Skyttesport

I dagsläget finns det över 1 500 skjutbanor som är registrerade av över 900 föreningar. Skjutbanorna finns utspridda över hela landet från Skåne till övre Norrland. De flesta skjutbanorna går att hitta i södra delen av Sverige och många har funnits väldigt länge. Det råder mycket stor brist på skjutbanor i storstadsregionerna där många människor bor, medan det i glesare befolkade delar av landet ofta ser bättre ut. Behovet av skjutbanor har ökat dels genom ökat intresse, dels för att föreningar som delar skjutbana ska få mer tid att utöva verksamheten.

Inom skyttesporten skjuts det från olika avstånd. Gevär skjuts utomhus på avstånd från 50 meter upp till 300 meter, men det förekommer att det även skjuts på längre avstånd. Då verksamheten bedrivs inomhus skjuts det på 10 meter och 50 meter. Pistolskyttet bedrivs på 25 meter och 50 meter både inomhus och utomhus, men även på 10 meter inomhus.

Vid nyetablering av en skjutbana är det de lokala förutsättningarna som styr hur många skjutplatser som är lämpligt. För vissa föreningar räcker det med fem platser, andra behöver minst tio och ska du arrangera distriktstävlingar eller ännu större tävlingar krävs 15 skjutplatser eller fler.

Utomhus är skjutbanorna mestadels förlagda i skogen och nya förläggs en bit från civilisationen för att inte störa närliggande hus. Inomhus kan skjutbanor byggas permanent i exempelvis, idrottshallar, gamla industrilokaler eller källare.

Det går även att bygga temporära skjutbanor på platser där utrymme ges samt där säkerhetsavstånd bakom tavla och i sidled finns. Några exempel på platser som lämpar sig för temporära skjutbanor är idrottshallar, ishallar, kongressalar och marknader.

Landets skjutbanor används av personer i alla åldrar. Åldersfördelningen bland Svenska skyttesportförbundets medlemmar är:

• 7-25 år: ca 29.000
• 26 år och äldre: ca 83.000
• 65+: ca 19.000

Elektroniska tavlor

Det mest vanliga har varit att skjuta på papptavlor. Det skjuts fortfarande på papp, men idag är det mer standardiserat att skjuta på elektroniska måltavlor.

I Sverige finns det flera typer av elektroniska mål, men det är bara vissa som är godkända för att skjuta rekord på. Monitorerna som resultaten visas på vid skjutplatsen behöver vara flyttbara i både höjd- och sidled. I höjdled behöver de kunna anpassas för den skjutställning som utförs och sidled beroende på om du är höger- eller vänsterskytt.

Skjutbana för tävling

För att en skjutbana ska kunna användas för tävling behöver det finnas toaletter, omklädningsrum för dam och herr och plats för två skjutlag, förråd, publikt utrymme, vapenskåp, gemensamhetsutrymme för väntande skyttar och medföljande personer, kiosk/cafeteria, wifi, el och parkering.

För att en arena ska ha internationell standard hos ISSF (det internationella förbundet) och för att kunna arrangera större mästerskapstävlingar som EM, VM eller Världscuper är det höga krav på vad som bör finnas med på en anläggning. Rekommendationer och regler för den typen av tävlingar finns att inhämta hos SvSF.

Inom Skyttesport finns flera olika begrepp som kan vara bra att känna till för att bättre förstå vår anläggning. Dessa är:

Blindering: Skydd för markörer och målanordningar.

Fullträffsäkrad: Golv, tak och väggar är byggda med material av den tjocklek som förhindrar att en projektil för aktuell kaliber från gevär/pistol inte tränger igenom.

Inomhusskjutbana: Bana där såväl skjutplats som målplats är inrymda i samma lokal.

Kulfångarskärm: Skyddsmur i regel av träbeklädd betong eller stål, avsedd som extra säkerhetsanordning i sid-, djup- eller höjdled.

Låda: Den låga maskinhusbyggnad på skeetbana där utkast av lerduvor sker.

Markörgrav: Plats för målanordning och markörer i skydd av blindering.

Maskinhus: Den byggnad (grav) där kastmaskinerna för lerduvorna är placerade.

Målplats: Den plats där blindering, tavelställ och kulfång är placerade.

Mått: Vid internationella tävlingar gäller ISSF:s regler (International Shooting Sport Federation).

Riskområde: Område mellan skjutplats och kulfång. Vid lerduveskytte: området som begränsas av haglens maximala räckvidd.

Sidoblände: En kulfångarskärm avsedd för viltmålskytte.

Skjuthall: Skjutplats under tak för utomhusskytte, vanligen försedd med väggar åt sidorna och bakåt. Såväl tak som väggar är som regel ljudisolerade för att minska buller från skjutplatsen.

Skjutlinje: En linje parallell med den linje i vilken målen placeras och på reglementerat avstånd från mållinjen.

Skjutplats /skjutvall: Den plats varifrån skjutningen sker, utomhus eller inomhus.

Tavelställ (målvagn): Fästanordning för en skytts mål (tavla eller figur). Fästanordningen kan vara fast, höj- och sänkbar eller rörlig i sidled.

Utomhusskytte bedrivs vanligen på följande banor

• Pistol 25 meter
• Gevär och pistol 50 meter
• Gevär 300 meter
• Lerduva, skeet
• Lerduva, trap, dubbeltrap, nordisk trap och automatisk trap sporting
• Viltmål 25 meter
• Viltmål 50 meter
• Viltmål 80 meter

Det finns många olika varianter på hur utomhusskjutbanor kan anläggas och kombineras. Det är möjligt att anlägga en skjutbana där både gevärs- och pistolskytte kan utföras på samma plats, med skjutavstånd som varierar beroende på vapentyp. Dock går det inte att skjuta samtidigt.

