Tennis

I dagsläget finns det 1 690 tennisbanor lokaliserade i Sverige – varav 772 av dessa är inomhusbanor. Samtliga dessa banor är föreningsdrivna av de närmare 400 föreningarna som är anslutna till Svenska tennisförbundet (SvTF). Därtill finns det ett antal öppna kommunala samt privata banor runt om i landet.

Inomhushallen är grunden för att bedriva en kontinuerlig tränings- och tävlingsverksamhet, samtidigt som utomhusbanorna inte får glömmas bort. Idealiskt är att utomhus- och inomhusbanorna ligger i nära anslutning, dels för att kunna nyttja nödvändiga bi-ytor till båda säsongerna (som omklädningsrum, klubbrum, kontor, förråd, reception, med mera.), dels för att kunna flyttas mellan inomhus- och utomhusbanorna beroende på väder.

Tennis spelas på olika stora banor för olika åldrar och nivåer. En fullstor tennisbana (18 x 36 meter) kan också delas upp i mindre ytor för spel på s.k. röd och orange bana. Minitennisbanor (röda banor) utgör även en möjlighet för spontanidrott var helst de sätt upp. I parker, på skolor, eller som en sidoaktivitet/uppvärmingsyta i anslutning till en tennisanläggning. Även tennis för pensionärer, s.k. Tennis på studs, spelas på minitennisbanor.

En tennisanläggning kan med fördel planeras ihop med andra idrotter där synergier kan nyttjas, exempelvis med gemensamma sociala ytor och reception/kiosk/shop, gemensam fysträning, gemensamma idrottsövergripande utbildningar, enklare logistik för föräldrar med barn i andra idrotter, en möjlighet för föräldrar att träna medan barnen tränar, med mera.

Antalet banor är en viktig faktor att reflektera kring i planeringsfasen, då det är direkt avgörande för vilken slags verksamhet som kan verka i anläggningen framöver. För att kunna arrangera tävlingar så är två banor ett minimum, medan tre till fyra banor är mer optimalt och möjliggörande.

Vid nyetablering av en tennisbana eller anläggning är det viktigt att tänka på tillgängligheten. Barn och ungdomar ska helst kunna ta sig till anläggningen själva med hjälp av promenad, cykel eller buss. Parkeringsplatser är också viktigt att ha med i planeringen, för eventuella arrangemang eller den dagliga verksamheten.

Tennis på andra platser

Det finns också temporära eller semi-temporära lösningar för att skapa en inomhusmijö. Tält, eller "bubbla" kan användas för att exempelvis täcka över utomsbanor för att dessa ska kunna användas året runt.

Därtill kan tennis bedrivas i vanliga gymnastiksalar, förutsatt att det finns hål i golvet för nätstolpar. Underlaget är dock inte att föredra för traditionell tennis med gul boll. Det blir alldeles för snabbt, vilket både blir svårspelat och en risk med väggar tätt inpå. Även takhöjden brukar vara bristfällande för fullstor tennis. gymnastiksalen fungerar dock för barn- och ungdomstennis på röd bana, och i viss mån även orange och grön bana enligt utvecklingstrappan inom barn- och ungdomstennis. För spel på röd bana krävs inga nätstolpar utan koner, bänkar, låga badmintonnät eller mobila minitennisnät fungerar utmärkt.

Vad gäller de internationella tävlingskraven så kan tennis också spelas på temporära golv i större idrottsanläggningar eller mässhallar vid arrangemang av större mått, såsom Davis Cup och Billie Jean King Cup. Dessa tillfälliga lösningar möjliggör spel inför publik i storskaliga sammanhang.

Bilagor

Som komplement till den text som beskrivs här finns även flera dokument som beskriver detaljer kring underlag, bevattning med mera.

• Jämförelse av olika underlag
• Belysning a utomhusbanor
• Bevattningssystem av grustennisbana
• Lageruppbyggnad tennisbanor
• Mått och storlek på tennisbanan för olika spelformer
  

Baslinjen: Den bakre linjen på varje sida av tennisbanan som markerar gränsen för längden på spelplanen.

