelning.

En skjutbana ska vara anlagd och fortlöpande underhållas på sådant sätt att den ger betryggande säkerhet för personer som använder skjutbanan eller som annars vistas på eller i närheten av den. En anläggning för skidskytte på 50 meter är tillståndspliktig och behöver godkännas av polismyndigheten. Tillstånd för en skidskytteanläggning på 50 m skall förnyas minst var 5:e år. En anläggning för luftgevärsskytte på 10 meter är inte tillståndspliktig och behöver inte godkännas av polismyndigheten.

Bilagor

Som bilagor finns manualer för byggnation, med mer detlajerad information om skjutbanor för skidskytte (10 m och 50 m), samt Polismyndighetens föreskrifter om utförande och besiktning av skjutbana, där aktuella säkerhetsbestämmelser att förhålla sig till framgår.

Skjutbana: benämning på hela området som innehåller skjutvall, skjutmål, kulfång och allt däremellan räknas till skjutbana.

Skjutvall: området där alla skjutplatser finns, där utövare åker skidor samt där lagledarna får befinna sig. Hela skjutvallen skall vara plan, jämn och slät.

Skjutplats: området varifrån skyttet sker, ex skjutplats 1

Skjutmål: det finns tre olika typer av skjutmål: Pappmål, självmarkerande metallmål, elektroniska mål. Vid tävling skall självmarkerande metallmål eller elektroniska mål användas. Papptavlor används endast vid inskjutning och/eller träning.

Kulfång: området bakom måltavlorna som ska täcka upp skott som missar skjutmålen. Höjd på kulfånget regleras i polisens säkerhetsföreskrifter.

Kulfångsvägg: kulfånget kan även byggas som en kulfångsvägg. Väggen skall vara fullträffskyddad, vilket innebär att eventuell verksamhet bakom kulfångsväggen skall vara säker. Höjd på kulfångsväggen regleras i polisens säkerhetsföreskrifter.

Riskområde: storleken på riskområdet sträcker sig 3 meter på ömse sidor om de yttersta skjutplatserna och i en linje fram till kulfångets yttersta motsvarande del.

Skärmtak: ett skärmtak över skjutmålen rekommenderas för att skydda mot väder och vind. Taket bör sträcka sig 1 meter framför skjutmålen för att ge bästa skydd. Om skärmen förses med plåttak skall det vara minst 1 meter mellan övre kant på metallmål och lägsta kant på plåttaket.

Blyhantering: för undvikande av utsläpp av blyföroreningar till mark och vatten bör skjutmålsanordningen skyddas från regnvatten och snö med ett tak. Blyresterna inklusive det blydamm som bildas skall samlas upp regelbundet. Vid skytte på pappmål bör det finnas en kasett som fångar upp kulorna. En hårdgjord yta under och framför skjutmålen skapar möjlighet att samla upp blyrester.

Straffrunda: 75 meter / 150 meter lång ska finnas i nära anslutning till skjutvallen.

Spårsystem: anslutande skidspår behövs till skjutvallen, för träning/tävling på sommaren behövs anslutande löpspår och/eller rullskidbana.

Området

Storleken på en skidskytteanläggning har naturligtvis att göra med vilken omfattning av verksamhet man tror sig kunna/vilja bedriva. En fullstor skidskytteanläggning med tävlingsverksamhet har 30 st skjutplatser, medan det till en nationell skidskyttetävling krävs minst 20 st skjutplatser. För en mindre anläggning eller förening som har ambitionen att bedriva träning och eventuellt tävlingar på lokal nivå kan det räcka med än färre skjutplatser. Men rekommendationen är att eftersträva en plats där eventuell expandering kan ske relativt enkelt om verksamheten utökas i framtiden.

Skjutvallen

Skjutvallen är den centrala delen av ett skidskytteområde och därtill ett anslutande spårsystem. För att kunna bedriva säker vapenhantering är god belysning viktigt vid skjutvallen, men erforderlig belysning bör finnas kring hela anläggningen (400-600 lux). Belysning behövs också på varje måltavla för att alla skjutplatser ska erbjuda samma ljusförhållanden (1000 lux). På skjutvallen ska det finnas plats för utövare, funktionärer och lagledare.

Parkeringsmöjligheter bör finnas i nära anslutning till skjutvallen.

Straffrundan

Straffrundan ska finnas i nära anslutning till skjutbanan, max 60 meter från skjutplats 1 och vara på en plan yta, samt mäta 75 meter / 150 meter i innerkant. Längden på straffrundan beror på tävlandes ålder eller tävlingsdisciplin. Skytte bör om möjligt ske mot nord/nordost för att motverka besvärliga motljusförhållanden.

Spårområdet

Spårområdet har olika bansträckningar som motsvarar behoven för olika åldersklasser och olika discipliner. Sträckorna utgår från 0,5 km – 0,7 km – 1 km – 1,2 km - 1,5 km – 2 km – 2,5 km – 3 km – 3,3 km – 4 km.