Utomhus är skjutvallar och delar av kulfång ofta byggda i trä. Kulfången utomhus har material av sand eller bergkross.

Bakom skjutplatserna ska det finnas gott med utrymme för att kunna ta sig förbi de skyttar som fortfarande skjuter utan att störa (A). Det kan röra sig om skyttar, funktionärer eller tränare med eller utan rullstol/permobil. Ytterligare utrymme bör finnas för åskådare alternativt väntande skyttar (B). Utrymmet kan även behöva utnyttjas för att byta om de gånger det på annan plats (C) inte finns möjlighet för att kunna byta om. Området mellan (B) och (A) kan enkelt avgränsas med ett rep eller liknande. Se bild nedanför.

Det ska vara lätt att ta sig in på skjutvallen till skjutplatserna, utan trösklar att ta sig över, trappor eller nivåskillnader. Vid nivåskillnader, bygg en svagt sluttande ramp istället för trappor eller trappsteg. Golvet bör vara av hårt och fast underlag, helst betong.

Skjutbanorna som finns inomhus kan kombineras med alla avstånd på 10 meter, 25 meter och 50 meter beroende på lokalens storlek. Det går också bra att ha skjutbanorna på olika våningsplan.

Oftast finns det skjutbanor där det endast skjuts med luftvapen på 10 meter. Det är enklast att hitta en lämplig yta för att bedriva sin verksamhet på det avståndet. När det kommer till skjutbanor på 25 meter och 50 meter kan dessa oftast kombineras tillsammans med 10 meter, men då måste lokalen vara fullträffskyddad.

Om en sporthall utnyttjas kan fasta elektroniska måltavlor monteras och byggas in på kortsidan av hallen. Befintliga omklädningsrum samt gemensamhetsytor i sporthallen kan då utnyttjas. Exempel på detta är Järla Sporthall i Nacka.

Bakom skjutplatserna ska det finnas gott med utrymme för att kunna ta sig förbi de skyttar som fortfarande skjuter utan att störa (A). Det kan röra sig om skyttar, funktionärer eller tränare med eller utan rullstol/permobil. Ytterligare utrymme bör finnas för åskådare alternativt väntande skyttar (B). Utrymmet kan även behöva utnyttjas för att byta om de gånger det på annan plats inte finns möjlighet för att kunna byta om (C). Området mellan (B) och (A) kan enkelt avgränsas med ett rep eller liknande. Se bild nedanför.

Omklädningsrum och toaletter

Det är bra om det finns omklädningsrum samt toaletter i anslutning till anläggningen. Omklädningsrum bör klara av två skjutlag och det bör finnas för herr, dam samt könsneutralt (individuellt) som är tillgängligt utformat. Totalt antal toaletter styrs av storleken på anläggningen och verksamheten.

Förrådsutrymme

För diverse skjututrustning och förbrukningsmaterial till tavlor. Plats för vapenskåp. För att kunna förvara material som målmaterial, städmaterial etc, är det viktigt att det finns tillgång till förrådsutrymmen på anläggningen. Hur stora utrymmena behöver vara varierar beroende på verksamhetens omfattning. ​

Klubbstuga (tillhörande skjutbanor utomhus 25m-300m skytte)

Gemensamhetslokal för prisutdelning, sekretariat, möten, utbildning och cafeteria m.m. samt plats för vapenskåp.

Vapenskåp

Vapenskåp bör finnas på anläggningen så att vapnen inte behöver transporteras till och från anläggningen. Om vapenskåp finns ställs vissa krav på vilken typ av larm du behöver ha. Det finns även olika varianter av vapenskåp. På polisens hemsida Länk till annan webbplats. kan du läsa mer om vad som gäller för dig som privatperson eller förening.

Samlingslokal

Används för prisutdelning, möten, utbildning, cafeteria och i vissa fall plats för ombyte.

Kiosk/Café

Skapar bra förutsättningar för socialt umgänge samt för att kunna bedriva inkomstbringande försäljning i samband med tävlingar. ​

Sekretariat

Håller ordning på startlistor och resultat, tar emot eventuella ändringar.

Skjutledarbås på skjutbana

Härifrån övervakar skjutledaren pågående skjutning samt ger kommandon under skjutning. Mikrofon till skjutledaren bör finnas och högtalare utplacerade på skjutbanan så att skyttarna hör skjutledarens kommandon.

Återvinningsplats

För att kunna ta vara på skräp på ett önskvärt sätt bör det finns goda möjligheter till källsortering på anläggningen. Läs mer här om avfallshantering ur miljösynpunkt vid skjutbanor: miljoinfo-hantering-av-avfall-vid-skjutbanor.pdf (skyttesport.se) Länk till annan webbplats.​

Parkering och kollektivtrafik

För att underlätta för besökare som kommer till anläggningen är det viktigt med bra parkeringsmöjligheter för cykel, bil och andra fordon. Det är även bra att se över om det går att ta sig till anläggningen med kollektivtrafik på ett smidigt sätt.

ÖÖ-Hallen

Öved-Östraby Skytteförening bedriver sin verksamhet i ÖÖ- hallen. På skytteanläggningen som är belägen i Sjöbo kommun kombineras en inomhushall för luftgevär (10 meters banor) med en utomhusbana (50 meter). På anläggningen finns även kapprum, kök, möteslokal, omklädningsrum/WC samt utrymme för vapenförvaring och vapenvård. Luftgevärshallen och klubbstugan är relativt nybyggda (2020) och har möjliggjort för föreningen att samla all verksamhet på samma ställe. De nya lokalerna och samlokaliseringen av verksamheten har bidragit till bättre träningsmöjligheter, trivsamma och ändamålsenliga lokaler, bättre klubbkänsla och underlättat ledarnas arbete.