%20Skolidrott.webp)
Skolidrott
Genom Skolidrottsförbundets verksamhet ges tiotusentals barn och unga möjlighet att pröva nya idrotter och utveckla rörelseglädje på sina egna villkor. Verksamheten bedrivs primärt i skolans egna lokaler men aktiviteter kan även förläggas på andra platser, vilket gör Skol-IF till en viktig aktör vid planering av framtidens skolor, idrottsanläggningar och samhällen.
Tänk på att
Informationen ska läsas som en vägledning. Det är inte en komplett funktionsbeskrivning för nybyggnation. Kontakta förbundet för mer information.
Vår idrottsmiljö
Skolidrottsförbundets verksamhet bedrivs genom lokala skolidrottsföreningar (Skol-IF) som finns på grund- och gymnasieskolor över hela landet. Skol-IF är de ungas egen förening – de leds, planeras och formas av unga själva. Kännetecknande för verksamheten är att den sker i direkt anslutning till skoldagen, oftast efter skoltid, och är tillgänglig för alla oavsett bakgrund, kunskap eller tidigare erfarenhet av idrott.
En Skol-IF är inte knuten till en specifik idrott utan erbjuder ett brett utbud av aktiviteter – från lag- och bollidrotter till individuella och livsstilsbaserade rörelseformer som parkour, skateboard, dans, yoga eller hinderbanor. Denna fleridrottsprägel innebär att föreningarnas behov av lokaler och anläggningar är mångfacetterade och bygger på flexibilitet, tillgång och kreativt användande av ytor.
Våra idrottsmiljöer är primärt skolans egna lokaler: idrottshallar, skolgårdar, idrottsytor utomhus som fotbollsplan, friidrottsanläggning m.m. och närliggande parker – men verksamheten kan också genomföras i andra idrottsanläggningar, allaktivitetshus, samlingslokaler eller i natur- och utemiljöer. Både inomhus- och utomhusmiljöer används, beroende på aktivitet och årstid. Tillgång till trygga, säkra och ändamålsenliga ytor är avgörande för verksamheten: att barn och unga ska få tillgång till rörelseglädje och motion utan krav eller förkunskaper.
För att möta den ökade efterfrågan på varierad och lättillgänglig fysisk aktivitet bland barn och unga behöver framtidens miljöer för Skol-IF:s verksamhet skapa förutsättningar för detta genom:
- Flexibla lokaler: Anpassningsbara ytor som kan rymma olika aktiviteter och nivåer.
- Låg tröskel till deltagande: Närhet till skolan, tillgång efter skoltid, öppna och inbjudande miljöer.
- Stöd för ungas ledarskap: Utrymmen där unga tryggt kan leda, organisera och utveckla sin egen förening.
- Inkluderande och tillgängliga miljöer: Miljö anpassad för barn och unga med olika fysiska och sociala behov och förutsättningar.
Begreppsdefinitioner
Skolidrottshall: En inomhusanläggning avsedd för skolans undervisning i idrott och hälsa samt fritidsverksamhet med tillgång till föreningslivet.
Bollplan (utomhus): En utomhusyta avsedd för bollspel, exempelvis fotboll, basket eller innebandy.
Multiyta (utomhus): En flexibel utomhusyta som kan användas för flera olika aktiviteter, såsom bollspel, dans, parkour, skate eller andra rörelseformer.
Skolgård: Utomhusområde inom skolans område avsett för lek, rekreation och fysisk aktivitet. Skolgården är platsen där barn kommer i kontakt med spontan rörelse och inspiration. En välutrustad skolgård uppmuntrar att fler bjuds in till rörelse.
Aktivitetsytan
Skolidrottsförbundet utgår från nationella definitioner hos till exempel Boverket och idrottsspecifika rekommendationer från respektive idrottsförbund för sin idrott. Nedan har vi gjort en övergripande sammanställning av behov och rekommendationer för ytor där Skol-IF bedriver verksamhet. Sammanställningen är att betrakta som en fingervisning för verksamheten, allra viktigast är dialogen med målgruppen och föreningen vid planering eller upprustning av ytor.
Tillgång till en funktionell och flexibel aktivitetsyta är grundläggande för att möta föreningars och skolors behov av varierad rörelse och idrott. En modern inomhusanläggning bör därför planeras med hänsyn till mångfald av aktiviteter, åldersgrupper och idrotter.
Aktivitetsytor inomhus
Inomhusytan bör:
- vara stor nog att rymma flera aktiviteter samtidigt, eller kunna delas upp i sektioner för exempelvis dans, bollsport, redskapsträning eller hinderbanor.
- vara tillgänglig för alla åldrar och behov, med lösningar för hela året runt.
- ha funktionell golvyta med anpassade linjemarkeringar och material som passar flera idrotter.
- kunna användas för både organiserad träning och spontan fysisk aktivitet.
Exempel på utformning:
Skolidrottshall
- Standardmåttet för en fullstor idrottshall är 40 x 20 meter, vilket möjliggör spel i sporter som fotboll, handboll, innebandy och basket.
- Takhöjd bör vara minst 7 meter för att tillgodose olika idrotters krav.
- För områden med begränsat elevantal kan mindre hallar vara lämpliga, men flexibilitet för olika aktiviteter bör beaktas.
- Multifunktionella golvmarkeringar för olika sporter.
- Traditionella fasta gymnastikredskap. Till exempel bomsystem, ribbstolar, bommar, ringar och rep i tak.
