Områden med socioekonomiska utmaningar
Alla barn och unga ska ha möjlighet att delta i idrott, oavsett var de bor. Men i många områden med socioekonomiska utmaningar ser vi att deltagandet i organiserad idrott är lägre. Det behöver inte betyda att antalet idrottsplatser är färre, det kan vara andra trösklar som står i vägen.
Tröskar kopplat till den fysiska miljön
Att en idrottsplats finns i ett område betyder inte automatiskt att den används av alla. I praktiken kan den vara reserverad för dem som redan känner till koderna: hur man bokar, hur man kommer dit, eller vilka normer som råder där. För att skapa inkluderande miljöer behöver vi förstå och arbeta med dessa trösklar.
- Mentala trösklar: Känslan av att inte vara välkommen, osäkerhet kring hur man börjar eller rädsla för att inte passa in kan hindra unga från att ta första steget.
- Strukturella trösklar: Ekonomiska förutsättningar, kulturella normer, könsroller och upplevd otrygghet i området påverkar vilka som faktiskt deltar i idrottsverksamhet.
- Fysiska trösklar: Idrottsplatser kan vara svåra att nå, dåligt utformade eller sakna viktiga funktioner som belysning eller omklädningsrum.
- Organisatoriska trösklar: Krångliga bokningssystem, brist på lediga tider och svag samverkan mellan kommun, föreningar och civilsamhälle gör det svårt att använda anläggningarna fullt ut.
Rekommendationer för att möta trösklar
Det finns varken enkla eller unika åtgärder för att möta dessa hinder. Men genom att arbeta med frågan kan olika trösklar minskas för fler i rörelse. I rapporten Sänkta trösklar har en tiopunktslista tagits fram som ett hjälpmedel för viktiga delar att tänka på:
- Rätt läge: Ligger anläggningen på en plats som enkelt nås av barn och unga? Är det en plats som är befolkad och välkänd?
- Trygg väg: Hur tar de sig dit? Kan de ta sig dit självständigt? Känns vägen trygg? Kan vägen dit bli en inbjudan till rörelse?
- Rätt målgrupper: Vad efterfrågar barn och unga i området? Vad efterfrågar tjejer? Vad skulle locka föräldrar till platsen? Vilka funktioner önskar det lokala föreningslivet? Gör en förstudie!
- Välkomnande entré: Utformas entrén på ett som bjuder in och inkluderar? Är det lätt att känna sig uttittad?
- Basservice: Har vi säkerställt tillgång till toalett, vatten, omklädningsrum och förråd? I inomhusanläggning, finns ytor för mellanmål, läxläsning eller kafeteria?
- Mjuka gränser: Kan vi skapa en gradient av element och lekfulla inslag som ramar in anläggningen?
- Samla aktiviteter: Kan vi samla olika idrotter, aktiviteter och funktioner som tilltalar flera målgrupper och generationer? Finns det sociala ytor för föräldrar eller syskon? Möjliggör utformningen för att föreningar och andra brukare kan vara på platsen samtidigt?
- Bredda aktiviteter: Möjliggör vi för aktiviteter som inte tillhör de traditionella? Finns ytor för passivt deltagarande eller olika grader av aktivitet (ex ”onstage”, ”backstage”, ”offstage”?)
- Värdskap: Hur kommunicerar vi att alla är välkomna att nyttja platsen? Är det lätt att boka? Är det möjligt att bemanna? Kan vi samverka med föreningar eller
civilsamhälle som kan erbjuda aktiviteter för föräldrar och syskon? - Låga kostnader: Har vi säkerställt att kostnader hålls låga för att välkomna fler?
Två rapporter
Riksidrottsförbundet har tillsammans med företaget Spacescape tagit fram två rapporter som stöd. Rapporten Tillgång till idrott och socioekonomi syftar till att belysa hur förutsättningarna till idrottsplatser ser ut i socioekonomiskt utsatta områden. Rapporten Sänkta trösklar (som även är gjort med Arwidssonstiftelsen) tittar på vilka utmaningar som olika experter lyfter fram samt hur man kan arbeta med dessa utmaningar. Båda finns att ladda ner på denna sida.