Bild som visar olika faser i planeringen

Så går planering till

Planeringen av anläggningar och idrottsmiljöer utgår från en kommunal perspektiv. Den kommunala processen styrs både av nationella lagar, det kommunala planmonopolet och den politiska viljan på lokal nivå. Riksidrottsförbundet har tagit fram en vägledning för hur planeringen av nya idrottsytor går till, och hur idrottsrörelsen på bästa sätt kan vara en del av och stötta denna.

Idrott och fysisk aktivitet har inte alltid en självklar plats när vi planerar vårt samhälle. Det finns idag inget krav i plan- och bygglagen på utrymme för fysisk aktivitet och idrott. Detta resulterar i att idrottsanläggningar och idrottsmiljöer inte alltid inkluderas när kommuner bygger nya bostadsområden eller förtätar en stadsdel. Detta kan i sin tur skapa en brist på ytor eller att idrotten placeras långt från människan, vilket minskar möjligheten att delta. Att i efterhand kompensera för idrottsrörelsens behov kan därtill skapa andra utmaningar och öka kostnaderna.

Vägen framåt

Det finns flera sätt att möta behovet av anläggningar och idrottsmiljöer i planeringens olika faser. Dels genom ordinarie planprogram, såsom översiktsplanen och fördjupade översiktsplaner. Likaså är de idrottspolitiska (eller folkhälsopolitiska) mål som sätts upp tillsammans antagen budget.

Bild på planeringens övergripande steg

Men även andra verktyg och metoder är viktiga för att möta framtida behov och önskemål. På resterande sidor under kategorin "Planera för idrott" ger Riksidrottsförbundet tips på hur kommuner och andra aktörer kan arbeta med planering på olika sätt:

  • Ta fram en anläggningsstrategi
  • En nulägesbeskrivning på en karta
  • Regional samverkan
  • Synliggöra platser för fysisk aktivitet genom verktyget Rörelsefaktor
  • Sänka trösklarna i områden med socioekonomiska utmaningar

En mer långsiktig planering och samordning har potential att spara både ekonomiska resurser och bidra till ökad social hållbarhet och förbättrad folkhälsa. Genom att inkludera frågor om idrott och rörelse i planeringen kan också flera värden skapas som bidrar till en attraktiv boendemiljö, såsom levande stadsdelar, tryggare miljöer och mer attraktiva platser.

Att planera och bygga för idrott och rörelse har en central inverkan för att uppnå flera av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Inte minst mål 3 – god hälsa och välbefinnande och mål 11 – hållbara städer och samhällen. WHO har slagit fast att fysisk aktivitet har potential att påverka 13 av de 17 globala målen.

Från översiktsplanering till drift av idrottsanläggning

Riksidrottsförbundet har tagit fram en vägledning som djupare beskriver hur planeringen av anläggningar och idrottsmiljöer går till i en kommun. Målet med vägledningen är att öka kunskapen och skapa förståelse för hur kommuner generellt arbetar med planeringen av nya anläggningar och idrottsmiljöer samt hur detta blir en del i kommunernas folkhälsoarbete. Med 290 kommuner kan arbetet ske på olika sätt. Men här försöker vi beskriva hur det vanligtvis går till.

Rapporten kan läsas av föreningar som vill förstå helheten bättre. Rapporten är också ett stöd för kultur och fritidsförvaltning och planerare i kommunen som vill hämta inspiration från hur andra kommuner har strukturerat sitt arbete.

Planeringens olika faser