Bollplank/bollvägg: En vägg med anpassad markyta framför sig, som används för att träna tennis utan motspelare. Den är utformad för att bollen ska studsa tillbaka i liknande vinkel och fart, så att spelaren kan träna slag, fotarbete och bollkontroll på egen hand.

Center Court: Huvudbana i en tennisanläggning eller vid en tennisturnering. Det är den mest prestigefulla banan, där de största och mest publikdragande matcherna spelas – ofta med större läktarkapacitet, bättre utrustning och medial bevakning.

Domarstol: En upphöjd stol placerad vid nätet på en tennisbana, där huvuddomaren sitter under matchen för att ha god överblick över spelet.

Dubbel: En matchform där två spelare i varje lag spelar mot varandra, alltså fyra spelare totalt. Spelet sker över hela banans bredd, inklusive de yttre sidlinjerna - de s.k. dubbellinjerna.

Grus: Traditionellt underlag, vanligt i Europa. Kräver särskilt underhåll.

Hard court: Hård, oftast akryl- eller betongbaserad yta.

ITF-standard: Internationell standard för tävlingsspel, särskilt för ljus, mått och belysning.

Minitennis: Spel på "röd" bana eller spel i serverutorna på stor bana.

PlayReplay: Ett kamerabaserat återspelningssystem som används i svenska inomhushallar, särskilt vid tävlingar på ungdoms- och nationell nivå. Det möjliggör videogranskning av poäng, liknande Hawk-Eye, men till en lägre kostnad och anpassat för klubbnivå.

ROG: En förkortning för Spelutveckling Röd Orange Grön, en plattform för tränare som ger verktyg för att tränar och utveckla nybörjare och fortsättningsspelare.

Singel: En matchform där en spelare möter en annan, alltså en mot en. Det spelas inom de inre sidlinjerna, vilket ger en smalare spelplan än i dubbel.

Singelstolpe: En särskild typ av nätstolpe som används vid singelspel (en mot en) på en tennisbana. Eftersom tennisbanor är byggda i dubbelbredd, används singelstolpar för att hålla nätet i rätt position när endast singellinjerna gäller.

Tennis på gatan: Ett koncept för att göra tennisen mer tillgänglig genom att flytta ut sporten till offentliga platser som torg, parkeringsytor eller skolgårdar. Med hjälp av portabla nät och anpassade bollar skapas en lekfull, lågtröskelmiljö där barn och unga kan prova tennis spontant – utan krav på medlemskap, utrustning eller förkunskaper.

Tennis på studs: Ett socialt och nybörjarvänligt tennisformat som riktar sig till pensionärer utan tidigare tenniserfarenhet. Spelet utövas alltid på röd bana (minitennisbana) med skumgummiboll och 23-tums juniorracketar, vilket ger ett långsamt och skonsamt tempo.

Tennisbubbla: Temporär uppblåsbar hall över utomhusbana, vanligt vintertid.

Vindskydd: Ett tyg- eller nätmaterial som fästs på stängslet runt en tennisbana för att minska vindens påverkan på spelet. Det bidrar också till ökad avskildhet och bättre sikt för spelarna.

Storlek och mått

Tennis inomhus och utomhus har samma storlek på banan och samma tillbehör såsom nätstolpar, nät, mittband, singelstolpar, domarstolar och bänkar för vila. Ett vattenutkast på eller i närheten av banan är också att föredra för att fylla på vattenflaskor.

För en vanlig tennisbana, inkluderat utrymme utanför linjerna, så räknar man med en totalyta på 36 * 18 meter. För en center court brukar man räkna med minst 40 x 20 meter (för att ha större säkerhetsmarginal utanför linjerna för spelarna, samt plats för bollkallar). En fullstor tennisbana kan också delas in i mindre spelytor (s.k. röd och orange bana). För banstorlekar, se länk till Tävlingshandbok (Avsnitt 1.1 Tennisspelets regler §1 Banan, för beskrivning av banans mått och linjer, Avsnitt 1.4, Appendix VII Officiella tävlingar för juniorer 10 år och yngre §7.1 Banor, för mått på röda och orange banor, Avsnitt 1.4 Appendix VIII finns instruktioner för hur man mäter upp en bana).