Skidskyttemiljö för tävling

En skidskyttemijö där man avser att bedriva tävlingsverksamhet består av startområde, olika bansträckningar samt en tillräckligt stor yta att avsätta för uppvärmning, plats för växlingszoner samt ett målområde.

Grundläggande förutsättningar

Layouten för en skidskytteanläggning kräver att den ska vara tillgänglig från en närliggande parkeringsyta. Tillgång till WC och omklädningsmöjlighet behöver också finnas inom rimligt avstånd.

Förråd

Eftersom skidskytte är en idrott som kräver en del utrustning så är det att föredra att ha en förrådsbyggnad i närheten av skjutbanan där man kan förvara skjutmattor, papptavlor, skutstöd, kikare etc. Det bör även finnas utrymme för att kunna genomföra vapenvård.

Vapenkasun

Om föreningen avser att förvara vapen vid sin anläggning så krävs säker förvaring enligt gällande lagar. Det finns olika alternativ på vapenkasuner. En vapenkasun behöver vara godkänd av polismyndigheten och det ska finnas larm kopplad till kasunen.

För tävling

För att kunna bedriva tävlingsverksamhet så behöver det finnas en sekretariatsbyggnad i anslutning till stadionområdet där det finns utrymme för tävlingsexpedition, tidtagning och speaker (fri sikt över stadionområde/skjutbana). Vid större tävlingar skall det dessutom finnas plats för mediarepresentanter, plats för matlogistik för funktionärer, vallabodar, plats för sjukvård och publik.

Logistik till och från skjutbanan för både ledare, aktiva och eventuell publik bör kunna ske på ett sätt så man inte hindrar annan verksamhet som bedrivs på anläggningen. Det kan exempelvis ske med hjälp av tunnlar eller viadukter.

Nationalarenan Östersund

Skidskyttestadion i Östersund innehar en internationell A-licens vilket innebär att arenan är godkänd för att arrangera skidskyttetävlingar på högsta nivå som VM och världscup. Anläggningen är en krutanläggning för skytte på 50 meter där spårsystem, stadionområde och övriga faciliteter håller högsta internationella klass. Det finns även ett antal skjutplatser för luftgevärsskytte på 10 meter vilket gör det möjligt att erbjuda tränings- och tävlingsverksamhet för både luft- och krutgevär.

För barmarksträning finns en omfattande rullskidbana i direkt anslutning till skjutvallen samt att hela innerplanen är asfalterad och möjliggör stora ytor för lek, teknikbanor och liknande för barn och ungdomar.

I Östersund skjuts det årligen ca 2 miljoner skott och det genomförs kontinuerligt blyåtervinning. Dels samlas blyrester i kasetter när det skjuts på pappmål. Dels hamnar skott som träffar skjutmålen på en hårdgjord yta under och framför skjutmålen. Uppsamling och återvinning genomförs två gånger per år. Det genomförs årligen vattenprover i de dagvattenbrunnar som finns på skjutbanan.

Två föreningar (Tullus SG och Biathlon Östersund) bedriver kontinuerlig verksamhet på arenan i Östersund och förvarar sina föreningsvapen i var sin vapenkasun som är placerad i direkt anslutning till skjutvallen.

Blyhantering

Den ammunition som används vid skidskytteanläggningar består av bly och betraktas därmed som miljöfarlig verksamhet. Använda blykulor kan, om vatten får tillträde, medföra utsläpp till mark och vatten. Av detta skäl finns miljökulfång som gör det möjligt att omhänderta huvuddelen av allt bly. Kulorna kan uppsamlas i tre alternativ:

• Vid skott på en papptavla uppsamlas kulan i uppsamlingsanordning (kasett).
• Vid träff på metalltavla landar den deformerade kulan på hårdgjord yta under och framför målet.
• Vid bom av hela målkonstruktionen slår kulan i ett bakomliggande kulfång. Är kulfånget bestående av exempelvis betong ramlar kulan ner till marken på en hårdgjord yta nedanför målet.

För undvikande av utsläpp av blyföroreningar till mark och vatten bör skjutmålsanordningen skyddas från regnvatten och snö med ett tak. Blyresterna inklusive det blydamm som bildas skall samlas upp regelbundet.

Tomhylsor från förbrukad ammunition är gjorda av mässing, vilka hamnar på marken i anslutning till skjutplatserna. Då vatten kommer i kontakt med mässing vittrar denna med tiden och utsläpp till mark och vatten sker. Ytan framför skjutplatserna ska därför vara hårdgjord för att skapa förutsättningar att regelbundet kunna samla upp tomhylsor.

Vid uppsamling av blyrester och tomhylsor är det en fördel om området är tillgängligt för fordon.