- Utrustning: Tjockmattor, tunnmattor, plintar etc.
- Akustikdämpande material för att minska ljudnivåer.
- Möjlighet att dela av hallen med vikväggar eller liknande lösningar för effektiv användning
Aktivitetsytor utomhus
Utomhusytor bör:
- erbjuda trygga och välskötta miljöer för exempelvis bollsport, motorik, spontanidrott (parkour, skate), rörelsearbete och friidrott.
- inkludera redskap och mål/korgar för olika sporter samt ett underlag som möjliggör rörelse året runt.
- vara inhägnade, tillgängliga.
- ge möjlighet till kreativ användning och allsidig träning för olika åldrar.
Exempel på utformning:
Bollplan
- Liten bollplan: Ca 20 x 10 meter. Lämplig för yngre barn och spontana spel.
- Mellan bollplan: Ca 40 x 20 meter. Möjliggör organiserade spel för äldre elever.
- Stor bollplan: Standardmått för fotbollsplan är 105 x 68 meter. För skolbruk används ofta mindre varianter.
- Rekommenderat underlag: gräs, konstgräs eller asfalt beroende på användning och möjligheter till underhåll. (Asfalt gäller mindre spontanidrottytor främst på skolgårdar, dock rekommenderas gräs eller konstgräs.)
Multiyta
- Ytan bör vara plan och ha ett slitstarkt underlag, exempelvis gummiasfalt eller konstgräs.
- Utrustning som mål, korgar eller fasta hinder kan integreras för att främja varierad användning.
- Tak över vissa ytor förlänger säsong och användning (exempelvis för dansaktiviteter).
Skolgård
- Boverket rekommenderar minst 30 kvadratmeter friyta per elev för grundskolor.
- För förskolor är riktlinjen minst 40 kvadratmeter per barn.
- I storstadsområden kan Boverkets riktlinjer vara svåra att uppnå. Det finns flera sätt att kompensera för en mindre yta, exempelvis genom gestaltning av skolgården och en bedömning av goda lekvärden.
- Det finns också andra beräkningsgrunder än yta per elev, till exempel lekytefaktor.
- Zoner för olika typer av aktiviteter, exempelvis lekplatser, bollplaner och lugna områden.
- Grönytor för naturkontakt och rekreation.
- Skuggade områden och sittplatser för vila.
Övriga önskemål
- Belysning rekommenderas för att möjliggöra användning under tidiga morgnar och sena eftermiddagar.
- Inom ramen för Skol-IF:s verksamhet efterfrågas en mängd olika typer av redskap och material. Utrustningen bör vara modern och anpassad för olika nivåer av rörelseförmåga. Förvaringslösningar och låneutrustning bör vara anpassade för att enkelt kunna användas av både skolor och föreningar, utan att tillgången begränsas av delat ägarskap.
- Ljudanläggning bidrar till mer funktion men också till sociala aspekter.
- Parkering för cykel och bil, samt tillgång till kollektivtrafik, är avgörande för att barn och unga från olika delar av området ska kunna delta. I tätortsnära skolmiljöer bör planeringen utgå från gång- och cykelvägar samt tillgänglighet även på kvällstid.
Stödjande ytor
För att en idrottsanläggning ska kunna fungera som en inkluderande, flexibel och välkomnande plats för både skolor och skolidrottsföreningar krävs mer än bara själva aktivitetsytan. De stödjande ytorna runt verksamheten är avgörande för tillgänglighet, funktion och trygghet. Dessa ytor behöver anpassas efter både organiserad träning, spontanidrott och social samvaro.
Omklädningsrum, duschar och toaletter
Tillgång till omklädningsrum och duschar för olika kön och behov är grundläggande. Det ska finnas separata omklädningsrum för herr, dam samt könsneutrala alternativ. Samtliga ska vara tillgänglighetsanpassade. Antalet toaletter styrs av anläggningens storlek och belastning. Toaletter ska finnas både inomhus och i direkt anslutning till utomhusytor.
Förrådsutrymmen
Tillgång till säkra och lättillgängliga förråd krävs för att kunna förvara material som används i både skol- och föreningsverksamhet. Det inkluderar bollar, redskap, hinderbanematerial, sarger, mål och annan utrustning. Delad förvaring kräver uttänkt logistik och god tillgång. Investeringar i smarta låssystem är eftersträvansvärt.
Sociala ytor, café
Samlingslokal för fritidsverksamhet, pauser och sociala möten. Lokal för utbildningar, teori gärna utrustad med ljudanläggning och projektor. Utrymme där café/kioskverksamhet kan bedrivas.
Belysning
God belysning är en avgörande faktor för säkerhet, tillgänglighet och trivsel – både inomhus och utomhus. Rätt utformad belysning möjliggör aktiviteter även under den mörka delen av året och skapar en trygg miljö för barn och unga. Utomhusbelysning bör planeras så att både aktivitetsytor och gångvägar är väl upplysta, utan att blända eller störa närboende.
Serviceutrymmen
Renhållningsutrustning, återvinningslösningar och hygienutrymmen är viktiga – både i inomhus- och utomhusmiljöer.
Sekretariat och funktionella tekniklösningar
Vid större aktiviteter eller tävlingar behövs enklare sekretariatslösningar, gärna i kombination med projektor, ljudanläggning, WiFi och andra funktioner för att bedriva teoridelar, presentationer eller dansundervisning.
Goda exempel
Vill du ta del av goda exempel på platser för den specifika idrotten, vänligen kontakta förbundet för mer information.