För att skapa en väl fungerande idrottsmiljö så är de stödjande ytorna viktiga för helheten. Några stödjande ytor är givetvis mer viktiga än andra för en god en verksamhet. Stödjande ytor inomhus är ofta en del av hallen medan utomhus en del av (eller i anslutning till) en klubbstuga.

Anslutning till spelplan

Klocka

De flesta som hyr tennistider behöver se hur mycket tid som är kvar på hyrtiden, samt behöver tränaren en klocka för att hålla koll på byten på banan.

Läktare

Läktare är något man behöver fundera kring i en inomhushall - var placerar man föräldrar, publik och matchledare på tävlingar? Bäst sikt ger en läktare "en våning upp" och längst efter kortsidorna på banorna. Det vill säga att om man har en inomhushall med tre tennisbanor som ligger bredvid varandra (långsida mot långsida) så har man en läktare på 54 meter som går längst med de tre kortsidorna på banorna.

Om det inte går finns det alternativ med läktare på/mellan banorna. Oftast används då en ihålig träläktare i 2-3 etapper där man kan sitta och se åt två håll, varav kortsidan på läktaren kan användas som ett förråd för bollar och annat material.

Uppvärmningsyta

Framförallt i inomhushallen är det fördelaktigt att ha en yta där spelare kan värma upp (exempelvis cykla på stationär cykel, hoppa hopprep, dra med gummiband, springa, osv.) eller varva ner (stretching eller rehab).

Bollplank

Ett fantastiskt komplement på en tennisanläggning! Går att ordna både inomhus och utomhus och möjliggör ensamträning och spontantspel med kompisar och nya bekantskaper. Varför inte bjuda in till en "plank-match"?

Minitennisbana

Likt bollplanket ett fantastiskt komplement på en anläggning, alternativt som ett ensamt initiativ vid exemeplvis en park, skola eller bostadsområde. Uppmuntrar till spontantspel och en enklare version av tennis som de flesta kan ha roligt med även utan träning.

Bollförråd

Ett förråd nära banorna (eller på någon bana) för bollar, utlåningsracketar, repstegar, koner, markeringar, minitennisnät, bollmaskin, etc. Behövs ett vid utomhusanläggningen och ett vid inomhusbanorna.

Materialförråd

Behövs oftast mer än vad man tror och helst ett ute vid utomhusanläggningen och ett i inomhushallen, bland annat för förvaring av ev. sportrullstolar, sopmaskin, skurmaskin, allt rörigt material från utomhusbanorna som ska förvaras över vintern (domarstolar, nät, bänkar, sladdnät, linjeborstar, vattenslangar, spadar, skottkärror, grus, osv.), stegar, verktyg, osv.

Utrymmen för ökad trivsel

Toaletter

Toaletter behöver finnas tillgängliga till både inomhus- och utomhusbanor, gärna hyfsat nära då det vid tävlingar kan behövas ett toalettbreak mitt i en match.

Omklädningsrum med värdeskåp

Trenden är att fler utövare duschar och byter om hemma nu än förr i tiden. därav blir omklädningsrummet en ännu viktigare biyta då vi vill att utövare ska hänga kvar mer i hallen efter träningen.

Samlingslokal

För att bygga upp en förening med klubbkänsla och engagemang är det fördelaktigt att ha en samlingslokal för aktiviteter, exempelvis för klubbkvällar, läxläsning, utbildning, styrelsemöten, föräldramöten, med mera. Några soffor, bord/stolar, skärm för presentation eller film, mikro eller fullt kök är förslag på innehåll beroende på storlek och yta.

Konferensrum

Finns det yta så är det fördelaktigt att dela upp samlingslokalen i både ett konferensrum (för styrelsemöten, utbildning, föräldramöten) samt ett klubbrum (för mer socialt häng och sociala aktiviteter).

Kontorsplats

Planeras det för att bedriva en större verksamhet kommer det att krävas kontorsplatser för tränare, hallchef, klubbchef, receptionist/kanslist eller liknande

Gym

Finns det yta och möjligheter så är ett gym i anslutning till tennisbanorna ett plus. Fria vikter, kettlebells, medicinbollar, gummiband, pilatesbollar, yogamattor och annan enklare utrustning möjliggöra bra fysträning för barn och unga, ett mer utrustat gym möjliggör även mer avancerad träning.

Löparslingor

Kanske inget man anlägger, men finns det löparslingor i närheten av där man planerar att bygga så är det ett bra komplement till tennisanläggningen.

Anslagstavla

även om mycket sker digitalt nu så har anslagstavlan fortfarande sin självklara plats på en idrottsanläggning. Gör den väderbeständig för utomhusanläggningen.

Cafeteria

En cafeteria är alltid ett positivt inslag i idrottsmiljön, från en varm kopp kaffe till föräldrar till ett mellanmål mellan skola och träning för utövaren.

Restaurang

Beläggningen i en tennisklubb i sig brukar inte kunna driva runt en restaurang, men finns det synergier med andra idrotter eller närliggande företag så är en restaurang ett stort plus för klubben att nyttja vid exempelvis tävlingar och läger.

Shop och strängning

Shopen är en service till utövarna och besökarna. Att kunna testa nya racketar på plats på träningen, att få ett racket omsträngat mellan träningarna, köpa bollar eller en ny väska - samtidigt som man stöttar den lokala föreningen är en win-win. En strängningsmaskin bör finnas på varje seriös tennisanläggning.

Sovutrymme

Ett utrymme för övernattning vid läger, klubbutbyten, tävlingar och seriematcher är ett stort plus, framförallt om det inte finns hotell, camping eller vandrarhem inom gångavstånd.

Andra funktioner att tänka på

Det finns även en andra funktioner som kan vara viktiga att fundera på i planeringen av en tennishall.

Bokningssystem

Moderna bokningssystem möjliggör för besökare att komma in i hallen via kod och där lampor tänds och släcks automatiskt före och efter bokad/betald tid. Detta är populärt framförallt vid mindre anläggningar där man inte har möjlighet att ha en bemannad reception under alla öppettider.

Önskar man ett sånt här system så är det bra att undersöka förutsättningarna i planeringsfasen för att ha koll på vad som krävs i form av entrédörr, eldragning och belysning (att kunna tända/släcka en bana i sänder).

Streaming

Det blir mer och mer vanligt att erbjuda streaming på tävlingar, träningar och vid spontanspel. Därav kan det vara av vikt att förbereda för kameror på utvalda eller samtliga banor samt säkerställa bredbandsuppkoppling i hallen.

Tillgänglighetsanpassning

Paratennisen växer i Sverige och tillgänglighetsanpassningar i form av toaletter, omklädningsrum, smidig entré in i hallen, ev. hissar upp till läktare, och så vidare är självklart av yttersta vikt för att alla ska kunna känna sig välkomna.

Baldershallen - Sundsvalls TK

Baldershallen innefattar olika idrotter, tjänster och utrymmen (tennis inne och ute, squash, padel, badminton, pingis, gym, naprapat, fullstor gympasal, konferenslokaler, spa/relax, restaurang, shop, kontor, friidrott, fotboll, med mera) samt ligger anläggningen på ett område med gott om parkering, med cykelbanor från centrum och närliggande bostadsområden, närhet till skolor och tillgängligt med buss.

Den ekonomiska modellen är också nytänkande där tennisklubben har drivit projektet och äger hallen, och hyr därefter ut de olika ytorna till kommunen och övriga idrottsföreningar. Baldershallen är ett utmärkt exempel på nyttjande av biytor mellan olika idrotter samt med kommunen och samverkan med skolor. På grund av moderna konferensrum blir också anläggningen attraktiv för näringslivet då möten och friskvård kan förläggas där med enkelhet - då både aktiviteter finns tillgängliga, konferensrum samt restaurang och fika möjligheter.